Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur pedagoger i Ärskurs 3 i grundskolan tÀnker och arbetar med sprÄkutveckling i klassrummet. Vi har valt att utgÄ frÄn Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen, samt Skinners begrepp förstÀrkning. Dessutom har vi inriktat oss pÄ forskning om lÀsförstÄelse, höglÀsning, samspel och olika undervisningsformer. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fyra verksamma pedagoger pÄ tre olika skolor i olika kommuner. VÄrt resultat visar att pedagogerna Àr mycket medvetna om vad de gör i klassrummet och varför det görs. Det finns tydliga kopplingar mellan resultat och tidigare forskning, nÄgot som gör att vi drar slutsatsen att pedagogerna Àr införstÄdda med de olika teorier och forskning som finns pÄ omrÄdet.

Detta arbete handlar om hur man kan integrera estetiska Àmnen i undervisningen och vi har valt att lÀgga huvudfokus pÄ musik. Vi vill se hur man kan anvÀnda sig av denna integrering för att stimulera barns lÀrande och se vilka reaktioner man fÄr av att undervisa pÄ detta sÀtt. Genom ett sÄdant arbetssÀtt vill vi skapa en bredare syn och fler inkörsportar till kunskap samt att vi vill kunna nÄ ut till fler elever och genom det finna ett mer gynnsamt arbetssÀtt för olika elever. Vi har bÄda lÀst vid lÀraprogrammet med en inriktning mot skapande skola. Syftet med skapande skola r att ge elever en möjlighet till att finna kunskap pÄ ett annat sÀtt Àn bara genom teoretisk undervisning.VÄr undersökning gjordes i en Är ett dÀr vi pÄ olika sÀtt integrerade musiken i Àmnen som till exempel matematik oh svenska.

Syftet med min uppsats var att studera om bakgrundsmusik kunde pÄverka elevernas sinnesstÀmning och koncentration i klassrummet. Undersökningen genomfördes i Ärskurs 7 i en skola i Kiruna kommun och omfattade 53 elever. Undersökningen strÀckte sig över veckorna 41 ? 47, 2003 och genomfördes via enkÀter i utvecklingsarbetet ?Processkrivning?. Som bakgrundsmusik anvÀndes de tvÄ genrerna: populÀr- och klassisk musik.

Syftet med studien Àr att nÄ en ökad förstÄelse av lÀrares uppfattningar av samspelet som pÄgÄr i klassrummet mellan lÀrare och elev. Ansatsen som anvÀnds Àr inspirerad av den fenomenografiska. Den fenomenografiska ansatsen innebÀr att man försöker beskriva mÀnniskors kvalitativt skilda uppfattningar av ett fenomen, ur ett andra ordningens perspektiv. Anledningen till att vi inte fullt utgÄtt ifrÄn fenomenografin beror pÄ att vi frÄngÄtt dess grunder i databearbetningen dÄ vi stött pÄ svÄrigheter. Metoden som anvÀnts för datainsamlingen Àr intervju av halvstrukturerad art.

Syftet med denna undersökning Àr att beskriva hur elevers möjligheter att vara delaktiga i skapandet av sin undervisning ser ut och förhoppningsvis finna underlag för hur lÀrare kan anpassa undervisning till den postmoderna tid vi lever i..

Syftet med föreliggande studie var att förstÄ nÄgra grundskolelÀrares upplevelser av hur disciplin samspelar med planering och struktur i klassrummet samt hur de upplevde att de genom handling kan pÄverka oordning. Studien Àmnar Àven undersöka huruvida grundskolelÀrare upplever att de i sin utbildning lÀrt sig att motivera elever och hantera oordning. Urvalet bestod utav sex lÀrare pÄ grundskolans senare Är som varit yrkes-verksamma mellan 1 och 27 Är. En halvstrukturerad livsvÀrldsintervju anvÀndes dÀr en intervjuguide med föreslagna frÄgor hade förberetts. Av resultatet framkom det att de intervjuade lÀrarna upplevde att disciplinen i klassrummet var relativt god, dÄ de generellt sett upplevde att ordningsreglerna följdes av eleverna.

