I mitt arbete har jag gjort en kartlÀggning över vad nÄgra fysiklÀrare anvÀnder i form av digitala medier i sina klassrum och hur de förhÄller sig till dessa. Arbetet innehÄller Àven en mindre inventering av olika digitala medier och hur dessa kan anvÀndas i undervisningen. Alla lÀrarna som deltog i undersökningen anvÀnder digitala medier i sin undervisning men i olika utstrÀckning och pÄ olika sÀtt. De Àr överens om att en varierad undervisning leder till att man som lÀrare nÄr ut till och motiverar fler av sina elever. Digitala medier Àr en stor hjÀlp för att genomföra just en sÄdan varierad undervisning.

Syftet med uppsatsen Àr att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur fyra bildlÀrare pÄ gymnasiet ser pÄ begreppet kreativitet och hur detta enligt dem tar sig i uttryck i deras undervisning. DÄ kursplanen tar upp begreppet som ett mÄl samt som ett krav för betyget MVG Àr begreppets betydelse och tolkning av detta vÀsentligt och av betydelse för hur bedömningen samt undervisningen ser ut.Undersökningen har gjorts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fyra bildlÀrare pÄ gymnasienivÄ. IntervjufrÄgorna var öppna för att fÄ ut sÄ mycket som möjligt ur varje frÄga.Resultatet av denna undersökning pÄvisar att lÀrare har stor förstÄelse för begreppet kreativitet och mycket kunskap om hur den pÄ olika sÀtt kan frÀmjas i klassrummet samt vad som krÀvs för att lÀraren ska kunna bedöma den kreativa processen. Resultatet visar ocksÄ pÄ att tidsbrist, negativ stÀmning och elevers dÄliga sjÀlvförtroende kan vara faktorer som istÀllet hÀmmar kreativiteten i klassrummet..

Jag har i detta arbete fokuserat pĂ„ hur pojkar och flickor beter sig i klassrummet, fokus har legat pĂ„ morgonsamlingarna nĂ€r barnen och pedagogerna samlats och pratat om dagen och annat som Ă€r aktuellt. Det jag har tittat pĂ„ Ă€r det talutrymme pojkar respektiver flickor tagit och/eller fĂ„tt. De frĂ„gor jag stĂ€llt Ă€r: Finns det nĂ„gra skillnader/likheter mellan pojkars och flickors beteende i klassrummet? Hur visar sig dessa? Ändras barnens beteende beroende pĂ„ den pedagog de har? Vilken uppfattning har nĂ„gra pedagoger om barns beteende i klassrummet? Dessa frĂ„gor har jag sökt svar pĂ„ genom att observera barnens agerande under samlingarna och skriva ner det jag sett samt genom att intervjua de tvĂ„ ansvariga pedagogerna. Barnen i undersökningen gĂ„r i en Ă„ldersblandad klass, F-2 (förskoleklass ? Ă„rskurs 2) och Ă€r alltsĂ„ mellan sex och Ă„tta Ă„r..

Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

I denna studie har vi försökt att fÄnga pedagogers och elevers syn pÄ samband mellanspecialundervisning som sker enskilt eller i mindre grupp utanför klassrummet, underordinarie undervisning, och utanförskap. Studien lyfter huruvida elever som Àr i behov avsÀrskilt stöd, och fÄr detta genom specialundervisning utanför klassrummets ordinarieundervisning, bemöts annorlunda jÀmfört med övriga elever och om det pÄverkar dessaelevers kamratrelationer.Studien presenterar tidigare forskning inom omrÄdet för specialundervisning genom att se pÄbemötandet av elever i behov sÀrskilt stöd, vikten av gemenskap samt tankar om en godlÀrandemiljö i skolan. Studiens undersökning bygger pÄ kvalitativa frÄgor stÀllda tillpedagoger och elever kring deras skolors arbetssÀtt, elevers bemötande och kamratkontaktermed de som fÄr specialundervisning utanför klassrummet under ordinarie undervisning.I resultatet av studiens undersökning har vi funnit att pedagogers och elevers syn pÄ sambandmellan specialundervisning och utanförskap generellt inte skiljer sig Ät. Majoriteten i bÄdadelarna av undersökningsgruppen Àr överens om att de inte kan se att bemötande ochkamratkontakter pÄverkas av specialundervisningen. Vi kan dock se tendenser i nÄgra avpedagogernas svar och i flertalet elevers kommentarer att det görs en viss skillnad mellanelever som har specialundervisning och elever som inte har det..

