Trots alla rapporter om sjunkande resultat i matematikÀmnet i den svenska skolan sÄ finns det lÀrare vars elever har en hög uppfyllelse av mÄlen i lÀroplan och kursplan. Denna studie Àgnas Ät att genom observationer och intervjuer av en handfull matematiklÀrare urskilja mönster och gemensamma drag hos dessa. Studien visar att det finns vissa gemensamma drag hos de lÀrare som bedriver framgÄngsrik matematikundervisning. För det första finns det ett tydigt mÄl med undervisningen. Det andra Àr att de alla tar pÄ sig ledarskapet i klassrummet och ansvaret för undervisningen samtidigt som eleverna involveras i planeringen, bÄde direkt och indirekt.

Under lÀsÄret 2007/2008 deltog 13 lÀrare frÄn olika skolor i PiteÄ kommun i ett lokalt utvecklingsarbete som pÄgÄr under en femÄrsperiod. Projektets syfte Àr att förnya lÀrmiljön, lÀrarens gemensamma lÀrande och skapa tillgÄng till modern teknik i det egna arbetet sÄvÀl som i klassrummet. Detta utvecklingsarbete Àr ocksÄ en del av den process som Barn- och utbildningsförvaltningen befinner sig i gÀllande centralisering av IT- miljön. Deltagarna har fÄtt pedagogisk handledning kring det praktiska arbetet i klassrummet, samtal och reflektion i kollegiesamtalen. Syftet med denna studie Àr att beskriva och skapa förstÄelse för de sÀtt lÀrandets innehÄll och form pÄverkas vid digitaliseringen av klassrummet.

Studiens huvudsyfte Ă€r att göra en jĂ€mförelse mellan Ă„ldersintegrerade och Ă„ldershomogena klasser. Vi lyfter fram ett lĂ€rarperspektiv pĂ„ eventuella likheter och skillnader mellan lĂ€rarnas syn pĂ„ sin roll som ledare i klassrummet och samverkan med kollegor. I den teoretiska referensramen ger vi en historisk överblick över klassformernas utveckling frĂ„n folkskolans införande fram till idag. Vi presenterar Ă€ven en sammanfattning av den tidigare forskningen som bedrivits inom Ă€mnet samt beskriver hur vanligt det Ă€r med Ă„ldersintegrerade klasser och hur de kan utformas. Ämnet Ă€r föremĂ„l för en stĂ€ndig debatt huruvida Ă„ldersintegrerade klasser Ă€r en fördel eller nackdel för sĂ„vĂ€l lĂ€rare som elever.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur pedagogen kan arbeta förberedande, nÀr nÄgot intrÀffar och efter arbetet med elever i sorgearbetet i anslutning till ett dödsfall. Det Àr viktigt att redan vid tidig Älder att börja prata om döden och vad den innebÀr, för att eleverna ska fÄ en förstÄelse och kunna bearbeta och hantera sorg bÀttre.Avsikten med undersökningen var att genom en enkÀtundersökning fÄ reda pÄ i vilken omfattning sorg och död behandlas i klassrummet och i vilken utstrÀckning handlingsplaner följs och anvÀnds. För att fÄ en djupare förstÄelse av hur pedagoger arbetade gjordes Àven individuella intervjuer. Undersökningen visar att alla berörda skolor har en handlingsplan men fÄ pedagoger anvÀnde sig av den. Det framgÄr Àven att pedagogers arbete med sorg förekommer endast vid enstaka tillfÀllen, de lÀgger inte nÄgon vikt vid förarbete kring sorg..

Jeanette Törnell (2012) En litteraturstudie inom autismspektrum ? En studie om undervisningsstrategier för elever med Aspergers syndrom. Examen i lÀrarutbildningen Högskolan i GÀvle. Den hÀr studien har för avsikt att undersöka vilka undervisningsstrategier som anvÀnds i klassrummet nÀr en elev har diagnosen Aspergers syndrom. Elever med diagnoser ökar i klassrummen och klassrumsundervisningen mÄste enligt lÀroplanen anpassas efter de behov som finns. Att alla elever fÄr en likvÀrdig utbildning Àr skolans ansvar, hypotesen Àr att det mÄste finnas strategier för att möjliggöra detta.