Denna studie undersökte hur strukturerad sjÀlvbedömning av elevernas engagemang i klassrummet, pÄverkade elevernas lÀrande i form av sjÀlvinsikt, attityd till framgÄng, motivation och studieresultat. Marockanska engelskelever i Äldrarna 11-15 Är, bedömde sitt engagemang i klassrummet, som till exempel att stÀlla frÄgor nÀr de inte förstod, att hjÀlpa sina klasskamrater, att delta muntligt, och att koncentrera sig. Bedömningen var i enkÀtform, och klassens studieresultat och attityd till engelska och framgÄng jÀmfördes med en kontrollgrupp. Syftet med studien var att undersöka om sjÀlvbedömning av engagemanget i klassrummet kan resultera i förÀndringar i motivation, attityder till lÀrande och studieresultat. Resultatet visade att alla eleverna ansÄg sig ha blivit mer motiverade.

Denna studie behandlar lÀrares syn pÄ hur makt gestaltas i klassrummet ur ett mikroperspektiv, hur den gestaltas och upprÀtthÄlls. Sammanlagt har Ätta aktiva mellanstadielÀrare intervjuats om lÀrarens egen uppfattning om sin makt i klassrummet, synen pÄ den disciplinÀra makten som Àger rum i klassrummet, vilken betydelse relationen lÀrare och elev har för att frambringa handling samt vilka effekter pÄ gruppen lÀrare kan se utifrÄn sitt ledarskap. Den halvstrukturerade samtalsintervjun har anvÀnts som metod.Studiens resultat har belyst ur ett maktperspektiv med utgÄngspunkt i Michel Foucaults teorier om makt och disciplinering. Vilket innebÀr att makt Àr resultatet av att utöva kontroll över en annan individs handlingar under förutsÀttning att den underordnade godkÀnner den överordnades intentioner. Vidare Àr makt nÄgot som finns runt oss hela tiden i alla sociala relationer mellan mÀnniskor och utövas i en stÀndig vÀxelverkan mellan makt och motstÄnd.

VÀrlden idag blir mer och mer globaliserad och förmÄgan att kunna kommunicera pÄ engelska efterfrÄgas i hög grad. SamhÀllets utveckling sÀtter Àven sin prÀgel pÄ skolan dÀr den muntliga kommunikationen betonas inom sprÄkundervisningen idag.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tvÄ engelsklÀrare pÄ gymnasiet anvÀnder engelska i klassrummet. Undersökningen har granskat i vilken utstrÀckning lÀrarna anvÀnder sig muntligen av mÄlsprÄket i sin engelskundervisning och deras förhÄllningssÀtt till sitt eget anvÀndande av engelska respektive svenska har studerats. Tidigare studier frÄn det engelska klassrummet har visat att ju mer lÀraren talar engelska desto mer talar Àven eleverna engelska (Zilm refererad i Tornberg, 2005).MÄlet har varit att dels studera i hur stor utstrÀckning de tvÄ lÀrarna talar engelska respektive svenska pÄ lektionen men Àven att undersöka bakomliggande syften och motiv till sprÄkvalet hos deltagarna. DÄ önskan har varit att studera bÄde teori och praktik hos lÀrarna har observation och intervju lÀmpat sig bra som val av metod.

LÀroplanerna talar om att en av skolans viktigaste uppgifter Àr att erbjuda överblick och sammanhang sÄ att eleverna ska fÄ möjlighet att ta ansvar och initiativ samt utvecklas. UtifrÄn elevernas olika intelligensprofiler ska pedagogen anpassa arbetssÀtet till varje elevs förutsÀttningar och behov samt frÀmja varje elevs lÀrande och kunskapsutveckling. Utbildningspsykologer som exempelvis Bruner talar om olika inlÀrningsmodeller, olika arbetssÀtt, som hjÀlper pedagogen att uppnÄ detta mÄl men hur förhÄller sig eleverna till allt detta? Jag har valt att undersöka vilka arbetssÀtt eleverna lyfter fram och se hur de motiverar sina svar. Jag har Àven valt att beskriva och pÄ detta sÀtt utveckla kunskap om de olika formerna för undervisning? UtgÄngspunkten för denna undersökning Àr i aktuella medieprogram och debatter som har behandlat pedagogiska arbetssÀtt i relation till olika lÀrarroller, men ocksÄ frÄn egna frÄgestÀllningar sÄ som; hur ser variationen ut mellan de olika formerna för undervisning? Resultatet kom att behandla bÄde elevernas attityder till arbetssÀtt men Àven deras syn pÄ lÀraren som ledare i klassrummet.

