Studien undersöker vad studie- och yrkesorienterade insatser i klassrummet innebÀr för elever och lÀrare samt hur ÀmneslÀrarstudenter upplever sin roll i skolans vÀgledningsuppdrag. Uppsatsen undersöker vad ÀmneslÀrarstudenter vid UmeÄ universitet fÄr med sig för kunskaper inom omrÄdet frÄn utbildningen. Arbetet berör de vÀgledningsinsatser skolan ska bedriva som inte Àr Àmnade för studie- och yrkesvÀgledare. FrÄgestÀllningarna berör varför vÀgledning ska finnas i undervisningen och hur den behandlas i nulÀget i svenska skolan samt under ÀmneslÀrarutbildningen. Den metod som har anvÀnds Àr kvalitativa intervjuer med ÀmneslÀrarstudenter.

Uppsatsen syftar till att fÄ kunskap om aktörernas handlingar med utgÄngspunkt i en lÀrare/elevinteraktion.Undersökningen Àr en kvalitativ studie dÀr vi genom observationer i Ärskurs 7 och 9 vill visa pÄ flödet av hÀndelser i klassrummet. Vi diskuterar och analyserar interaktionen mellan lÀrare och elever utifrÄn följande aspekter: Relationer i klassrummet, gester, inflytande och delaktighet, ramfaktorer samt makt.VÄra resultat visar pÄ att interaktionen som uppstod i klassrummet mellan lÀrare och elev inte gynnade elevernas möjligheter till inflytande över undervisningen. I det stora hela hade eleverna inte sÄ mycket inflytande över sin situation och det inflytande de hade var frÀmst formellt och ytligt. Eleverna fick sÀga vad de tyckte men dÄ inget mervÀrde lades i deras tankar och Äsikter pÄverkade de inte sin situation överhuvudtaget. Det Àr tydligt att det sker en trög maktrelation i klassrummet eftersom eleverna inte Àr jÀmstÀllda med lÀraren.

Syft?t m?d mitt ?rbete a?r ?tt underso?k? la?rar?ns syn pa? disciplin, ordning och ansvar i klassrummet. Exam?nsarbete a?r ja?mfo?rand? studi? ?m hur la?r?rer i ?lika la?nd?r na?mlig?n Ryssland och Sv?rige s?r pa? begr?pp dis?iplin och ordning i skol?. Vilka mo?jlig? faktor?r kan pa?verka la?r?rens upplev?lser av disciplin i Sv?rige och Ryssland? J?g obs?rverade ?ch int?rvjuade sex la?r?re fra?n a?rskurs 6-9 i ?n grundskol?.

Mot bakgrund av tidigare forskning kring ADHD Àr syftet med denna studie att fÄ en djupare inblick i hur pedagoger pÄ en organisatorisk nivÄ bemöter ADHD elever i undervisningen. Detta görs genom att synliggöra de erfarenheter pedagoger i grundskolans senare Är har inom omrÄdet. Kunskap om att hantera elever med ADHD Àr vÀrdefull eftersom det blir lÀttare att bemöta och undervisa elever med denna diagnos. Detta val gjordes för att diagnosen ADHD ofta förekommer i dagens skolor och i flera elevgrupper. Detta stÀller stora krav pÄ pedagogen att besitta tillrÀckliga kunskaper, sÄvÀl organisatoriskt som pedagogiskt, för att kunna hantera och bemöta dessa elever i olika undervisningssituationer.

Syftet med denna studie var att titta pÄ hur flickor pÄ gymnasiet upplever delaktigheten i skolans vÀrld och vilka förvÀntningar de kÀnner att de har bÄde frÄn sig sjÀlva och frÄn sina lÀrare. TvÄ gruppintervjuer, med 6 respektive 8 flickor i varje grupp, och en heldagsobservation genomfördes pÄ en gymnasieskola i Mellansverige. Resultatet visar att flickorna sjÀlva vÀljer bort delaktighet i klassrummet för att inte ta plats pÄ nÄgon annans bekostnad och för att inte riskera relationer de har med sina tjejkompisar utanför skolan. Delaktigheten utanför klassrummet blir primÀr och den under lÀrarledd lektionstid blir sekundÀr. Resultatet visar ocksÄ att lÀrare upprÀtthÄller heteronormativa strukturer dÀr pojkarna tillÄts ta plats pÄ flickornas bekostnad.