Syftet med denna studie har varit att ge underlag till att utveckla pedagogiken kring att arbeta med högt presterande musikelever i heterogena elevgrupper pÄ högstadiet. I studien har jag intervjuat tre musiklÀrare pÄ olika högstadieskolor i landet, för att genom tolkning och analys av deras svar i min slutsats försökt se handlingsmönster och effekter av deras undervisning.Resultatet visade att tvÄ av lÀrarna anvÀnde sig mer av sin improvisationsförmÄga i klassrummet, Àn av att planera för den heterogena grupp de skulle möta. Den tredje lÀraren planerade mer i detalj för att möta högt presterande elever. Metoderna som lÀrarna anvÀnde sig av i klassrummet var dels att hitta svÄrare musikaliska utmaningar för dessa elever, men ocksÄ metoden att anvÀnda nÀmnda elever som hjÀlplÀrare. Resultatet visade ocksÄ att högt presterande elever fÄr mindre lÀrartid Àn andra, och att dessa elever ofta övar och spelar vid sidan av grundskolan.I diskussionen har jag analyserat resultatet och dragit slutsatserna att lÀrare i sin planering bör möta de utmaningar som högt presterande elever behöver i musik, och att ocksÄ ge tid till detta i sin planering.

Mitt syfte med examensarbetet Àr att undersöka vilken syn pedagogen i det tvÄsprÄkiga klassrummet har pÄ att anvÀnda tvÄ sprÄk i undervisningen. För att kunna göra detta har jag genomfört fyra kvalitativa intervjuer med lÀrare. Dessa intervjuer har sedan analyserats med utgÄngspunkt frÄn teorier som berör tvÄsprÄkig undervisning. De problemstÀllningar jag har velat ha svar pÄ i anslutning till detta Àr: ? Vilka faktorer i och utanför klassrummet anser pedagogen spelar in nÀr det gÀller elevens studieresultat? ? Vad, enligt pedagogen, Àr det som styr hur sprÄken anvÀnds i undervisningen? ? Tycker pedagogen att mÄlet för undervisningen Àr att eleven ska behÀrska svenska och sitt modersmÄl eller att lÀra eleven svenska genom att modersmÄlet fÄr spela en roll under en begrÀnsad tid? Jag kommer att visa att lÀrarna anser att sociala och kulturella faktorer spelar en stor roll för elevens studieresultat, att mÄlsÀttningen delvis styr hur sprÄket anvÀnds i undervisningen och att det mest realistiska mÄlet för undervisningen Àr att eleven lÀr sig svenska genom att modersmÄlet fÄr spela en roll under en begrÀnsad tid..

I det inverterade klassrummet flyttas genomgÄngarna frÄn klassrummet till videofilmer som eleverna ser pÄ hemma. Lektionerna Àgnas till stor del Ät sÄdant som annars hade utgjort hemarbete för eleven. I denna studie analyseras gymnasieelevers uppfattning av denna undervisningsmodell i matematikÀmnet med fokus pÄ videogenomgÄngarna och förÀndringar i hem- och skolarbete.Det framkommer att elevernas uppfattningar av videogenomgÄngarna kan kategoriseras utifrÄn deras grad av aktivitet under videogenomgÄngen samt deras beroende av relationen mellan elev och lÀrare. I en jÀmförelse mellan enkla filmer, digitala animationer och klassrumsgenomgÄngar framhÄlls de enkla filmernas tydlighet och fokus pÄ matematik, samt klassrumsgenomgÄngarnas flyktiga natur. Dessa resultat diskuteras utifrÄn en kognitiv modell för överbelastning av arbetsminnet.Eleverna uppfattar att deras arbetsbelastning Àr lÀgre i det inverterade klassrummet Àn i ett traditionellt klassrum eftersom det finns mer tid för egen rÀkning i klassrummet.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om, eller i vilken utstrÀckning, elever anvÀnder sina vardagskunskaper i skolmatematiken. Gör de nÄgon koppling mellan matematiken i klassrummet och sin övriga vardag? För att ta reda pÄ detta utformade vi tre stycken uppgifter med olika grad av vardagsanknytning som vi lÀt elever i Ärskurs ett pÄ gymnasiet besvara. Vi följde Àven upp elevernas svar med följdfrÄgor angÄende deras tillvÀgagÄngssÀtt och syn pÄ uppgifterna. Resultatet visade att de flesta elever inte Àr vana att sÀtta sina svar eller tankegÄngar i relation till vardagen.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka erfarenheter lÀrare har kring faktorer som skapar stress i klassrummet. Efter den teoretiska sammanstÀllning stod det klart att stress kan indelas i fem olika stressfaktorer: Brist pÄ grÀnsdragning, lÄg lÀrartÀthet, dÄlig arbetsmiljö, ostabil omgivning och akademisk stress. Jag kunde ocksÄ se att det verkade finnas samband mellan dessa stressfaktorer. DÀrför kom denna uppsats att inrikta sig pÄ att hitta dessa samband genom undersökningar pÄ fÀltet. Jag har genomfört en enkÀtstudie med strax över 100 deltagande pedagoger.

