Syftet med mitt examensarbete var att undersöka hur klassrumsorganisationen pÄverkar koncentrationssvaga elevers arbetsförmÄga i matematik- och svenskundervisningen.  FrÄgestÀllningarna har behandlat skillnader i förekomsten av koncentrerat arbete mellan Àmnenas olika moment, samt utifrÄn olika arbetsformer. Genom observationer och intervjuer har jag samlat in empirisk data som gett mig underlag för resultatet. Studiens resultat visar att koncentrationssvaga elevers arbetsförmÄga pÄverkas negativt av undervisning som innefattar mÄnga rörliga inslag och dÀr de lÀmnas Ät sig sjÀlva att komma igÄng med sina uppgifter. BÄde observation och intervjuresultaten visar att undervisning i halvklass i jÀmförelse med i helklass, har en god inverkan pÄ koncentrationssvaga elevers arbetsförmÄga, sÀrskilt i matematikundervisningen..

Undervisning om multiplikationstabellen bestÄr frÀmst av lÀrande genom repetition eller strategi. Syftet med litteraturstudien Àr att utifrÄn forskning undersöka och jÀmföra inlÀrning av multiplikationstabellen genom strategi- och repetitionsbaserad undervisning. Studien avgrÀnsas till elever i Ärskurs 1 till 6. Materialet samlades in genom en iterativ sökning pÄ Ätta databaser för vetenskapliga publikationer. Det insamlade materialet bestod av sjutton vetenskapliga publikationer.

Uppsatsen behandlar visning av spelfilm som ett pedagogiskt inslag i historieundervisningen. Uppsatsen syftar till att undersöka ett fÄtal lÀrares resonemang kring att anvÀnda historisk film i sin undervisning. Fyra lÀrare har intervjuats, och svaren har analyserats med hjÀlp av en hermeneutisk utgÄngspunkt.Undersökningen visar att lÀrare har olika skÀl att anvÀnda sig av spelfilm nÀr de undervisar i historia, och att de ser olika pÄ spelfilm som pedagogiskt verktyg. Ingen av informanterna tycker sig ha nÄgon hjÀlp och stöttning av styrdokumenten nÀr det gÀller hur de skulle kunna anvÀnda alternativa lÀromedel. Uppsatsen visar att spelfilm kan anvÀndas som ren underhÄllning, men Àven för att hjÀlpa till att skapa ökad inlevelse och ökade fÀrdigheter i historieÀmnet.Nyckelord: spelfilm, undervisning, historieundervisning.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilken syn Waldorfpedagoger har pÄ estetik och pÄ vilket sÀtt de arbetar kring de estetiska Àmnena; bild, drama, musik, dans. Vi vill med detta ocksÄ förmedla en ökad kunskap om Waldorfpedagogik, som bÄde blivande och verksamma lÀrare kan ha nytta av. Metod: För oss var det viktigt att fÄ se en helhet. En renodlad intervjustudie var dÀrför inte aktuellt. Vi valde att genomföra intervjuer och deltaga i undervisning under sex heltidsdagar som resulterade i fÀltanteckningar och observationer.

VÄrt syfte med denna undersökning har varit att undersöka vad som eventuellt kan pÄverkapedagoger och lÀrare pÄ Svenska skolan i ett sydeuropeiskt land i deras arbete med att uppnÄmÄlet: En skola för alla. VÄra frÄgestÀllningar har varit;- Vad pÄverkar pedagoger och lÀrares verksamhet och undervisning?- Hur pÄverkas pedagoger och lÀrares verksamhet och undervisning?Metod och materialVi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ undersökningsmetod innehÄllande löpandedirektobservationer, kategoriseringsobservationen on-off och enskilda intervjuer för att fÄ svarpÄ vÄrt syfte med dess frÄgestÀllningar. Vi har observerat 30 barn och elever i förskolan ochskolan, tre pedagoger samt tvÄ lÀrare. Vi har Àven valt att genomföra enskilda intervjuer medelever, pedagoger och lÀrare.

