Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och Ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som behandlingsmetod för barn och Ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta barn och Ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/Ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.

Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och Ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som behandlingsmetod för barn och Ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta barn och Ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/Ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.

Syftet med mitt examensarbete var att försöka få Ungdomar mer negativt inställda till tobak, alkohol och cannabis. Undersökningen har genomförts i en sjätteklass i Luleå kommun. För att kunna mäta om påverkan skett användes enkäter före och efter utvecklingsarbetet. Det bestod av 3 olika föreläsningstillfällen där de olika preparaten behandlades var för sig. Undersökningspersonerna genomförde ett utvecklingsarbete där de själva inhämtade fakta och skrev ett arbete om de olika preparaten.

Bakgrund: År 2010 var det totalt 147 Ungdomar som begick suicid i Sverige i åldern 15-24 år, 109 pojkar och 38 flickor. Självmord är den vanligaste dödsorsaken när det gäller unga människor och procenten ökar gradvis under tonåren. Nästan alla som tar sitt liv har en psykisk diagnos i botten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans roll och åtgärder vid prevention av suicid bland Ungdomar. Metod: En allmän litteraturstudie som innefattar 16 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades med en innehållsanalys.

Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och Ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som behandlingsmetod för barn och Ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta barn och Ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/Ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.

Syftet med uppsatsen är att utvärdera projektet Utmaningen och huruvida samverkan fungerar mellan de interna och externa aktörerna som är involverade i projektet. Utmaningen är ett projekt i Kungsbacka Kommun som arbetar speciellt för att Ungdomar som befinner sig på institutioner ska kunna få vård och behandlingar på hemmaplan. Projektet riktar sig även mot att förhindra att Ungdomar som befinner sig i riskzonen ska behöva placeras på institutioner. De Ungdomar som berörs inom projektet Utmaningen ska ha varit placerade på institution för eget beteende. Projektet Utmaningen har en projekttid till senhösten 2012 och därefter avgörs om projektet ska implementeras i Kungsbacka Kommun.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka, och beskriva, barns och Ungdomars uppfattning och upplevelse av utsatthet. Via ett enkätformulär söktes svar på frågeställningarna: Vad är utsatthet enligt barn och Ungdomar? Vad har barn och Ungdomar för upplevelse av utsatthet? Vad kan göras för att förebygga utsatthet? Arbetet var initierat av Röda Korset, som ville erhålla information om vad begreppet utsatthet utgör för barn och Ungdomar i årskurs sex till nio i skolorna Luleå, för att kunna lägga insamlade pengar där de behövs mest. Tidigare forskning har visat på många och allvarliga konsekvenser till följd av utsatthet och betonar skolans och familjens roll i att skydda barn och Ungdomar mot utsatthet. Arbetets teoretiska bakgrund utgörs bland annat av teorier om barns behov och definitioner av utsatthet.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilken livskvalitet barn och Ungdomar med astma och deras föräldrar hade. Till resultatet användes tretton vetenskapliga artiklar publicerade tidigast år 2000. Databaserna Elin, Blackwell Synergy och Ebsco Host användes vid artikelsökningen och en manuell sökning gjordes via www.asthma.se. Sökorden asthma, child, parents, quality of life, experience och coping användes i olika kombinationer. Artikelurvalet gjordes för att passa litteraturstudiens syfte och frågeställningar och det vetenskapliga värdet i artiklarna skattades med hjälp av modifierade granskningsmallar.

Hur påverkar de många olika valmöjligheter och förväntningar som finns på Ungdomar idag deras uppfattningar om sig själva? Detta är en av grundfrågorna som denna antologi bygger på. Vi har genom observationer och intervjuer tagit del av Ungdomars livsvärldar, och med grundad teori som analysmetod försökt belysa dessa. I de enskilda antologibidragen presenteras Ungdomars identitetsskapande ur fyra olika perspektiv.I den första delen redogör Christoffer Berg för hur det egna klädesuttryckets betydelse varierar bland Ungdomar, men att kläder i allmänhet är en viktig komponent i den tysta kommunikationen dem emellan. Mariah-Michaela Hakalax fortsätter med att åskådliggöra hur ?komma ut?-processen kan förstås som sju dynamiska faser vilka genomsyrar informanternas livsvärld.

