Lundquist, John. (2008) Ordning och reda ur ett elevperspektiv (Order and discipline from the pupils point of view). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen 90 p distans, Malmö högskola. Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vad elever i anser om frÄgor som rör ordning och reda i skolan. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer. Eleverna i undersökningen anser att ordning och reda innebÀr lugn och ro i klassrummet samt att man följer lÀrarens anvisningar. Intervjupersonerna tycker att det Àr vÀldigt viktigt med ordning och reda i skolan. Niondeklassarna som deltog anser att det Àr stökigt i klassrummet relativt ofta.

Det hÀr arbetet handlar om tematisk undervisning i skolan. Syftet har varit att genom litteratur söka utveckla kunskap om tematisk undervisning samt kunskap om invandrarelevers relation till skog och natur. Jag har utfört en empirisk undersökning för att ta reda pÄ vad en grupp elever med svenska som andrasprÄk skulle vilja arbeta med i Àmnet skog och natur. Huvudsyftet och tyngdpunkten i arbetet ligger i att, med pÄverkan frÄn litteratur och den empiriska undersökningen, skapa och forma en planering och ett arbetsmaterial inom Àmnet svenska som andrasprÄk. UtgÄngspunkten i undervisningsmaterialet Àr tematisk undervisning med inriktningen Tema Natur..

FN har deklarerat Är 2005 till Är 2015 som ett decennium för utbildning om hÄllbar utveckling. DÀrför var det intressant att undersöka om det har fÄtt nÄgon genomslagskraft i den gymnasiala undervisningen. Syftet med den hÀr undersökningen var att undersöka om ett skifte frÄn traditionell miljöundervisning till undervisning för hÄllbar utveckling har skett.Det empiriska materialet bestÄr av sex kvalitativa intervjuer med tvÄ fysiklÀrare, tvÄ naturkunskapslÀrare och tvÄ samhÀllskunskapslÀrare. Resultatet av denna studie visade att kunskaperna för hÄllbar utveckling varierar bland lÀrarna och att det inte har skett ett skifte frÄn traditionell miljöundervisning till undervisning för hÄllbar utveckling fullt ut. Den undervisning som idag bedrivs ligger inom den normativa miljöutbildningen.

I detta arbete har vi undersökt hur lÀrare pÄ musikskolan anvÀnder sig avgehörsbaserad undervisning som metod under sina lektioner och om detta pÄverkar elevernas lust och motivation att fortsÀtta sina musikstudier. Vi valde att göra en kvalitativ intervjustudie med fyra lÀrare anstÀllda pÄ en musikskola i Norrland och tvÄ anstÀllda i Stockholm. Resultatet visade att samtliga LÀrare var positivt instÀllda till gehörsbaserad undervisning men att det var fÄ som anvÀnde sig av det i praktiken. Detta berodde enligt informanterna pÄ bristen av metodisk kunskap och undervisningsmaterial. PÄ frÄgan om hur gehörsbaserad undervisning pÄverkar eleverna fick vi dock inte fram nÄgra tydliga resultat.

Uppsatsen handlar dels om hur det ser ut i dagens  klassrum och hur lÀrare upplever att de sjÀlva och eleverna pÄverkas av klassrummets fysiska miljö. Dels om hur lÀrares tankar och idéer gÀllande ett idealt klassrum. Syftet med studien var att jÀmföra det nuvarande klassrummet med lÀrares visioner av ett idealt klassrum utifrÄn ett didaktiskt perspektiv. I arbetet med insamling av data gjordes fyra kvalitativa intervjuer med lÀrare verksamma pÄ mellanstadiet samt observationer av deras klassrum. Resultatet visade att  klassrummens planlösningar var slÄende lika.