TvÄ förskolors gemensamma IUP-dokument granskades genom en dokumentstudie. I granskningen lÄg fokus pÄ hur uttrycken kring barns lÀrande och utveckling framskrevs samt hur uttrycken riktade sig - mot barnen eller mot verksamheten? Dokumentstudien genomfördes via en kvalitativ induktiv innehÄllsanalys.Resultaten av dokumentstudien visade att de individuella utvecklingsplanerna inte var individuella utan mer liknades vid schabloner. Dokument tillhörande olika barn hade identiska formuleringar kring utveckling och lÀrande. FramtrÀdande var ocksÄ att flertalet av dokumenten innehÄll diffusa, svÄrtolkade och Äterkommande formuleringar kring bÄde lÀrande och utveckling samt den pedagogiska verksamheten..

Demokratibegreppet Àr för mÄnga elever ett ord som innebÀr enbart rÀttigheter. Begreppet tolkar de ofta som att demokrati innebÀr att gÄ och rösta.Denna uppsats syfte Àr att belysa hur So-lÀrare pÄ högstadiet undervisar om demokratibegreppet, för att eleverna ska fÄ en förstÄelse för begreppet. Uppsatsen ska ligga till grund för reflekterande frÄgestÀllningar för oss blivande lÀrare och verksamma lÀrare.Olika litteraturteorier och perspektiv pÄ demokratibegreppet har studerats i anknytning till uppsatsen. Vi har i vÄr studie intervjuat sex olika lÀrare pÄ högstadiet.Resultatet av studien visade att lÀrarna har goda kunskaper om vad demokrati innebÀr i sin undervisning. Samtidigt kan det konstateras att demokratibegreppet behöver lyftas fram Ànnu mer i skolans sammanhang för att medvetandegöra innebörden för eleverna..

Syftet med denna studie var att analysera och beskriva lÀrare i Idrott och hÀlsas erfarenheter och upplevelser av att anvÀnda lÀxor med hjÀlp av bland annat modern teknik i Àmnet Idrott och hÀlsa. 8 stycken verksamma lÀrare i Idrott och hÀlsa intervjuades med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. I resultatet framkom att lÀrarna delvis hade liknande erfarenheter av att anvÀnda lÀxor och modern teknik i sin undervisning, jÀmfört med beskrivningar i tidigare forskning. Vissa lÀrare anvÀnde lÀxor i sin undervisning, andra inte. Resultatet i denna studie uppvisar en paradox: de flesta av lÀrarna i önskade att skolan blev lÀxfri, fast de i nulÀget sjÀlva anvÀnde sig av lÀxor exempelvis i syfte att utöka Àmnestiden.

Detta a?r en studie om vilken litteratur gymnasiela?rare i svenska anva?nder i sin undervisning, och de bakomliggande motiveringarna och faktorerna till detta urval. Syftet a?r att besvara fo?ljande fra?gesta?llningar: Finns det en outtalad kanon inom gymnasiets undervisning i svenska, och vilken litteratur be- sta?r den i sa? fall av? Mot vilken bakgrund och fo?rkunskap va?ljer la?rare i svenska pa? gymnasiet den litteratur de be- gagnar i sin undervisning?Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna har en kvalitativ enka?tstudie genomfo?rts med 14 gymnasiela?- rare i svenska. Resultatet visar pa? tendenser i la?rarnas litteratururval som ligger na?ra en kanon.

