Detta arbete Àr en variationsteoretisk studie i hur elevers lÀrande i naturvetenskap pÄverkas av undervisningens utformning. En sÄ kallad ?learning study? utfördes med tvÄ grupper ur en femteklass. Grupperna undervisades i tvÄ omgÄngar med utvÀrdering och utveckling av undervisningsmaterialet mellan. Elevernas för- och efterförstÄelse kartlades med hjÀlp av intervjuer och grupperna jÀmfördes med avsikt att undersöka hur de olika undervisningstillfÀllenas utformning pÄverkade elevernas lÀrande.

Med utgÄngspunkt i min egen kunskapslucka kring elevgruppen svagbegÄvade, trots flera Är pÄ LÀrarhögskolan i form av lÀrarutbildning och ett flertal fristÄende kurser, sÄ ville jag undersöka hur forskningen sÄg ut pÄ omrÄdet. Bilden som vÀxte fram visade pÄ ett osynliggörande av denna elevgrupps problematik. Ett osynliggörande som dels visar sig i lÀrarkÄrens kunskapslucka kring dessa elevers behov och förutsÀttningar, och dels i de styrdokument som skolan följer. Varje elevs rÀtt till undervisning efter behov och förutsÀttningar, en sÄ kallad individualiserad undervisning, har stÄtt i fokus sedan 1994 med dÄvarande lÀroplan, Lpo94. DessvÀrre tolkades detta med att eleverna fick mindre lÀrarledd undervisning och sjÀlva fick ta ett större ansvar för sitt eget lÀrande.

Syftet med denna studie har varit att öka kunskaperna om nÄgra lÀrares uppfattningar om hur de arbetar med de individuella utvecklingsplanerna. Mina teoretiska utgÄngspunkter har varit Foucaults maktanalys (1998) och Permer & Permers (2002) makttekniksbegrepp. UtifrÄn ett maktperspektiv har jag synliggjort hur lÀrarna, utifrÄn vad de berÀttat, gör för att kontrollera och förmÄ eleverna att arbeta mot sina individuella mÄl. Min metod har varit kvalitativa intervjuer med fyra olika lÀrare för att försöka förstÄ deras syn pÄ sin egen undervisning och planering runt arbetet med IUP. Resultatet av min studie tyder pÄ att flera av lÀrarna la sig pÄ en för de flesta elever lÄg nivÄ vid mÄlformuleringen i IUP.

I dagens skola Àr individen och dennes behov i fokus. Detta uttrycks i skolans lÀroplan, Lpo 94. LÀroplanens intention Àr att undervisningen skall individanpassas utifrÄn varje elevs behov och förutsÀttningar. Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger individanpassar undervisningen. Vidare Àr studiens syfte att belysa pedagogers syn pÄ individanpassad undervisning och vad det Àr som styr deras utformning av den.Antalet respondenter i studien har varit fyra pedagoger, som alla Àr verksamma i skolÄr 3.

Skolverket skickade ut ett pressmeddelande som ifrÄgasÀtter kvaliteten inom undervisningen av Àmnet svenska som andrasprÄk i grundskolan. Skolverket ville belysa den koppling som finns mellan modersmÄlsundervisning och goda resultat i svenskundervisning. I den hÀr studien studerades erfarna lÀrares förhÄllnings- och tillvÀgagÄngssÀtt i undervisningen av flersprÄkiga elever. LÀrarna studerades för att ta reda pÄ vad som kÀnnetecknar och stimulerar undervisning av flersprÄkiga elever. I studien anvÀndes kvalitativa intervjuer och observationer i kombination.

This bachelor's thesis examines three books in the Harry Potter series, Harry Potter and the Philosopher's Stone, Harry Potter and the Order of the Phoenix and Harry Potter and the Deathly Hallows. The aim is to increase understanding for what Harry Potter could contribute in terms of morality in religious studies, and how the story about Harry Potter, as a popular literary phenomenon, can be helpful for this. Lawrence Kohlberg's theory of moral development is central to this essay.I have used an hermeneutic method for the analysis of the Harry Potter books. The result shows that the main character, Harry Potter, can be seen as kind of a role model when it comes to moral development. Pupils may benefit by reading this book series because it can open their eyes to life questions and moral values.