Syftet med studien Àr att empiriskt belysa vilka ledarstilar en lÀrare anammar i en given klassrumssituation. Dessutom försöker den följande undersökningen identifiera olika strategier och modeller som kan vara till en lÀrares hjÀlp för att försöka skapa en god atmosfÀr och arbetsro i klassrummet. Den teoretiska referensramen behandlar tre omrÄden. Till en början behandlas vad forskningen sÀger om ledarskap och dÀrefter tas det upp olika förslag till att stÀrka de positiva processerna i klassrummet. Det tredje omrÄdet beskriver hur en bra lÀrare/ledare bör vara enligt forskningen.

Detta examensarbete belyser betydelsen som klassrummets utformning har för lÀrarens arbetssÀtt. Med utformning menas rummets innehÄll; placering av kateder, bÀnkar/bord, förvaring av arbetsmaterial, samlingsplats/fria ytor etc. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med fem lÀrare. LÀrarna diskuterar vilka för- och nackdelar som tillgÄng till bÀnk/bord, samlingsplats, material och utrymmen har i kontexten klassrum och undervisning. Resultatet visar att den fysiska utformningen av klassrummet, beroende pÄ lÀrarens instÀllning, kan utgöra bÄde möjlighet och hinder i undervisningen..

Syftet med studien Àr att visa hur lÀrare pÄ en mÄngkulturell skola ser pÄ interkulturellundervisning. Vi grundar vÄr undersökning pÄ fem intervjuer som vi har gjort med lÀrare pÄ enmÄngkulturell skola. De lÀrare som har stÀllt upp Àr verksamma pÄ en högstadieskola i södraSverige. Utöver intervjuerna har vi anvÀnt oss av litteratur som har varit relevant förundersökningen. I vÄrt arbete utgÄr vi frÄn den hermeneutiska tolkningsmetoden vid analys avvÄra intervjuer.

Eftersom ett av skolans centrala uppdrag enligt styrdokumenten Àr att förebygga ojÀmlikheter av olika slag har intresset i denna uppsats fallit pÄ att studera reproduktion av social ojÀmlikhet. DÄ omrÄdet Àr förhÄllandevis outforskat pÄ mikronivÄ har undersökningen avgrÀnsats till lÀrarens bidrag till reproduktionsprocessen i klassrummet med fokus pÄ kommunikation. TillvÀgagÄngssÀttet har varit litteraturstudie. UtifrÄn den tidigare forskning som gjorts har nyare studier frÄn Sverige och internationellt sammanstÀllts. PÄ detta sÀtt har tendenser i dagens forskning kunnat identifieras.

Examensarbetets syfte Àr att fungera som en förberedelse i hur man som lÀrare kan hantera konflikter i klassrummet mellan sig sjÀlv som lÀrare och elever. Arbetets frÄgestÀllningar har varit: Vad Àr en konflikt? Vilka orsaker till konflikter finns i klassrummet mellan lÀrare och elever? Hur kan man förebygga och hantera konflikter i klassrummet mellan lÀrare och elever? En kvalitativ studie har gjorts med en teoretisk och en empirisk del. Litteraturstudien bygger pÄ olika författares syn pÄ konfliktdefinition, orsaker till konflikter rent allmÀnt och vilka orsaker till konflikter som finns i klassrummet, och hur de tycker man som lÀrare skall gÄ tillvÀga vid konflikthantering. Modeller och mer konkreta förslag har hittats.

Jag tar i denna studie upp en del av de problem som finns runt undervisning mot personer med Aspergers syndrom. 20 personer med diagnostiserad Aspergers har intervjuats. Intervjuerna har sedan analyserats och sammanstÀllts. Svaren i intervjuerna har analyserats med hjÀlp av min 10-Äriga erfarenhet som lÀrare pÄ gymnasiets tekniska program, dÀr jag i min dagliga yrkesutövning mötte mÄnga elever med Aspergers. Resultatet visar att personer med Aspergers Àr vÀl medvetna om vilket hinder deras funktionsnedsÀttning skapar, samt vilka behov de har nÀr det kommer till att befinna sig i ett klassrum och ta emot undervisning..

