Syftet med denna studie var att underso?ka hur la?rare i gymnasieskolans matematik bedriver sin undervisning med utga?ngspunkt i undervisningsmodellen det inverterade klassrummet. Videolektioner anva?nds fo?r att frigo?ra tid fo?r en aktiv inla?rning under lektionstid. En fra?gesta?llning ga?ller hur la?rarna arbetar fo?r att fo?rdjupa eleverna kunskaper fra?n videolektionernas inneha?ll.

Syftet med min studie Àr undersöka hur en lÀrare arbetar med barn som hon anser ha koncentrationssvÄrigheter. Jag vill se hur lÀraren arbetar med att upprÀtthÄlla deras koncentration i klassrummet. Jag vill ocksÄ se lite pÄ hur lÀraren valt att placera de barn hon anser ha koncentrationssvÄrigheter och pÄ hur miljön i klassrummet ser ut.För att ta reda pÄ hur en pedagog arbetar med detta har jag valt att göra observationer med kompletterande med samtal. Jag kom fram till att lÀraren ger tillsÀgelser bÄde pÄ hÄll och intill eleven. LÀraren ger instruktioner pÄ ett medvetet sÀtt och ibland viskar hon för att fÄ uppmÀrksamheten.

Att lÀra sig att tala ett sprÄk innebÀr sÄ mycket mer Àn att lÀra sig ord och grammatik. Det handlar ocksÄ om att lÀra sig kommunikativ kompetens d.v.s. de normer och regler för hur man anvÀnder sprÄket. Forskning kring kön och sprÄk har pÄvisat hur dessa normer varierar sÄvÀl mellan olika kulturer som mellan kvinnor och mÀn. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att belysa och analysera elevers möjligheter att aktivt delta i undervisningen i svenska för invandrare utifrÄn ett genusperspektiv.

Skillnaden mellan sÀrskolans undervisning och den "vanliga" grundskolans undervisning. Specialpedagogers syn pÄ sÀrskolans inlÀrningsmetoder..

Skillnaden mellan sÀrskolans undervisning och den "vanliga" grundskolans undervisning. Specialpedagogers syn pÄ sÀrskolans inlÀrningsmetoder..

Detta examensarbete Ă€r format efter författarnas egen vilja att skriva om matematikundervisning som Ă„terfinns utanför klassrummet. Det Ă€r skrivet pĂ„ institutionen för matematikĂ€mnets och naturvetenskapsĂ€mnenas didaktik vid Stockholms universitet. Syftet med arbetet Ă€r att undersöka huruvida den extramurala matematik kan ges utrymme som komplement till traditionell skolbĂ€nksmatematik pĂ„ gymnasiet. Syftet Ă€r Ă€ven att konstruera uppgifter och övningar Ă„t matematiklĂ€rare som lĂ€mpar sig för att bedriva extramural matematik. Även denna del riktar sig mot gymnasiet.

Sammanfattning Det talas just nu mycket om utomhuspedagogik. Med utomhuspedagogik menas dÄ att undervisningen flyttas ut ur klassrummet, för att lÀra i, och av, omgivningen. Men Àr utomhuspedagogiken ett viktigt pedagogiskt verktyg i Ärskurs 3-5 eller Àr det bara utelek? För att ta reda pÄ det har jag genomfört en enkÀtundersökning bland lÀrare som arbetar i Ärskurs 3-5 över stora delar av Sverige. Av 105 utskickade enkÀter har 40 stycken besvarats.

Detta examensarbete Ă€r format efter författarnas egen vilja att skriva om matematikundervisning som Ă„terfinns utanför klassrummet. Det Ă€r skrivet pĂ„ institutionen för matematikĂ€mnets och naturvetenskapsĂ€mnenas didaktik vid Stockholms universitet. Syftet med arbetet Ă€r att undersöka huruvida den extramurala matematik kan ges utrymme som komplement till traditionell skolbĂ€nksmatematik pĂ„ gymnasiet. Syftet Ă€r Ă€ven att konstruera uppgifter och övningar Ă„t matematiklĂ€rare som lĂ€mpar sig för att bedriva extramural matematik. Även denna del riktar sig mot gymnasiet.För att besvara frĂ„gestĂ€llningen "Vilka möjligheter finns det för den extramurala matematiken att fungera som ett komplement till den traditionella skolbĂ€nksmatematiken?" har vi arbetat pĂ„ flera sĂ€tt.

Syftet med studien Àr att nÄ en ökad förstÄelse av lÀrares uppfattningar av samspelet som pÄgÄr i klassrummet mellan lÀrare och elev. Ansatsen som anvÀnds Àr inspirerad av den fenomenografiska. Den fenomenografiska ansatsen innebÀr att man försöker beskriva mÀnniskors kvalitativt skilda uppfattningar av ett fenomen, ur ett andra ordningens perspektiv. Anledningen till att vi inte fullt utgÄtt ifrÄn fenomenografin beror pÄ att vi frÄngÄtt dess grunder i databearbetningen dÄ vi stött pÄ svÄrigheter. Metoden som anvÀnts för datainsamlingen Àr intervju av halvstrukturerad art.

