Att det finns mÄnga olika sÀtt att ta in och föra ut kunskap pÄ Àr alla medvetna om och Àven att vi bÀst lÀr oss genom att fÄ anvÀnda flera sinnen. Min förestÀllning Àr att eleverna lÀr sig bÀst genom aktiv inlÀrning men dagens skolor domineras i hög grad av passiv inlÀrning frÄn elevernas sida. Jag har valt att undersöka om Àmnesövergripande undervisning, Àr en metod som gör det enklare att ta in aktiva arbetssÀtt. Med min uppsats vill jag Àgna mig Ät att undersöka hur lÀrares syn Àr pÄ Àmnesövergripande arbete och om de anser att det stimulerar eleverna mer Àn vanlig undervisning?.

I denna studie undersöks vilka möjliga dimensioner av variation som kan finnas i framstÀllningen av lÀrandeobjektet geometriska talföljder och summor. Detta har undersökts genom observation av undervisning hos fem olika gymnasielÀrare. Observationerna transkriberades och analyserades utifrÄn ett variationsteoretiskt perspektiv. Resultatet av arbetet Àr ett antal formulerade dimensioner av variation, som kan anvÀndas för att planera och analysera undervisning rörande geometriska talföljder och summor..

Denna studie unders?kte effekten av en l?rarledd intervention om sj?lvreglerat l?rande (SRL) och metakognitiva f?rdigheter p? gymnasieelevers digitala fokus och distraktion. Med bakgrund i den ?kande anv?ndningen av digitala enheter i klassrummet, utforskades hur elever beskrev sin fokusf?rm?ga, vilka strategier de anv?nde och hur interventionen p?verkade deras l?rande och koncentration. Studien baserades p? Zimmermans SRL-modell och samlade in kvantitativ data (testresultat, skrivbeteende, fokusbortfall via Exam.net) samt kvalitativa data (elevanteckningar, sj?lvskattningar, fritextsvar).

Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur nÄgra lÀrares kunskaper, erfarenheter, uppfattningar och deras egna sÀtt att lösa uppgifter pÄverkar deras val av arbetsmetod i klassrummet. Vi intervjuade lÀrare med olika bakgrunder och metoden vi anvÀnde för att komma fram till vÄrt resultat var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att lÀrarna i undersökningen vill arbeta undersökande för att skapa relationell förstÄelse hos eleverna men klarar inte alltid av det dÄ de sjÀlva saknar tillrÀckliga Àmneskunskaper för detta. UtifrÄn resultatet kunde vi dra slutsatsen att lÀrarnas Àmneskunskaper Àr avgörande för vilka arbetsmetoder de anvÀnder Àven om arbetsmetoderna inte stÀmmer överens med deras uppfattningar om hur god matematikundervisning bör vara..

Uppsatsens undersökningar har bÄde en kvalitativ och kvantitativ karaktÀr. EnkÀtmaterialet har givit uppsatsen den kvantitativa kvaliteten dÄ vi lÄtit lÀrare och elever besvara enkÀter angÄende hur man hanterar mobiltelefoner i klassrummet och sedan har vi utifrÄn dess data fÄtt resultat som gett oss en grund till hur elever och lÀrare ser pÄ mobiltelefonanvÀndandet. Vi har i enkÀterna lÄtit bÄde lÀrare och elever besvara, dels frÄgor dÀr svarsalternativen varit givna men Àven öppna frÄgor som gett den svarande möjligheten att förklara och utveckla sina svar. Vi har parallellt med dessa enkÀter ocksÄ tittat pÄ de regelverk som skolorna har angÄende mobiltelefoner och hur dessa fÄr anvÀndas i och under lektioner. Denna undersökning har varit en kvalitativ undersökning eftersom vi tagit fasta pÄ formuleringar och tolkat dessa.

Syfte: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ pedagogers uppfattning och tal om elever i behov av sÀrskilt stöd och vilket specialpedagogiskt perspektiv som synliggörs i klassrummet.Hur talar pedagoger om elever i behov av sÀrskilt stöd? Hur gestaltas relationen mellan pedagoger och elever i behov av sÀrskilt stöd?Vilket specialpedagogiskt perspektiv gÄr att urskilja i klassrummet?Hur gestaltas undervisningen i klassrummet för elever i behov av sÀrskilt stöd? Teori: Studien utgÄr frÄn tvÄ olika teorier. Symbolisk interaktionism Àr en teori som anvÀndas för att se hur en mÀnniska formas i samspel med andra och hur mÀnniskans identitet pÄverkas av hur andra bemöter och uppfattar den. Den hjÀlper till att förstÄ hur elever i behov av sÀrskilt stöd pÄverkas av bemötande av pedagoger och andra elever i klassrummet. Den andra teori som anvÀnds Àr det relationella perspektivet.

