Syftet med mitt examensarbete a?r att ge ett bidrag till analysen av Ungdomars grundla?ggande va?rderingar, genom att underso?ka hur elever rangordnar och diskuterar tio instrumentella va?rden. Underso?kningen a?r utfo?rd med flermetodsforskning, da?r ba?de en kvantitativ och kvalitativ metod anva?nts, enka?t och fokusgrupp. En pilotstudie anva?nds fo?r att sa?kersta?lla god validitet och reliabilitet.

Rapport A 2005:19 som Statens folkhälsoinstitut har gjort visar på att hbt-Ungdomar i vissa avseenden mår psykiskt sämre än övriga Ungdomar och att det därför rekommenderas att personal som möter dessa Ungdomar har rätt bemötande och kunskap om hbt-personers situation. Med anledning av detta har mitt syfte med denna studie varit att undersöka och beskriva hur kuratorer upplever att de förhåller sig till och tänker kring sexuell läggning i sitt arbete med Ungdomar. Genom analys av enskilda intervjuer med teorier som social konstruktion, heteronormativitet och assimilering som bakgrund, har jag kommit fram till att kuratorerna i sitt arbete med Ungdomar tar avstånd men också återskapar heteronormativiteten i samhället. En heteronormativitet som kuratorerna definierar som det som upprätthåller synen på heterosexualitet som det naturliga och önskvärda och som gör att denna sexuella läggning fortfarande är norm. Med hjälp utav öppna och neutrala frågor i samtalen låter kuratorerna Ungdomarna själva definiera sin sexuella läggning som sedan, beroende på vad ungdomen själv vill prata om, kan få ta en stor eller ingen plats alls i samtalet.

På flera orter i Sverigebedrivs en verksamhet som heterStödcentrum för unga brottsoffer. Denna verksamhet riktar sig till Ungdomar som blivit utsatta för något slags brott utanför hemmet. I denna studie har fem stycken brottsutsatta Ungdomar mellan 15-17 år intervjuats.Dessa Ungdomar har varit i kontakt med ett Stödcenter för unga brottsoffer i en och samma stad i Mellansverige. Syftet med denna studie var att titta närmare på hur Stödcentrum för unga brottsoffer arbetade, vilket stöd Ungdomarna förväntades att få samt på vilket sätt Ungdomarna fått stöd i sin bearbetning av brottshändelsen. Att bli utsatt för ett brott under ungdomstiden har forskning visat kan orsaka mycket skada i personens liv och ge negativa konsekvenser om det lämnas obehandlat.  Studiens resultat visade att verksamheten är mycket viktig för brottsutsatta Ungdomar.

Ungdomar påverkas av astma på flera olika sätt; de har en högre skolfrånvaro än andra och är begränsade i sina fysiska aktiviteter, vilket påverkar skolgången. Syfte: Att beskriva hur astma påverkar Ungdomars vardag i skolan, deras fysiska aktivitet och förvärrande faktorer i skolmiljön. Metod: Tvärsnittsdata från OLINs prospektiva barnstudie år 2003 har analyserats med en kvantitativ ansats. Deltagarna var 270 Ungdomar med astma i årskurs 8-9. Resultat: Astman påverkade vardagen i skolan genom att Ungdomarna var hemma från skolan, symtomen förvärrades i skolmiljön och de upplevde att deras dagliga aktiviteter påverkades.

Syftet med denna undersökning var att studera eventuella skillnader i upplevd motivation och självförtroende mellan fotbollslandslagsspelande och icke fotbollslandslagsspelande Ungdomar i åldern 14-19. Dessutom studerades eventuella skillnader mellan pojkarna och flickorna inom samma område. Total deltog 471 fotbollsspelande Ungdomar varav 282 spelade i landslagen och 189 inte spelade i landslagen, 270 pojkar och 201 flickor. Spelarna fyllde vid ett tillfälle i enkäterna Grit scale, Sport Motivation Scale (SMS), The self-determination scale och Sport Confidence Inventory. Resultaten visade att det fanns skillnader mellan de landslagsspelande och icke landslagsspelande Ungdomar inom variablerna upplevd motivation och upplevt självförtroende.

Bakgrund: Varje år insjuknar ca 700 barn och Ungdomar med diabetes mellitus typ 1. Behandlingen är livslång och kräver kunskap och förmåga att kontrollera och justera sitt blodsocker. För Ungdomar kan det vara svårt att hantera sin sjukdom i det vardagliga livet då det kan påverka sociala och psykologiska faktorer. Syfte: Att beskriva faktorer som påverkar adherence hos Ungdomar med diabetes mellitus typ 1. Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning och beskrivande design.

Fysisk aktivitet är en viktig del att belysa i bostadsområden då det är där människor lever stora delar av sin dag. Flera faktorer kan hjälpa och ge möjlighet till ökad fysisk aktivitet hos barn och Ungdomar samt att det finns motverkande faktorer som påverkar och hindrar fysisk aktivitet. Syftet med studien var att belysa faktorer som ger ökad fysisk aktivitet för barn och Ungdomar inom ett bostadsområde samt undersöka vilka motverkande faktorer i ett bostadsområde som leder till att barn och Ungdomar inte är fysiskt aktiva. Studien baserades på 11 vetenskapliga artiklar där innehållsanalysen inspirerades av en manifest innehållsanalys. Detta resulterade i två kategorier med vardera fyra respektive två underkategorier: Faktorer till ökad fysisk aktivitet med underkategorierna bostadsområdet, barn och Ungdomars aktivitetsplats, exercise games och skillnad mellan pojkar och flickor, samt motverkande faktorer till fysisk aktivitet med underkategorierna teknikens påverkan på fysisk aktivitet och teknik är lättillgängligt.