LÀraren har idag mÄnga olika roller i sitt yrke. Bland dessa Àr lÀrarens ledarskap en mycket viktig del. Det övergripande syftet med detta arbete Àr att försöka ta reda pÄ vad olika lÀrare har för syn pÄ ledarrollen i klassrummet.Arbetet bestÄr av en litteraturstudie och en empirisk studie i form av kvalitativa intervjuer med fyra stycken lÀrare. I litteraturstudien presenteras nÄgra definitioner av begreppet ledarskap samt nÄgra olika sÀtt att se pÄ ledarskapsprofiler: klassiska ledarstilar med motpolskaraktÀrer, ledarstilar ur ett psykoanalytiskt perspektiv och det situationsanpassade ledarskapet. Resultaten visar pÄ att de intervjuade lÀrarna anser att tryggheten och lugnet Àr det viktigaste att inbringa i klassrummet.

Det hÀr Àr en uppsats om dialogisk undervisning. Lennart Hellspong som Àr professor i retorik vid Södertörns Högskola har under ett par Ärs tid utvecklat en dialogmodell som Kunskapsförhandling. Jag har sjÀlv undervisats i formen och tycker det Àr ett bra sÀtt att tillgodogöra sig kunskap pÄ.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om modellen ocksÄ passar för att beskriva vad som hÀnder i ett specifikt klassrumssamtal. Vidare jÀmför jag modellen med tvÄ andra dialogmodeller för att sÀtta fingret pÄ vad som skiljer dem Ät och vad som Kunskapsförhandlingen eventuellt bidrar med pÄ omrÄdet.Jag har funnit att modellen passar bra för att beskriva vad som sker i klassrummet. DÀremot försöker jag utifrÄn min analys resonera kring vad som skulle kunna utvecklas i modellen, vad som varit svÄrt att anvÀnda sig av i ett konkret fall.

AbstractForskning visar att dagens skola inte Àr jÀmstÀlld. LÀrarna ska motverka traditionella könsmönster och medvetet frÀmja kvinnors och mÀns lika rÀttigheter. Pojkar och flickor ska fÄ samma möjligheter och förutsÀttningar i skolan. I denna studie undersöks dÀrför hur lÀrare och elever upplever jÀmstÀlldhet i klassrummet. Fenomenografi bygger pÄ hur mÀnniskor uppfattar olika situationer eftersom mÀnniskor erfar vÀrlden olika, dÀrav belyses denna studie utifrÄn en fenomenografisk forskningsansats.

Denna uppsats syftar till att studera nÄgra fritidspedagogers uppfattningar av sina arbetsuppgifter i klassrummet och deras syn pÄ sin framtida roll. Inledningsvis i forskningsbakgrunden beskrivs fritidshemsverksamhetens historia, fritidspedagogsutbildningen samt fritidspedagogens intrÀde i skolan. Vidare i forskningsbakgrunden beskrivs fritidspedagogens syn pÄ sin yrkesroll och deras huvudsakliga arbetsuppgifter samt samverkan med övriga yrkeskategorier inom skolans verksamhet. Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem (5) fritidspedagoger har vi fÄtt fram material som vi sedan analyserat samt diskuterat i förhÄllande till litteraturen. VÄrt resultat visar pÄ att vÄra respondenter Àr medvetna om vad de gör i klassrummet och de trycker pÄ att lÀraren inte klarar sig utan fritidspedagogen dÄ grupperna blir allt större.

Syfte med studien Àr att öka kunskapen om undervisning utomhus för att variera klassrumsundervisning och integrera undervisning utomhus till en helhet. Ett strategiskt urval gjordes dÀr intervjufrÄgor stÀlldes till pedagoger. Likheter och skillnader jÀmfördes mellan pedagoger som arbetar efter FriluftsfrÀmjandets pedagogiska idé ?I Ur och skur? och pedagoger som arbetar utan naturinriktning. I bakgrunden redogörs för hur elevaktiva metoder kan vara ett sÀtt för utom- och inomhusundervisning dÀr inga tydliga grÀnser finns.