Större delen av vÄr skolgÄng tillbringar vi olika klassrum. En förutsÀttning för att kunna göra en god arbetsinsats krÀver dÄ att man trivs i den miljö som klassrummet Àr anpassat till de elever som finns dÀr. Min fundering innan jag började arbeta med uppsatsen var om skolans och framförallt klassrummets miljö Àr anpassad till eleverna och hur skulle eleverna, om de sjÀlva fick bestÀmma, utforma sitt "drömklassrum".Syftet med detta arbete har varit att ge mig en fördjupad kunskap om skolans fysiska miljö och hur man kan inreda ett klassrum för att skapa ett sÄ bra inlÀrningsmiljö som möjligt. Med fysisk miljö avser jag klassrummets fÀrg, ljus, temperatur, möblering, ljud samt luften i klassrummet. I min litteraturstudie har jag funnit forskning som visar att klassrummets fÀrg, ljus, ljud, möblering, temperatur och luft pÄverkar hur eleverna trivs i klassrummet och det i sin tur pÄverkar deras arbetsinsats.

Skolans styrdokument Àr mycket tydliga vad gÀller lÀrares uppdrag att skapa en utbildning som Àr likvÀrdig för alla elever oavsett kön. Syftet med vÄrt arbete Àr dÀrför att undersöka hur uppmÀrksamheten i klassrummet fördelas mellan flickor och pojkar. Vidare vill vi undersöka hur denna uppmÀrksamhet upplevs fördelad av eleverna, samt sÀtta in vÄra resultat i ett jÀmförande tidsperspektiv. Detta för att vi som framtida pedagoger ska fÄ en ökad förstÄelse för hur situationen och klimatet i klassrummet kan se ut och pÄ sÄ vis kunna pÄverka eventuell ojÀmstÀlldhet i rÀtt riktning. VÄrt syfte har lett fram till följande frÄgestÀllningar: ? Hur Àr uppmÀrksamheten i klassrummet fördelad mellan flickor och pojkar i den klass i skolÄr 4 som ingÄr i studien och av vilken karaktÀr Àr uppmÀrksamheten? ? Hur upplever eleverna i klassen att uppmÀrksamheten i klassrummet Àr fördelad mellan flickor och pojkar? ? Hur ser undersökningsresultaten ut i ett jÀmförande tidsperspektiv? Undersökningsmetoderna var löpande observationer samt kvalitativa intervjuer.

Syftet med undersökningen Àr att undersöka hur lÀrare i engelska kommunicerar med sina elever i undervisningen för att skapa en atmosfÀr av aktivitet och lÀrande.För att undersöka ovanstÄende syfte har vi anvÀnt oss av observationer i kombination med ljudinspelningar för att ge en klar bild av kommunikationen i klassrummet. Totalt sex lÀrare i högstadiet och gymnasiet deltog i undersökningen och samtliga lÀrare observerades vid tvÄ tillfÀllen.I vÄra resultat framkommer det att lÀrarna i undersökningen anvÀnder sig frÀmst av förfrÄgan som verbala yttringar i sin undervisning, tÀtt följt av befallningar. LÀrarna anvÀnder sig av ett kroppssprÄk som Àr starkt..

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur eleverna tÀnker kring lÀrarens ledarstil, hur det pÄverkar dem bÄde positivt och negativt och ifall de upplever att relationen till lÀraren förÀndras utanför klassrummet. Med litteratur som behandlar olika ledarstilar i klassrummen, ledarskap och hur en lÀrare ska vara i allmÀnhet Äterfinns ett samband med resultatet. Forskningsmetoden Àr av intervjuform dÀr fem elever intervjuades enskilt. Slutsatsen Àr att eleverna anser att en lÀrare frÀmst bör vara demokratisk, engagerande och snÀll. Utanför klassrummet beter sig lÀraren efter hur tidigare lektioner varit och/eller hur relationen till den enskilda eleven Àr..