Syftet med denna undersökning har varit att utifrÄn pedagogernas erfarenheter undersöka vilka faktorer som bidrar till alternativt hindrar att interaktiva tavlor anvÀnds utifrÄn sin interaktiva potential i klassrummet - vilka pÄverkansfaktorer kan urskiljas för införande och anvÀndande av interaktiva tavlor i klassrummet? Undersökningen har Àven belyst motiven för satsningarna, anvÀndningen av den interaktiva tavlan i relation till erbjudandet om interaktivitet samt hur olika faktorer pÄverkar integreringen av tavlan i klassrummet. Undersökningen baseras pÄ litteraturstudie, en mindre enkÀtundersökning samt ett par kompletterande observationer av klassrumspraktik.Respondenternas skolor har utifrÄn min tolkning valt att satsa pÄ interaktiva tavlor utifrÄn arbetslivsaspekter och/eller demokratiaspekter snarare Àn inlÀrningsaspekter. Organisationerna har pÄverkats av omgivningens krav. De faktorer som lyfts fram i undersökningen utgÄr dels frÄn lÀrarens kompetens, vÀrderingar och intressen, dels till den praktik dÀr individen agerar och dess egenskaper, krav och möjligheter.

Enligt Erving Goffman kan man se samhÀllet som en teater dÀr vi alla spelar roller och försöker göra intryck pÄ varandra. LikasÄ har eleverna roller i klassrummet och dÄ gruppen Àr viktig för individen pÄverkas eleven av de normer och förvÀntningar som finns. Förutom rollteorin berör denna studie teorier om gruppen, lÀrande och sjÀlvbild. Syftet med denna uppsats Àr att ge lÀrare en djupare förstÄelse för huruvida rollerna pÄverkar eleverna, deras beteenden och i sin tur elevernas lÀrande.Metoden Àr kvalitativ och jag har anvÀnt mig av det vetenskapliga förhÄllningssÀttet hermeneutik. Under fem dagar observerade jag klassen under lektionstid och intervjuer med tio elever har gjorts. Eleverna var tio Är gamla och gick dÀrmed i Är fyra.I resultatet visas de olika rollerna som finns i klassrummet och hur de mÀrks och upprÀtthÄlls under lektionerna.

Arbetet Àr en studie kring hur nÄgra lÀrare i Ärskurs 4 arbetar med learning study. Flera studier pÄvisar att teorier och forskning om lÀrande och undervisning endast nÄr fram till lÀrarna i begrÀnsad utstrÀckning. Learning study Àr en metod för forskning och syftet med denna studie Àr att undersöka hur nÄgra lÀrares sÀtt att undervisa förÀndras efter att man arbetat med learning study i sin undervisning.För att kunna ta reda pÄ hur lÀrare arbetar med learning study sÄ har lÀrare frÄn olika skolor intervjuats samt att professor Ference Marton har intervjuats för att ta del av hans kunskaper.Resultatet frÄn intervjuerna Àr att lÀrarna i studien idag oftare anvÀnder variation och skillnader i sin undervisning samt att lÀrarna i första hand fokuserar pÄ vad som ska lÀras..

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilka attityder pedagoger i Är 1?3 har till NO- undervisning. Vi har valt att förlÀgga vÄr studie till tvÄ olika skolor dÄ vi vill undersöka om pedagogernas attityder skiljer sig Ät beroende pÄ vilken typ av skola de arbetar pÄ.Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med 5 pedagoger. Ur vÄr kvalitativa analys framkommer att följande begrepp genomsyrar pedagogernas attityder: konkretisering, vardagsanpassning, praktiskt arbete, experiment, elevernas erfarenheter/förkunskaper och samspel. NÀr vi har jÀmfört de olika pedagogernas attityder till NO- undervisning i Är 1?3 har vi inte funnit nÄgra skillnader beroende pÄ om de arbetar pÄ en miljöinriktad skola eller en skola utan inriktning.