LĂ€raren möter idag i klassrummet barn med olika behov och eftersom speciallĂ€raren försvinner till förmĂ„n för specialpedagogen behöver lĂ€rare veta vad för hjĂ€lp, stöd och resurser den har tillgĂ€ngligt i sin nĂ€rmiljö för att underlĂ€tta sin undervisningsmiljö. Arbetet bestĂ„r av en litteraturstudie och en kvalitativ studie om skolans och kommunens roll att underlĂ€tta lĂ€rarens arbete nĂ€r DAMP-elever tillkommer i klassrummet.. Jag valde att intervjua lĂ€rare och rektorer pĂ„ tre skolor varav tvĂ„ mellanstadie- och en högstadieskola i omrĂ„det Öster i Motala kommun, Specialpedagogiska institutet i Linköping och personal frĂ„n Motala kommun. Resultatet visar att skolorna har beredskap pĂ„ olika sĂ€tt om lĂ€raren skulle behöva hjĂ€lp eller stöd. En lĂ€rare kan vĂ€nda sig till elevvĂ„rdsteam och arbetslag, hĂ„lla elevvĂ„rdskonferens eller kontakta resursteamet som finns i Motala kommun.

Vi har valt att skriva om lÀrares syn pÄ samtal i klassrummet, och hur samtalet kan anvÀndas som en metod i undervisningen. Vi tar Àven upp varför lÀrarna anvÀnder sig av samtal eller varför de inte gör det. Genom vÄra intervjuer försöker vi tolka vilken kunskapssyn de olika lÀrarna har och varför de vÀljer att bedriva sin undervisning sÄ som de gör. Vi har tagit del av olika teorier kring samtalsmetodik och anvÀnder oss av dem nÀr vi analyserar resultaten vi fÄtt fram genom vÄra intervjuer. Det vi kan se Àr att lÀrarna vi har intervjuat har en varierande syn pÄ samtal vilket pÄverkas av faktorer som tid, gruppsammansÀttningar och kunskapssyn.

Syftet med detta arbete Àr att belysa den muntliga kommunikationen i klassrummet med sÀrskild observans pÄ tystlÄtna elever. Jag har undersökt vilka kommunikationsstrategier en lÀrare har för att synliggöra tystlÄtna elever, samt hur tystlÄtna elever uppfattar den muntliga kommunikationen i klassrummet. För att uppnÄ mitt syfte har jag genomfört litteraturstudier, klassrumsobservationer och fem kvalitativa intervjuer med en lÀrare och fyra elever. Resultatet av undersökningen visar att lÀraren utför ett lÄngsiktigt strategiskt arbete med klassen, hon arbetar medvetet med de pratglada eleverna, med saknar en utarbetad strategi för att förhindra att de tystlÄtna eleverna ÄsidosÀtts. De tystlÄtna 10-Äriga eleverna Àr inte sjÀlva medvetna om att de uppfattas som tystlÄtna..

Titel: En mirakelkur som barnen klarar med bravur? En studie av Ale kommuns satsning pÄ att ge alla elever i Ärskurserna 1 - 3 varsin egen bÀrbar datorFörfattare: Sofia PetterssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, vid Göteborgs UniversitetTermin: Höstterminen 2010Uppdragsgivare: Ale kommun (i samarbete med medieinriktningen pÄ lÀrarutbildningen vid Göteborgs Universitet)Handledare: Annika BergströmAntal ord: 19 355 ord, inklusive försÀttsblad och bilagor (49 sidor)Syfte: Syftet Àr att studera vilken betydelse datorn i klassrummet kan ha för synen pÄ undervisning samt för relationen mellan elev och lÀrare.Metod: Kvalitativa intervjuerMaterial: Intervjuer med sex stycken lÄgstadielÀrare inom tvÄ olika kommunerHuvudresultat: I denna studie har jag kunnat se att datorer i klassrummet (En-till-En) kan bidra till att göra barn mer kÀllkritiska och att ge dem ett mer kritiskt förhÄllningssÀtt, jÀmfört med barn i en kommun utan En-till-En. Precis som att En-till-En driver fram ett kritiskt förhÄllningssÀtt verkar det Àven kunna bidra till att minska generationsklyftorna mellan elever och lÀrare. LÀrarna i min studie tror att En-till-En tvingar fram en mindre klyfta mellan generationerna eftersom vuxna mÄste lÀra sig tekniken samt sitta mer vid datorerna för att kunna förstÄ barnens skolgÄng. DÀremot tror lÀrarna inte att barnen litar mer pÄ internet Àn pÄ lÀraren och de kÀnner inte att deras auktoritet har hotats sedan En-till-En startade.Beroende pÄ om lÀrarna Àr en del av En-till-En eller inte har de olika syn pÄ undervisning och pÄ datorns roll i undervisningen, förmodligen pÄ grund av erfarenheter och förkunskaper kring datorer och frÄn projektet i stort.