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka lÀrares attityder till tematisk undervisning samt vad som ligger bakom dessa. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa forskningsmetoder sÄsom kvalitativa intervjuer samt observationer. Sex lÀrare har intervjuats och tvÄ har dessutom observerats under fyra sammanhÀngande dagar. Av vÄrt resultat framgick det att ingen av lÀrarna hade en renodlad positiv eller negativ attityd till begreppet. LÀrarnas definitioner av begreppet varierade samt vilka fördelar och nackdelar som lyftes fram.

Denna undersökning syftar till att identifiera de aspekter som anses fördelaktiga vid genomförandet av Àmnesövergripande undervisning pÄ högstadiet och gymnasiet. Studien tar en konstruktivistisk och fenomenografisk utgÄngspunkt i Biggs 3P modell (2003) dÀr tre olika delar beskrivs: premiss, process och produkt. Premisserna innefattar eleverna och den lÀrandemiljön som undervisningen bedrivs i, processen Àr det undervisningssÀtt som anvÀnds och ses i denna studie som Àmnesövergripande undervisning, och produkten ses som elevernas lÀranderesultat. I studien anvÀnds textanalys som metod, dÀr tio examensarbeten frÄn lÀrarprogrammet har analyserats. Examensarbetena Àr frÄn spridda universitet runtom i Sverige och behandlar Àmnesövergripande undervisning.

Arbetet omfattar en studie i vÀrdegrundsarbetet i skolan. Vi har tittat pÄ vad lÀrare anser ingÄ i arbetet med vÀrdegrunden och vad de anser om sin egen etikundervisning. Med hjÀlp av frÄgestÀllningar vill vi fÄ reda pÄ huvudsyftet, nÀmligen att ta reda pÄ hur olika lÀrare arbetar och resonerar kring vÀrdegrundsarbetet i Är 4 ? 6, för att kunna kÀnna igen och förstÄ etiska situationer i klassrummet. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande: Vad anser lÀrare ingÄ i omrÄdet etik och moral? Vilka etiska situationer kan man finna i klassrummet? Vad anser lÀraren om sin egen etikundervisning? Studien Àr byggd pÄ fem lÀrarintervjuer och klassrumsobservationer i grundskolan Är 4- 6.

MÄlet med denna studie Àr att ta reda pÄ om och hur lÀrare i grundskolans tidigare Äldrar ser pÄ och arbetar med laborativ matematik i sin undervisning. Förhoppningen under arbetets gÄng har varit att kunna utröna varför, hur, nÀr och inom vilka matematiska omrÄden som lÀrare vÀljer att arbeta laborativt. Metoden som anvÀnts Àr delvis kvalitativ i form av intervjuer, delvis kvantitativ i form av enkÀter. Alla informanter i studien Àr yrkesaktiva lÀrare. Den information som de olika undersökningsmetoderna gav sammanstÀlldes, analyserades och stÀlldes i relation till relevant litteratur.

Bakgrunden till denna uppsats uppkom under vÄra praktikperioder, dÄ elever i behov av sÀrskilt stöd lÀmnade klassrummet för att gÄ till specialpedagog. Varför de eleverna var tvungna att lÀmna klassrummet fick vi aldrig veta. DÀrav skapades denna uppsats med syftet att belysa pedagogers förhÄllningssÀtt till inkludering för de elever som bedöms vara i behov av sÀrskilt stöd. Med detta syfte fanns huvudfrÄgan; hur förhÄller sig pedagoger i förskoleklass och i grundskolan till inkludering av elever i behov av sÀrskilt stöd i klassrumssituationer? Fyra intervjuer i fyra olika verksamheter genomfördes i ett försök att fÄ svar pÄ vÄr frÄga.

Vi har i den hÀr uppsatsen fokuserat pÄ hur Informations- och KommunikationsTeknik (IKT) kan anvÀndas av pedagoger i en förskoleklass. Syftet har varit att undersöka hur IKT anvÀnds samt göra en inventering av IKT-relaterat material. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod genom observation, fotografering samt intervju. Vi utförde vÄr empiriska undersökning i en förskoleklass dÀr det arbetade tvÄ pedagoger. Efter vÄr inventering blev pedagogerna förvÄnade över att de hade sÄ mycket IKT-relaterat material i klassrummet.