Syftet med denna studie Àr att ur ett aktörsperspektiv fÄ en djupare förstÄelse för hur gymnasielÀrare skapar, agerar och upprÀtthÄller sin lÀrarroll i klassrummet. Studien anvÀnder sig av interaktionsteorier för att kunna förklara hur lÀrare vÀljer att uppföra sig i interaktion med elever. Studien utfördes med en kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer och en intervjuguide. Fem gymnasielÀrare som arbetar pÄ samma skola med olika Àmnen intervjuades. Den insamlade empirin har analyserats utifrÄn Herbert Blumers symboliska interaktionism och Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv av individers roller.Resultatet i studien visar att gymnasielÀrarna vet hur de vill bli uppfattade av elever och att de reagera i klassrumssituationer utan att ha aktivt förberett sig inför interaktionen med eleverna.

Ledarstilar i klassrummet kan rangordnas pÄ ett kontrollkontinuum med hög grad av lÀrarkontroll i den ena Àndenoch hög grad av elevers sjÀlvkontroll i den andra Ànden. Syftet med studien var att undersöka vilken ledarstil gymnasieelever pÄ ett naturvetenskapsprogram föredrar i klassrummet. En enkÀtundersökning har genomförts med 31 elever i Ärskurs 1 och 24 elever i Ärskurs 3. Undersökningen visar att en majoritet av gymnasieleverna föredrar ledarstilar som prÀglas av lÀrarkontroll. Undersökningen visar ocksÄ att eleverna överlag vill vara delaktiga i planeringen av undervisningen och bedömningen av kunskaper.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka om man genom att medvetandegöra eleverna om det gemensamma talutrymmet i klassrummet, kan öka jÀmstÀlldheten mellan flickor och pojkar gÀllande den muntliga kommunikationen. Undersökningen genomfördes i en Ärskursblandad 5-6:a. Vi anvÀnde oss av "lyssnarövningar", dÀr tyngdpunkten lÄg pÄ aktivt lyssnande och koncentration. JÀmsides med övningarna samtalade vi med eleverna om vad begreppet talutrymme innebÀr, vikten av att lyssna, samt diskuterade och reflekterade tillsammans i klassen runt övningarna. Resultatet av vÄrt arbete visar tendenser pÄ att eleverna har medvetandegjorts om vad det gemensamma talutrymmet Àr, och har börjat reflektera över hur det anvÀnds.

F?rorter, omr?den som pr?glas av konsekvenserna av ekonomisk oj?mlikhet och utanf?rskap. Socioekonomiskt utsatta omr?den d?r inv?narna lever i ?r en milj? med f?ruts?ttningar och m?jligheter som ?r f? och emellan en milj? d?r bristf?lliga resurser och f?ruts?ttningar ger kriminaliteten utrymme att trivas i. Alla tycks ha n?got att s?ga om f?rorten, f?rutom m?nniskorna som ?r bosatta d?r.

Som en del av allmÀnt utbildningsomrÄde tre i lÀrarutbildningen ingÄr det att genomföra ett examensarbete. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att granska hur stort utrymmet Àr för utomhusundervisning inom förskola, förskoleklass och skolans tidigare Är, samt ta reda pÄ pedagogernas tanke och syfte med verksamheten utomhus. Olika undersökningar visar pÄ att barns kontakt med naturen minskar, vilket jag under mina verksamhetsförlagda utbildningsveckor inom lÀrarutbildningen mÀrkt tendenser av.För att fÄ svar pÄ min frÄgestÀllning har jag anvÀnt mig av kurs och referenslitteratur inom Àmnet utomhuspedagogik, samt tagit del av tidigare forskning och studier inom naturvetenskapsomrÄdet (se referenser i den löpande texten).Syftet med mitt examensarbete Àr att ta reda pÄ hur pedagoger i förskola, förskoleklass och skolans tidiga Är arbetar med utomhuspedagogik. Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning, dÀr jag intervjuat fem pedagoger vilka i sin tur arbetar i förskolan, förskoleklassen eller i skolans tidigare Är. I diskussionen lÀgger jag störst vikt vid och understryker betydelsen av pedagogens arbete utanför klassrummet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur klassisk bakgrundsmusik kan pÄverka arbetsmiljön i klassrummet under lektioner dÄ eleverna arbetar individuellt. Med hjÀlp av en före- och efterdesign med tillhörande enkÀter och observationer, hoppades jag fÄ en bra bild över hur den klassiska bakgrundsmusiken pÄverkade eleverna och miljön i klassrummet. Genom tvÄ enkÀter hoppades jag att fÄ reda pÄ hur eleverna upplevde arbetsmiljön i klassrummet, före och under försöket. Vidare frÄgade jag hur vanligt det var bland eleverna att lyssna pÄ musik under lÀxlÀsning och om de upplevde att det var lÀttare att koncentrera sig nÀr musik spelades. Resultaten av studien visade att de flesta eleverna, innan försöket, tyckte att miljön i klassrummet kunde bli bÀttre och dÄ gÀrna lugnare och tystare.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka och kartlÀgga hur lÀrare i praktiken arbetar för att uppnÄ mÄlen om jÀmstÀlldhet i klassrummet. De frÄgestÀllningar som Àr vÀgledande för arbetet Àr: Hur arbetar lÀrare för att i praktiken uppnÄ mÄlen om jÀmstÀlldhet i klassrummet?Lyckas lÀrare uppnÄ mÄlen om jÀmstÀlldhet i klassrummet?Tio lÀrare har intervjuats angÄende hur de anser att de uppnÄr mÄlen om jÀmstÀlldhet i lÀroplanerna. Aktuell litteratur har granskats och studerats. Studiens resultat visade att lÀrarna har problem med att uppnÄ mÄlen, att mer tid och resurser behövs.