I denna uppsats tas problematiken i lÀrares upplevelse av lÀrande och de olika tillvÀgagÄngssÀtt de anvÀnder sig av i det mÄngkulturella klassrummet. Undersökningen Àr gjord pÄ en skola i Malmö dÀrmed handlar vÄr uppsats endast om den skolan. De frÄgestÀllningar som stÀlls Àr: Hur upplever pedagoger elevers lÀrande pÄ skola A? Hur arbetar pedagoger med mellanöstern i historieundervisning pÄ skola A? Syftet med uppsatsen Àr att studera hur lÀrare upplever lÀrandesituationen i samband med elevers lÀrande. Undersökningen Àr en kvalitativ undersökning som bygger pÄ intervjuer.

I denna studie analyseras barns uppfattning om talutrymme i klassrummet ur ett barnperspektiv. De frÄgor som behandlas Àr hur barnet beskriver sitt eget talutrymme, vilken uppfattning barnet har om klasskamraternas talutrymme och slutligen barnets uppfattning om lÀrarens talutrymme. De teoretiska utgÄngspunkterna i studien Àr barnperspektiv och genusperspektiv. Genom enskilda intervjuer med tretton barn i Är tre har vi samlat in material som behandlas i analysen. I analysen belyses barnets talutrymme sett ur det egna perspektivet.

I denna studie analyseras barns uppfattning om talutrymme i klassrummet ur ett barnperspektiv. De frÄgor som behandlas Àr hur barnet beskriver sitt eget talutrymme, vilken uppfattning barnet har om klasskamraternas talutrymme och slutligen barnets uppfattning om lÀrarens talutrymme. De teoretiska utgÄngspunkterna i studien Àr barnperspektiv och genusperspektiv. Genom enskilda intervjuer med tretton barn i Är tre har vi samlat in material som behandlas i analysen. I analysen belyses barnets talutrymme sett ur det egna perspektivet.

Syftet med denna studie Àr att jag vill fÄ en fördjupad kunskap nÀr det gÀller problemlösning i matematikundervisning. Jag vill ta reda pÄ hur olika pedagoger tÀnker och arbetar kring problemlösning i matematik i Ärskurserna 1-3. Genom intervjuer med fem lÀrare i Ärskurserna 1-3 med olika yrkeserfarenhet och utbildning har jag samlat in min data. Min studie har fokus pÄ hur lÀrarna uppfattar begreppet problemlösning. Jag har ocksÄ undersökt hur de anpassar sin undervisning efter kursplanens avsikter nÀr det gÀller just problemlösning samt hur de förklarar att problemlösning tar form i deras undervisning.

Syfte: De senaste Ären har man kunnat se ett lÀgre resultat i lÀsförstÄelse för svenska elever i nationella och internationella undersökningar. Elevers lÀsförstÄelse pÄverkar deras lÀrande inom alla skolÀmnen eftersom kunskap utvecklas genom förmÄgan att ta till sig skriftlig text. Utvecklingen av lÀsförstÄelse Àr central för all undervisning i skolan. Syftet med studien Àr att studera hur lÀrare planerar och arbetar med olika texter i undervisningen med fokus pÄ elevers förstÄelse av det de lÀser. Hur arbetar lÀrare med lÀsförstÄelse i klassrummet? Vilka strategier anvÀnds? Vilka lÀrande-/undervisningsteorier förankrar lÀrare sin undervisning i? Teori, ansats och metod: Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, vilket innebÀr samspel och samarbete mellan mÀnniskor dÀr varje individ kan utveckla sina grundlÀggande fÀrdigheter.FörstÄelse och tolkning anknyter till en hermeneutisk tolkande ansats.

VÄr studie syftar till att fÄ kunskap om lÀs- och skrivsvÄrigheter för att kunna hjÀlpa och underlÀtta för elever med dessa svÄrigheter i klassrummet samt sÀtta in rÀtt ÄtgÀrder. Vi har studerat tidigare forskning som visat vad man genom tiderna satt in för ÄtgÀrder, hur man upptÀcker eleverna i klassrummet och hur man bör differentiera för dem. Dessutom har vi noggrant studerat vilka kompensatoriska hjÀlpmedel det finns pÄ marknaden. Genom att vÀlja en metod dÀr vi inriktar oss pÄ elever genom observationer och intervjuer vill vi fÄ fram deras syn pÄ undervisningssituationer och hjÀlpmedel. Resultatet vi fick fram var att skolorna överlag bara anvÀnder en brÄkdel av de hjÀlpmedel som finns pÄ marknaden.