Vårt syfte var att undersöka hur Ungdomar i Angered och Biskopsgården påverkas av den strukturella diskrimineringen med fokus på mediernas makt och skildringar. Vi använde oss av kvalitativa metoder och genomförde sex intervjuer med Ungdomar från Angered och Biskopsgården i åldrarna sexton till tjugotvå år. Vi genomförde en meningskoncentrering av vårt intervjumaterial. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av begreppet strukturell diskriminering, teorier om avvikande och stämpling som berör Goffmans stigmatiseringsteori och teorin om stämplingsmakt och teorin om identitet. Det som kommer fram i uppsatsen är att Ungdomarna anser att medierna skapar en negativ och osann bild av förorterna.

Bakgrund: Övervikt och fetma bland Ungdomar är ett växande problem vilket kan jämföras med en epidemi. Det är ett samhällsproblem i både Sverige och i övriga världen. Övervikt och fetma hos Ungdomar kan ge både psykiska och fysiska negativa effekter och kan bero på olika orsaker som arv, livsstil och biologiska faktorer. Sjuksköterskan kan komma i kontakt med överviktiga i många olika vårdsammanhang. Det är därför viktigt att ha kunskap om hur Ungdomar med övervikt eller fetma upplever sin vardag för att kunna bemöta dem på ett bra sätt.

Syftet med min undersökning är att se om en ledarledd fritidsaktivitet innebär en kunskapsöver-föring, ett intuitivt lärande hos Ungdomar från vuxna, av det slag som förekom under ?den andra dagen? på den tiden Ungdomar gick i skolan varannan dag eller varannan vecka.Jag har genomfört fem intervjuer med slumpvis utvalda elever med höga skolbetyg och fem med slumpvis utvalda elever med låga skolbetyg på gymnasieskolan.Min utgångspunkt är att de Ungdomar som deltar i ledarledda aktiviteter på sin fritid får upplevelser, färdigheter och erfarenheter som gagnar deras skolarbete.Resultatet bekräftar min utgångspunkt. Framför allt får de uppleva glädje och gemenskap som de också upplever i skolan medan de som inte har någon särskild organiserad aktivitet upplever skolan som ?seg? och något som de måste ?gå av?..

Syftet med studien var att utifrån intervjuerna analysera sjuksköterskornas upplevelser av att arbeta med barn och Ungdomar med cancer samt hur de bemöter dessa barn och Ungdomar. Genom en deskriptiv empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats utfördes sju semistrukturerade intervjuer med hjälp av en intervjuguide. Det insamlade materialet analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Tre kategorier identifierades: Interaktioner i vården, Sjuksköterskans bemötande samt Glädje och vanmakt. Studien visade att deltagarna upplevde en stor glädje och tillfredställelse i sitt arbete.

Avsikten med denna uppsats var att granska hur bedömningen av psykiatrisk tvångsvård av barn och Ungdomar i Sverige, motiverades under året 2002-07-01 - 2003-06-30. Genom en kvalitativ ansats har en textinnehållsanalys av journaler genomförts, i syftet att bidra till att ge en överblickbar beskrivning av materialet. Uppsatsen grundar sig på journaler som tidigare insamlats från chefsöverläkare vid samtliga barn- och ungdomspsykiatrikliniker i Sverige, vilket resulterade i 142 patienter och 159 vårdtillfällen som journalfördes. Patienterna utgjordes av barn och Ungdomar i åldrarna 10-18 år. Motiveringarna till tvångsvården analyserades därefter utifrån sex stycken, redan befintliga etiska kategorier.

Syftet är att skapa större förståelse för och kunskap av ungdomsstilar och ungdomskulturer för att sedan kunna bemöta elever bättre i mitt yrke som lärare. Jag har undersökt ungdomsstilar som för tillfället tenderar, vilka är de mest vanliga klädesplagg som Ungdomar bär och vilka kroppsutsmyckningar har de? Litteraturstudier och kvalitativ metod har används i form av observationer och enkätundersökning bland gymnasieelever. Ungdomar känner snabbt av förändringar och strömningar i samhället vilket gör att nya ungdomsstilar och livsstilar skapas.  Ungdomsstilars skapande har betydelse för Ungdomars identitetsarbete där kamrater och gruppåverkan har stor innebörd. Ungdomar uttrycker till sin omgivning vilken grupp av ungdomsstil de tillhör i form av kläder, frisyrer, accessoarer, färger, symboler och kroppsutsmyckningar/kroppskonst..

AbstraktSyftet med studien har varit att studera hur unga i åldern 16-20 år i Östersunds kommun förhåller sig till riskerna med cannabis. samt att se hur Ungdomar i interaktion med varandra diskuterar, uppfattar och upplever riskerna med cannabis. Studien utgår ifrån ett fenomenologiskt perspektiv och baseras på en enkät och fokusgrupper med gymnasieUngdomar i Östersund. Resultatet visar att Ungdomarna som deltagit i studien har en viss acceptans till att droger används i deras omgivning och närhet. Det finns också brister i kommunikationen mellan vuxna och Ungdomar om riskerna med droganvändning.

Uppsatsens syfte är att påvisa om det finns speciella egenskaper hos ungdomssegmentet, och i så fall vilka, som har betydelse för ett företags kommunikation av sitt varumärke till Ungdomar, samt att diskutera vilka eventuella konsekvenser en föryngring av varumärket skulle få för företaget. Vi har i denna uppsats valt att använda oss av en kvalitativ metodansats. Vi anser att detta val av metod har gjort det möjligt för oss att få en djupare förståelse för problemet och att anpassa vårt problem i takt med nya upptäckter. I uppsatsen behandlas teorier om Ungdomar, kommunikation och varumärkesorientering. Teorin tas upp utifrån två perspektiv, kommunikationsmottagarens och kommunikationssändarens.