Syftet med vĂ„rt examensarbete var att undersöka vilka könsmönster som fanns i klassrummet. För att fĂ„ svar pĂ„ detta utgick vi frĂ€mst ifrĂ„n frĂ„gorna: Är lĂ€rare och elever medvetna om könsmönster? Hur bemöts pojkar och flickor i klassrummet? Hur fördelas talutrymmet? Undersökningen genomfördes dels i en Ă„rskurs 5 i PiteĂ„ kommun, dels i en Ă„rskurs 4-5 i LuleĂ„ kommun. Metoden har varit kvantitativa strukturerade observationer samt kvantitativa lĂ€rar- och elevenkĂ€ter med frĂ„gor av kvalitativ natur. UtifrĂ„n vĂ„ra undersökningar har vi kommit fram till att talutrymmet fördelas lika mellan könen av lĂ€raren, flickor och pojkar bemöts likvĂ€rdigt av lĂ€raren och att lĂ€raren delvis arbetar aktivt med jĂ€mstĂ€lldhetsfrĂ„gor i klassen.

Syftet med min uppsats var att undersöka hur elever med dyslexi i grundskolans senare Är och deras IT-anvÀndning pÄverkas av att den svenska grundskolan arbetar med att inkludera dem i det vanliga klassrummet.I denna undersökning har jag valt att anvÀnda mig av en litteraturstudie dÀr jag studerat vad andra forskare har skrivit samt rapporter som publicerats pÄ Skolverkets hemsida. Tidigare och nyare skollagar har Àven de studerats.I resultatet har det kommit fram att elever med dyslexi kÀnner sig stressade att bli klara fort med sina arbetsuppgifter om de mÄste dela pÄ en dator. Det har Àven visat sig att det gÄr i genomsnitt sex elever per dator, vilket leder till att elever med dyslexi kan hamna i stressade situationer. Negativa attityder frÄn klasslÀraren kan pÄverka dem negativt pÄ ett sÀtt som gör att IT-anvÀndningen uteblir för elever med dyslexi om de inkluderas i klassrummet. Men en del av lÀrarna anser att datorn hjÀlper dem att anpassa sin undervisning efter elever i behov av sÀrskilt stöd..

Den hÀr uppsatsen handlar om dyslexi. UngefÀr 5-10 % av befolkningen har dyslexi, av dessa Àr 90 % pojkar. Dyslexi har varit handikapp klassat sedan 1991. Det Àr oklart vad som orsakar dyslexi. Det som avgör om den som har dyslexi upplever skolgÄngen som misslyckad eller inte, beror pÄ hur personen blir bemött i och utanför skolan och hur tidigt dyslexin upptÀckts.