Mitt intresse för utomhuspedagogik har vÀckts under min lÀrarutbildning, speciellt pÄ min verksamhetsförlagda utbildning dÀr jag kunde observera hur utomhuspedagogiken anvÀnds i skolan.Syftet med studien Àr att undersöka vad utomhuspedagogik innebÀr för lÀrare, vilken instÀllning de har till elevernas inlÀrning inomhus respektive utomhus, anser de att utomhuspedagogik bidrar till elevers större förstÄelse för NO Àmnen, i vilken utstrÀckning de anvÀnder utemiljön i sin NO undervisning samt vilka mÄlsÀttningar lÀrare har för elevers lÀrande i utomhusmiljön.Metod som jag har anvÀnt i min undersökning Àr den kvalitativa intervjumetoden dÀr sex lÀrare har fÄtt möjlighet att svara pÄ ett antal frÄgor som handlar om utomhuspedagogiken och pÄ det sÀttet fick de framhÀva sin stÀllning och sina tankar.Resultaten av min undersökning visar att majoriteten av de intervjuade lÀrarna har positiv instÀllning och uppfattning om utomhuspedagogiken samt att mer Àn hÀlften anvÀnder den i sin undervisning. Studien visar bland annat att olika metoder, avsikter och sammanhang varierar. Resultaten visar Àven att de lÀrarna som inte anvÀnder sÄ mycket utomhusundervisning har angett tidsbristen och schemaplaneringen som orsak..

Syftet med denna studie var att studera vilka mÄl i styrdokumenten lÀrare i grundskolans tidigare skolÄr vill uppnÄ genom anvÀndning av barnlitteratur. Genom att fÄ en insikt i detta, var vÄr önskan att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar, gÀllande huruvida lÀrare anvÀnder barnlitteratur för lÀra elever om normer och vÀrderingar, sociala samt kulturella förhÄllanden. Vi hade en öppen instÀllning till vÄr forskningsfrÄga och för att fÄ svar pÄ den genomförde vi intervjuer Äsyftande kvalitativ resultatbearbetning med fyra stycken lÀrare i Norrbottens lÀn verksamma i grundskolans tidigare skolÄr. Studien tog totalt sju veckor att genomföra. Att barnlitteratur har flera egenskaper som kan vara till fördel vid anvÀndning i pedagogiska sammanhang, visar forskning och litteratur frÄn sÄvÀl Sverige som övriga vÀrlden.

Syftet med denna studie Àr att utröna nÄgra gymnasie- och KOMVUX-lÀrares erfarenheter av, attityder till samt intresse av sprÄkutvecklande Àmnesundervisning genom narrativ metod. Kvalitativa intervjuer har utförts med sex lÀrare vid gymnasie- och KOMVUX-skolor i Malmö kommun. SprÄkutvecklande undervisning grundar sig i Vygotskijs sociokulturella kunskapssyn, vilken Àven utgör studiens teoretiska utgÄngspunkt. SprÄkforskare, sÄ som Maiike Hajer, Pauline Gibbons, Monica Axelsson, Caroline Liberg, Anna Flyman-Mattsson och Gisela HÄkansson, presenteras. De pekar alla pÄ att skolans Àmnesspecifika sprÄk skiljer sig avsevÀrt frÄn elevernas vardagssprÄk och betonar vikten av att integrera sprÄk- och Àmnesundervisning dÄ sjÀlva svenskundervisningen inte ger eleverna tillgÄng till det Àmnesspecifika sprÄk de olika Àmnena grundar sig pÄ. Resultaten visar pÄ att mÄnga lÀrare saknar kunskap att utforma en sprÄkutvecklande Àmnesundervisning, vilket i sin tur gör att mÄnga andrasprÄkselever har svÄrt att uppnÄ kursmÄlen.

Syftet med studien Àr att undersöka vad lÀrare anser motivera elever i skolan och hurlÀrare beskriver att de planerar en motiverad undervisning. Vi valde att utgÄ frÄnkvalitativt arbetsÀtt och i undersökningen har vi intervjuat Ätta grundskolelÀrare medolika antal Är i yrket. Resultatet med undersökningen pÄvisar att relationen mellanlÀrare och elever har betydelse för elevers motivation i skolan. Under interjuvernaframkom Àven betydelsen av lÀrares Äterkoppling till elever samt skolmiljönsbetydelse för elevers motivation. Resultatet av undersökningen visade betydelsen avatt synliggöra syfte och mÄl med undervisningen för eleverna.