Genom en litteraturstudie syftar den hÀr uppsatsen till att ta reda pÄ vad icke-konfessionell religionsdidaktik innebÀr i dagens mÄngkulturella klassrum. NÄgra möjliga svar har hittats men flera nya frÄgestÀllningar har dykt upp. I studien undersöks vad begreppen religionsdidaktik, icke-konfessionalitet och mÄngkulturellt klassrum innebÀr. DÀrefter vÀljs nÄgra metoder ut pÄ grundval av de resultat som framkommer i undersökningen.Religionsdidaktik Àr konsten att lÀra ut (om och av) religion utan att fastna i ett monokulturellt perspektiv. De offentliga och privata sfÀrerna Àr Ätskilda och det Àr dÀrför möjligt att i skolan ha en icke-konfessionell undervisning samtidigt som elever i det privata kan leva nÀra sin religion.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ vilken erfarenhet av och instÀllning till mÄlsprÄksanvÀndning elever som studerar spanska pÄ gymnasiet har. UtifrÄn forskning om mÄlsprÄksanvÀndning samt kursplanen för moderna sprÄk (SKOLFS 2000: 87) som bÄda betonar vikten av att lÀrare och elever anvÀnder mÄlsprÄket i klassrummet, har jag genomfört en kvalitativ undersökning, dÀr datainsamlingen skedde med hjÀlp av semi-strukturerade intervjuer. Jag intervjuade fem elever som lÀser spanska steg 1, 2 och 3 pÄ en gymnasieskola i södra Sverige. Resultatet visar att intervjupersonerna har olika erfarenheter av i vilken omfattning deras respektive lÀrare anvÀnder mÄlsprÄket i klassrummet och att dessa huvudsakligen anvÀnder mÄlsprÄket i samband med sprÄkrelaterade övningar medan modersmÄlet anvÀnds för sÄdant som Àr viktigt, svÄrt och nytt. Eleverna anvÀnder framför allt modersmÄlet i klassrummet.

Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ en bredare och djupare kunskap om vilka möjligheter och hinder det kan finnas med att bedriva en lÀroboksobunden undervisning. Vi söker Àven svar pÄ hur lÀrarna anvÀnder sig av matematikboken och vilken hÀnsyn de tar till kursplanens innehÄll i sin undervisning. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar anvÀnder vi oss av en explorativ undersökning, dÀr det anvÀnds flera undersökningsmetoder. I vÄrt fall en postenkÀt och kvalitativa intervjuer. I resultatet fann vi att möjligheterna med en lÀroboksobunden undervisning var mÄnga.

Syftet med denna undersökning Àr att belysa hur elever med diagnosen ADHD beskriver lÀrmiljön, bemötande och ÄtgÀrder under sin skoltid. Avsikten Àr att fÄ en ökad förstÄelse för dessa elevers skolerfarenheter. Denna studie bygger pÄ öppna intervjuer med tre elever med diagnosen ADHD, som har genomgÄtt grundskolan.Resultatet visar att respondenterna har en god kunskap om hur de vill ha sin undervisning. De har mött lÀrare som inte förstÄtt dem och inte heller haft nÄgon kunskap om innebörden av att ha diagnosen ADHD. Respondenterna beskriver Àven lÀrare som med sitt bemötande och sina kunskaper underlÀttat för dem under deras skoltid.

Elevers störande beteenden i undervisningen utgör en del av lÀrares vardag och innebÀr problem som de mÄste hantera men Àven förebygga. Enligt Skollagen har alla elever rÀtt till arbetsro i klassrummet och lÀrares uppgift Àr att skapa en miljö dÀr de kan fÄ det (Skollagen 5 kap. 3§). Syftet med förevarande studie Àr att fÄ fördjupad förstÄelse för gymnasielÀrares uppfattningar om störande elevbeteenden i klassrummet, att förstÄ hur de hanterar dessa samt hur de uppfattar att de har fÄtt kunskap om detta omrÄde samt om klassrumsledarskap.Kvalitativa intervjuer har anvÀnts som metod i förevarande studie med motiveringen att den lÀmpade sig vÀl till studiens syfte. Genom att enskilt intervjua gymnasielÀrare om deras personliga uppfattningar om och arbete med störande beteenden i klassrummet fanns stora möjligheter att tillÀgna mig ett rikt empiriskt material bestÄende av berÀttelser ur deras egna verklighetsvÀrldar.Studiens resultat visar att prat, mobiltelefonanvÀndning, undvikande av arbete, sen ankomst och fysiskt störande beteenden Àr de beteenden som Àr mest störande hos eleverna enligt gymnasielÀrarnas uppfattningar.