Syftet med den hÀr studien Àr att fÄ kunskap om pÄ vilket sÀtt dialogen förekommer i ett specifikt klassrum med fokus pÄ lÀrarens praktiska arbetssÀtt i att skapa möjligheter för dialoger i klassrummet. Studien har samtidigt ett syfte att försöka förstÄ lÀrarens undervisning genom att höra lÀrarens tankegÄngar kring dialogens förekomst och betydelse i undervisningen. Studiens fokus riktar sig mot lÀrarens undervisning ur ett dialogiskt perspektiv och tar sin utgÄngspunkt i att undersöka de frÄgor som lÀraren stÀller till eleverna och vad som vidare görs med elevernas svar, samtidigt som undersökningen dessutom vill fÄ syn pÄ om och hur lÀraren uppmuntrar eleverna till att initiera en dialogisk interaktion. De begrepp som i studien dÀrför Àr centrala Àr frÄgor, uppföljning, dialog och dialogisk undervisning. Studiens empiri samlades in genom kvalitativa forskningsmetoder dÀr observation av undervisningens dialogiska aspekter utgjorde det huvudsakliga underlaget i materialet. En intervju med den medverkande lÀraren utfördes dessutom för att försöka fÄ en bredare bild av det insamlade materialet och för att fÄ ta del av lÀrarens synsÀtt angÄende dialogiska aspekter. Studiens resultat uppvisar en undervisning som inte Àr dialogisk i den bemÀrkelsen som studiens teoretiska stÄndpunkter pÄstÄr.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka hur gymnasieelever pÄverkas av att delta i den specialpedagogiska studioverksamheten pÄ en större gymnasieskola i en mindre stad med avseende pÄ upplevt resultat, sjÀlvbild samt kÀnsla av inkludering eller exkludering. Nio elever pÄ olika program och i olika skolÄr pÄ den aktuella gymnasieskolan intervjuades om sina upplevelser av att behöva och fÄ stöd av en specialpedagog i den specialpedagogiska studioverksamheten. Elevernas erfarenheter och upplevelser kategoriserades, analyserades och jÀmfördes för att utröna om och hur de pÄverkats av att lÀmna klassen och fÄ stöd i studion. Resultatet visar, att flertalet elever anser sig ha fÄtt bÀttre kunskaper och klarat kurser bÀttre med hjÀlp av specialpedagogernas stöd. Ingen verkar ha fÄtt en försÀmrad sjÀlvbild av att lÀmna klasskamraterna och fÄ undervisning i studion, men flera av eleverna beskriver hur deras sjÀlvbild istÀllet förbÀttrats eftersom de blivit sedda och mötts av förstÄelse och acceptans pÄ ett annat sÀtt i studion Àn i det vanliga klassrummet. Ingen av eleverna verkar kÀnna sig exkluderad pÄ grund av att de lÀmnar klassrummet ibland, men flera av eleverna har kÀnt sig exkluderade i det vanliga klassrummet nÀr lÀraren inte tar hÀnsyn till deras behov..

sÀger, vad hon gör och vad hon skulle kunna göra kopplas till beskrivs utifrÄn sociokulturella perspektiv pÄlÀrande.Vi har genomfört icke deltagande observation i ett klassrum under tre dagar och en samtalsintervju medlÀraren. Vi intervjuar lÀraren för att se vad hon sÀger om teori och undersöker vad i lÀrarens praktiskaverksamhet som gÄr att koppla till teorin. Vi har ett sÀrskilt fokus pÄ verbal kommunikation i klassrummet ochhur lÀraren leder och styr lÀrandet. Vi har utgÄtt frÀmst frÄn Lev Vygotskijs och Michail Bakhtins begrepp ochnutida forskare, dÄ frÀmst Olga Dysthe och Roger SÀljö.I resultatet framkom att lÀraren hade kÀnnedom om vissa delar av sociokulturella perspektiv, men iobservationerna framtrÀdde Àven sÄdant som hon inte pratat om i intervjun. En undervisning byggd kring attelever lÀr av varandra Àr Äterkommande i intervjun med lÀraren och tydligt under observationerna.

Ledarstilar i klassrummet kan rangordnas pÄ ett kontrollkontinuum med hög grad av lÀrarkontroll i den ena Àndenoch hög grad av elevers sjÀlvkontroll i den andra Ànden. Syftet med studien var att undersöka vilken ledarstil gymnasieelever pÄ ett naturvetenskapsprogram föredrar i klassrummet. En enkÀtundersökning har genomförts med 31 elever i Ärskurs 1 och 24 elever i Ärskurs 3. Undersökningen visar att en majoritet av gymnasieleverna föredrar ledarstilar som prÀglas av lÀrarkontroll. Undersökningen visar ocksÄ att eleverna överlag vill vara delaktiga i planeringen av undervisningen och bedömningen av kunskaper.

VÄr studie syftar till att studera tvÄ lÀrares interaktion med sina elever i klassrumsundervisningen för att se graden av flerstÀmmighet. Studien genomfördes i tvÄ skolor, en klass i respektive skola. Den ena skolan Àr prisbelönt för sin sprÄksatsning och den andra skolan har en traditionell undervisning. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar som ÀrHur skapar lÀrarna interaktionsutrymme för eleverna genom anvÀndning av slutna, öppna och autentiska frÄgor?, Vilken respons fÄr eleverna pÄ sina yttranden i klassrummet? samt Hur ser skillnaden ut mellan en skola med sprÄkinriktning och en traditionell skola med avseende pÄ frÄga 1 och 2? Resultaten visar att lÀraren stÄr för största delen av dialogutrymmet i klassrummet.