Syftet med den här uppsatsen har varit att kartlägga Ungdomar i Södertäljes tidningsläsning, framförallt av morgontidningar. Huvudfrågeställningen har varit: Hur ser ungas läsvanor av tidningar ut? Under genomförandet av denna studie har vi utfört en enkätundersökning bland gymnasielever i Södertälje kommun. 81 Ungdomar fick svara på frågor om till exempel vad de tycker är mest intressant i en dagstidning, om de saknar något i innehållet och hur de upplever att det skrivs om unga. Vidare har vi genomfört en samtalsintervju med den ansvarige utgivaren på Länstidningen i Södertälje, Thelma Kimsjö.Resultatet av studien ger en ögonblicksbild som visar att unga i Södertälje läser tidningen.

Psykisk ohälsa är vanligt bland Ungdomar och unga vuxna, och mycket forskning stöder alliansens betydelse för utfallet av terapi (Shirk et al. 2011). Dock saknas en del kunskap om hur allians skapas i terapi med gruppen Ungdomar och unga vuxna (Karver et al. 2008). Syftet med denna kvalitativa studie var därför att undersöka hur psykologer beskriver att de går tillväga för att skapa och återskapa allians i psykoterapi med Ungdomar och unga vuxna.

Sammanfattning Vårt syfte med studien var att undersöka vad arbetslösa Ungdomar upplever om de arbetsmarknadspolitiska insatserna på Arbetsförmedlingen. Studiens syfte är också att undersöka problematiken Ungdomar upplever i samband med etableringsprocessen på arbetsmarknaden. Vårt intresse för studien väcktes då vi tidigare haft en praktikperiod på Arbetsförmedlingen i samband med vår utbildning på Malmö högskola. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer för att få en djupare förståelse av de intervjuade individernas upplevelse. Vi hade som krav att Ungdomarna var mellan 18-25 år och hade varit arbetslösa i minst sex månader.

Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan ogiltig skolfrånvaro och grad av psykologiska, emotionella och sociala resurser. Vi undersökte både hemmasittande Ungdomar (N = 13) och normalpopulation (N = 235) i två delstudier med en enkätbaserad tvärsnittsdesign. Resultatet visade att hemmasittande Ungdomar upplevde mycket låg grad av psykologiska resurser. Resultaten visade även att graden av ogiltig skolfrånvaro hängde samman med graden av psykologiska resurser. Ogiltig skolfrånvaro hängde även till viss del samman med sociala och emotionella resurser.

Psykopati är en personlighetsstörning där specifika beteendemönsteringår. Man kan hitta psykopatiska drag hos barn och Ungdomar. Detfinns begränsat med forskning gällande Ungdomar med psykopatiskadrag och okänslighet för bestraffning, samt hur föräldrabeteendenpåverkas. Syftet med denna studie är att undersöka om Ungdomarsokänslighet för bestraffning medierar länken mellan psykopatiskadrag och föräldrabeteenden. Studien är gjord på tidigare insamladdata från en medelstor stad i Sverige.

Denna studie handlar om fritidsvanor och huvudsysselsättningar hos två olika grupper i samhället, nämligen Ungdomar i stadsdelen Rosengård och Ungdomar i stadsdelen Limhamn vilka båda ligger i Malmö. Det finns klara skillnader när man jämför dessa två grupper och därför ville vi titta närmare på detta och analysera utifrån informanternas berättelser faktorer som påverkar valet av fritidsvanor och valet av huvudsysselsättning av utbildning och jobb samt varför de ser olika ut. Vi har utfört intervjuer i båda stadsdelarna och samtalat med Ungdomar samt gjort deltagande observation för att se hur dessa Ungdomar uppför sig i gruppen de tillhör.Ungdomar på båda sidor eller i båda stadsdelar anser att fritid är en viktig faktor i deras liv och att olika fritidsaktiviteter har olika status. Fritidsaktiviteter på Rosengård har inte samma status bland Ungdomar i Limhamn och fritidsaktiviteter från Limhamn har inte samma status bland Ungdomar i Rosengård. Valet av utbildning och jobb är inte heller lika när man jämför de olika stadsdelarna.