Syftet med denna uppsats var att undersöka gymnasielÀrares syn pÄ skrivprocess och skrivundervisning. Jag redovisar i inledningen skrivprocessens huvudkomponenter, men ocksÄ den processbaserade pedagogikens fördelar sÄvÀl som de svÄrigheter den kan möta i praktiken. Min metod biestod i att genomföra öppna intervjuer med fyra lÀrare. I resultatet framkom en rad svÄrigheter som lÀraren upplever med en processorienterad skrivpedagogik, framför allt att eleverna uppvisar bristande förstÄelse för skrivprocessen och kanske i synnerhet för dess responsdel. Det framgick emellertid att ingen av lÀrarna uttryckte förstÄelse för betydelsen av att etablera ett tryggt och dialogiskt klassrumsklimat som en grundförutsÀttning för en fungerande skrivpedagogisk undervisning.

Syftet med denna studie var att belysa hur Ätta pedagoger som Àr verksamma i de lÀgre Ärskurserna ser pÄ klassrummet som arbetsfÀlt, nÀr det gÀller att stimulera barns motoriska utveckling. Arbetet baserar sig pÄ en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form av intervjuer.VÄra slutsatser av resultatet Àr att pedagogerna visar att de har förstÄelse för barns motoriska utveckling. Trots detta rÄder det en brist pÄ medvetna motoriska rörelseövningar som Àr integrerade i undervisningen. Teoretisk medvetenhet kring motorikens betydelse har inte i undervisningen gett praktiskt resultat..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur elever i Ärskurs tre, pÄ tvÄ skolor i Sverige, uppfattar sin möjlighet till elevinflytande i klassrummet. Vi ska undersöka hur mycket elevinflytande de upplever att de har pÄ undervisningssituationen och arbetssÀttet. Vi ska ocksÄ undersöka vilken uppfattning lÀrarna har om elevinflytande och hur mycket inflytande de ger eleverna i dessa klasser.Med elevinflytandet avses inflytande i planering och genomförande av undervisningen. MÄlet Àr att ta reda pÄ om elever och lÀrare har en likartad syn pÄ vad elevinflytande Àr. VÄr undersökningsmetod bestÄr av intervjuer med lÀrare och enkÀtundersökning med eleverna.

En av de viktigaste uppgifterna för en pedagog Àr att förmÄ elever att respektera varandras olikheter och att motverka trakasserier och mobbning. Detta kan uppstÄ i olika former. Ett exempel Àr den icke verbala kommunikationen mellan eleverna, nÄgot som vi bör vara rustade för att förhindra. Denna studie undersöker vilken negativ icke verbal kommunikation som förekommer mellan elever i klassrummet och hur ofta detta sker, samt skillnader mellan en Är 4 och en Är 8. Detta har skett genom sex observationstillfÀllen och en enkÀtundersökning.

Denna studie undersöker hur tvÄ lÀrare valt att utforma sitt klassrum med avseende pÄ den fysiska miljön, en kartlÀggning av denna fysiska miljö samt hur elever agerar i den givna miljön. Det vi avser med fysisk klassrumsmiljö Àr möblemang, utsmyckning, disposition av lÀromedel, elevarbeten och allt annat som av lÀraren har placerats i klassrummet. Vi anvÀnde oss av intervju och observation som metod, intervju av lÀrarna kring detta Àmne och genom observation sÄg vi hur eleverna agerade i den fysiska miljön som var deras hemklassrum. Vi fann att de bÄda studerade lÀrarna pÄ olika sÀtt förde resonemang om vad som Àr viktigt i en fysisk klassrumsmiljö men pÄ olika sÀtt. Vi fann ocksÄ att de bÄda lÀrarna stÀlldes inför olika problem i utformandet av den fysiska klassrumsmiljön, problem utifrÄn exempelvis ekonomiska resurser.