Denna studie behandlar hur lÀrare undervisar i naturvetenskap och vilken didaktik de anvÀnder. Det finns mÄnga synpunkter kring hur den naturvetenskaplig undervisning bör vara utformad, men fungerar teorierna i praktiken? Vad tror pedagogerna pÄ fÀltet, som vi talat med? Vad Àr en effektiv inlÀrningsmetod? Hur formar man som pedagog sin undervisning efter sina elevers erfarenheter och hur utvecklar kan de hjÀlpa eleverna att fÄ en djupare förstÄelse för naturvetenskapliga fenomen? Det Àr vad denna studie kommer att handla om.VÄrt syfte Àr att belysa att det finns mÄnga olika sÀtt och perspektiv pÄ den naturvetenskapliga didaktiken. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer av pedagoger ute i verksamheterna som alla har nÄgot att delge av hur de praktiserar sin didaktik och hur de ser pÄ elevers lÀrande inom de naturvetenskapliga omrÄdena..

Abstract Malmberg, Linda (2010). Barns lÀrande. Malmö högskola: LÀrarutbildningen. Vi har genom vÄr utbildning fÄtt lÀra oss vad som förvÀntas av oss nÀr vi kommer ut i arbetslivet som blivande lÀrare. Vi har utgÄtt frÄn ett genus/klass/etnicitetsperspektiv nÀr det gÀller utbildningen. Att se helhetsbilden i barns lÀrande och utveckling har spelat en central roll.

BAKGRUND:VÄr undersökning behandlar biologiundervisning med fokus pÄ artkunskapen och hur inlÀrning kan frÀmjas genom att eleverna fÄr möjlighet att urskilja vÀxterna frÄn sin omgivning samtidigt som eleven ser variationen. InlÀrning om vÀxter kan möjliggöras genomutomhuspedagogik. VÀxtkunskaperna Àr en del av allmÀnbildningen och Àven en del av vÄrtkulturarv. I bakgrunden beskrivs undersökningar som visar pÄ att elevernas kunskaper gÀllande vÀxter sjunker.SYFTE:Undersökningens syfte Àr att undersöka vilka uppfattningar nÄgra lÀrare har om artkunskapens funktion i dagens skola och samhÀlle och pÄ vad de grundar sina uppfattningar.METOD:Studien Àr en kvalitativ undersökning utifrÄn fenomenografisk inspiration. Insamling av data har skett genom intervjuer med yrkesverksamma lÀrare.RESULTAT:Undersökningen visar att lÀrare uppger att artkunskapen fyller en viktig funktion i dagens skola och samhÀlle.

Syftet med den hÀr studien har varit att skapa en vidare förstÄelse av flersprÄkig undervisning genom att undersöka hur lÀrarna i studien uppfattar elevers lÀrande i matematik samt hur de undervisar flersprÄkiga elever inom Àmnet matematik.   LÀrande och undervisning i matematik hör tÀtt samman med sprÄket. I studien har jag tagit ett sociokulturellt perspektiv dÀr jag ser lÀrare och elevers kulturella bakgrunder samt sprÄk som resurser för lÀrandet i matematikundervisningen.   I studien har jag utgÄtt frÄn Sydafrikanska lÀrares perspektiv. Fem lÀrare i en skola i en förort till Kapstaden intervjuades och observerades. Jag anvÀnde mig av etnografiska metoder dÀr jag kunde se samspelet mellan lÀrare och elever. Studien Àr kvalitativ, det empiriska materialet inhÀmtades genom semi-strukturerade intervjuer, dokument och observationer som genomfördes med hjÀlp av fÀltanteckningar och visuell etnografi.   Resultatet visade att lÀrarna i studien sÄg elevernas flersprÄkighet som en resurs för individen och samhÀllet.

Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ hur elever med ADHD och Asperger syndrom inkluderas i undervisning och klassrumsmiljö. Studien har en utgÄngspunkt i en kvalitativ forskning som grundar sig i en intervjustudie. Resultatet visar pÄ att det finns bÄde likheter och skillnader mellan lÀrarnas tankar och arbetssÀtt med inkludering ochen skola för alla. De slutsatser som kan dras Àr att det finns alternativa lösningar för att fÄ en skola för alla, vilket inkluderar exkluderande ÄtgÀrder. En annan slutsats Àr att det finns likheter mellan ÄtgÀrderna för elever med ADHD och Asperger syndrom.