Vi har undersökt hur konstruktivistiska tankar synliggörs i styrdokumenten och i arbetssÀttet Matematik pÄ talets grund (MTG) samt i nÄgra matematiklÀrares klassrum. De metoder vi anvÀnt oss av för att fÄ svar pÄ vÄrt syfte och frÄgestÀllningar Àr komparativ textanalys och kvalitativa intervjuer. VÄrt resultat visar att i styrdokumenten syns konstruktivistiska tankar om kunskap och lÀrande tydligt. Vi kan ocksÄ konstatera att MTG Àr ett konstruktivistiskt arbetssÀtt. NÀr det gÀller konstruktivismen i klassrummet, sÄ visade vÄr undersökning att bl.a. tidsbrist och kollegors instÀllning försvÄrar den nyexaminerade matematiklÀrarens ambitioner att arbeta konstruktivistiskt.

Studien syftar till att kartlÀgga vad fransklÀraren gör i sin undervisning och hur lÀraren agerar som pedagog och motivatör. EnkÀter har skickats ut till alla undervisande lÀrare i franska pÄ grundskolenivÄ i en större svensk kommun för att undersöka hur det förhÄller sig i det dagliga arbetet som fransklÀrare pÄ denna nivÄ. MÄlet med undersökningen har varit att se ifall lÀrarens bakgrund och utbildning pÄverkar mÄlsprÄksanvÀndningen i klassrummet, hur lÀraren gör sin undervisning stimulerande och rolig vad gÀller elevers intressen och behov av stöd, vilka övningar och metoder som dominerar undervisningen, pÄ vilket sÀtt eleverna deltar i lektionsplaneringen samt vad lÀrarna gör dÄ viljan och förmÄgan saknas hos en elev för att lÀra sig sprÄket. Resultatet av studien, vilken ska understrykas Àr geografiskt begrÀnsad, har dock visat att lÀrarna oavsett bakgrund, ,anvÀnder mÄlsprÄket lika och att fransklÀrarna blandar olika sprÄkmetoder i sin undervisning. Vad gÀller moment i undervisningen sÄ anvÀnder sig majoriteten av likartade övningar.

"provet berör ju betyget, och sen göra bra ifrÄn sig" - en studie av hur elever i Ärskurs 5 uppfattar bedömning Àr en undersökning om hur elever erfar bedömning  i klassrummet. Studiens syfte Àr att ta reda pÄ elevers uppfattningar och upplevelser kring bedömning och i vilka situationer de ser sig bli bedömda.VÄr problemformulering Àr* Hur erfar elever bedömning i klassrummet?VÄr problemprecisering Àr* NÀr i klassrummet uppfattar elever att de blir bedömda?* Hur upplever elever att bli bedömda?Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en fokusgruppsintervju. Resultatet visar pÄ skilda uppfattningar kring hur elever erfar bedömning. Studien har en fenomenografiskt inspirerad ansats.

Matematik Àr ett av skolans kÀrnÀmnen och en mycket viktig del av barns utbildning. Hur undervisning av det hÀr Àmnet och all annan undervisning ska utformas har varit och Àr under stÀndig omprövning. Att flytta ut undervisningen utomhus finns det mÄnga positiva röster för, men ger det verkligen ett bÀttre lÀranderesultat Àn om undervisning sker inomhus? VÄr undersökning Àr av jÀmförande karaktÀr och utgÄr frÄn ett elevperspektiv och som Àr enligt vÄr uppfattning unik i Sverige. Vi har testat hur mycket tvÄ elevgrupper som tillsammans Àr 30 stycken elever och gÄr i Ärskurs tre, lÀrt sig under utomhus- respektive inomhuslektioner.

I detta arbete lĂ€ggs fokus pĂ„ hur lĂ€raren kan uppmuntra sina elever att tala i frĂ€mmandesprĂ„ksklassrummet. Arbetet presenterar vikten av att tala i klassrummet, med utgĂ„ngspunkt dels i statliga styrdokument för engelskklassrummet och dels i teorier och tidigare forskning kring hur eleven bĂ€st kan utvecklas. Med detta som grund presenteras i resultatdelen faktorer som pĂ„verkar viljan att kommunicera i klassrummet och  strategier som lĂ€raren kan anvĂ€nda sig av för att uppmuntra till tal i klassrummet. Arbetet berör exempelvis klassrumsmiljön och sĂ„dant lĂ€raren kan tĂ€nka pĂ„, samt metoder lĂ€raren kan anvĂ€nda sig av för att locka elever till interaktion i klassrummet. Arbetet visar bland annat att miljön i klassrummet bör vara öppen sĂ„ att eleverna inte behöver riskera att skada sin sjĂ€lvkĂ€nsla. Även lĂ€raren bör vara öppen och försöka visa att man Ă€r nĂ„gon att lita pĂ„. LĂ€raren bör bland annat tĂ€nka pĂ„ hur och nĂ€r han/hon vĂ€ljer att rĂ€tta elever, försöka skapa en interaktiv miljö genom att stĂ€lla mycket frĂ„gor och anvĂ€nda motivationshöjande aktiviteter.

Syftet med mitt arbeta var att försöka ta reda pÄ hur man anvÀnder utomhusmiljön i undervisningen för grundskolans senare del, Är 7-9. Jag var Àven intresserad av vad lÀrare och elever hade för synpunkter pÄ att vara ute i skolarbetet. Som utgÄngspunkt för arbetet hade jag frÄgestÀllningarna: Vilken syn har elever i grunskolans senare del pÄ No?,Vad har eleverna för synpunkter pÄ undervisning utomhus i No?,Vilken Àr lÀrarnas instÀllning till att anvÀnda utemiljön i undervisningen och vilka orsaker kan det finnas till att de anvÀnder respektive inte anvÀnder utemiljön i undervisningen.För att ta reda pÄ detta gjorde jag en enkÀtundersökning pÄ tvÄ skolor bland elever i Är 7-9 som hur de arbetade med No Àmnen i skolan. UtifrÄn enkÀten valde jag ett mindre antal elever som jag interjuade för att ta reda pÄ vad de de tycker om att vara ute under No lektionerna.

VÄrt examensarbetet handlar om huruvida verksamheten stÀmmer överens med lÀroplanen i en Ärskurs 1-2:a nÀr det gÀller etiska vÀrdegrundsfrÄgor. Vi har gjort kvalitativa undersökningar i form av intervjuer och observationer. Det intervjuerna och observationerna visade Àr att det vÀrdegrundsarbete som skedde i klassrummet kunde kopplas till lÀroplanen, genom ett medvetet arbetssÀtt av lÀraren.

Det Àr inte alla skolor i Sverige som erbjuder en dator per elev, men alla elever ska, enligt lÀroplanen, ha tillgÄng till informationstekniken. Dessutom, sÄ har de flesta ungdomar nuförtiden en egen mobiltelefon med internetanslutning. Dagens ungdomar Àr infödda i informationssamhÀllet men forskningen har visat att ungdomarna inte Àr per automatik kompetenta anvÀndare av digitala media. Syftet med denna studie har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt elever och lÀrare, i en 7-9 skola som erbjuder en egen bÀrbar dator per elev och lÀrare, utnyttjar den tillgÀngliga informationstekniken i klassrummet. En kvalitativ undersökning, i form av observationer i klassrummet, och en kvantitativ undersökning, i form av elevenkÀt, anvÀndes som datainsamlingsmetod.

Hammarkullen ?r ett av 5 omr?den i G?teborg som av polismyndigheten definierats vara s?rskilt utsatt. Hammarkullens situation knyter an till samh?lleligt aktuella fr?gor och debatter om bland annat segregation, allm?nnyttigt ansvar och rumsliga skillnader i visionen f?r j?mlika st?der. Utsattheten visar sig oberoende av polisens definition genom socioekonomisk status, skolresultat och ett hyresr?ttsbest?nd byggt i miljonprojektets anda som idag ?r av grovt underm?lig standard p? grund av decennier av bristande underh?ll.

Examensarbetet handlar om hur pedagoger arbetar med den fysiska miljön i klassrummet. Vilka tankar de har nÀr de planerar utformningen i klassrummet. Det handlar ocksÄ om elevernas tankar kring sitt klassrum. Studien Àr förlagd i tvÄ klasser, den ena i Lund och den andra i Hörby. Syftet med examensarbetet Àr att reda pÄ pedagogernas syn pÄ den fysiska miljöns betydelse för inlÀrningen, samt hur de anvÀnder miljön som redskap för att frÀmja inlÀrningen.