Denna studie syftar till att undersöka samhÀllskunskapslÀrares uppfattningar av den egna politiska stÄndpunktens eventuella inverkan pÄ objektiviteten i undervisningen om politiska ideologier och partier. Den syftar Àven till att ta reda pÄ hur samhÀllskunskapslÀrare arbetar för att upprÀtthÄlla objektiviteten i undervisningen. I studien besvaras följande frÄgestÀllningar; hur uppfattar samhÀllskunskapslÀrare sin egen politiska stÄndpunkts inverkan pÄ objektiviteten i undervisning om politiska ideologier och partier? samt hur arbetar samhÀllskunskapslÀrare för att upprÀtthÄlla objektivitet i undervisning om politiska ideologier och partier?Studien genomförs utifrÄn en fenomenografisk metodansats med nio informanter som genom att skriftligt besvara ett frÄgeformulÀr uttrycker uppfattningar av samhÀllskunskapsÀmnets möjliga objektivitet. LÀrarna ger uttryck för skilda uppfattningar av innebörden av objektiv undervisning.

Den hÀr uppsatsen Àr en undersökning av undervisningsmetoden storyline och den eventuella möjligheten att anvÀnda sig av rollspel i lÀrande och undervisning. Det jag frÄgar mig Àr? hur vÀl storyline stÄr sig som lÀro- och undervisningsmetod? vilka eventuella pedagogiska och didaktiska kvalitéer som rollspel har och? om storyline och rollspel kan pÄverka jÀmstÀlldheten i undervisning och skolan i en positiv riktning.Uppsatsen Àr helt igenom en litteraturanalys dÀr jag studerat ett antal böcker och uppsatser om de teorier som ligger till grund för metoden, sjÀlva storylinemetoden, rollspel, berÀttande och lek. Jag tillför dessutom analysen en extra dimension genom min tjugoÄriga erfarenhet av rollspel.Arbetet ger följande resultat:Till att börja med att storyline, vilande pÄ vetenskaplig grund, stÄr sig vÀl som metod för lÀrande och undervisning. Inte minst för dess fokus pÄ bl a elevernas förkunskaper, aktivt lÀrande och elevernas kritiska tÀnkande.För det andra att rollspel absolut har pedagogiska och didaktiska kvalitéer.

Undervisning om multiplikationstabellen bestÄr frÀmst av lÀrande genom repetition eller strategi. Syftet med litteraturstudien Àr att utifrÄn forskning undersöka och jÀmföra inlÀrning av multiplikationstabellen genom strategi- och repetitionsbaserad undervisning. Studien avgrÀnsas till elever i Ärskurs 1 till 6. Materialet samlades in genom en iterativ sökning pÄ Ätta databaser för vetenskapliga publikationer. Det insamlade materialet bestod av sjutton vetenskapliga publikationer.

I den hÀr uppsatsen vill jag genom en idéanalys söka nÄ en djupare förstÄelse för EU:s syn pÄ utveckling. Med utgÄngspunkt i EU:s bistÄnds- och jordbrukspolitik vill jag undersöka hur det kommer sig att EU, som ligger i framkant nÀr det gÀller handel med utvecklingslÀnder samt framlyfter frihandel och ekonomisk integration som nyckeln till global utveckling, samtidigt tillÄter olika typer av ekonomiska subventioner i syfte att skydda det europeiska jordbruket frÄn internationell konkurrens. Hur kan dessa motsÀttningar inkorporeras i EU:s syn pÄ global utveckling? Med hjÀlp av en idealtypsanalys, dÀr neo-liberalism, merkantilism och postkolonialism anvÀnds som teoretiskt ramverk, spÄras de bakomliggande idéerna i EU:s bistÄnds- respektive jordbrukspolitik. Genom att karakterisera vilket teoretiskt ideal som ligger till grund för EU:s politiska mÄl kan dessa sedan kopplas till en viss typ av idé.

Undersökningens syfte Àr att utröna i vad mÄn lÀrarstudenter har ett positivt eller negativt förhÄllningssÀtt till datorer i pedagogisk verksamhet och vilka argument som avgör deras stÀllningstagande.I arbetet redogörs för olika grundlÀggande vetenskapliga inlÀrningsteorier som ligger till grund för vÄra senaste styrdokument. I uppsatsen problematiseras kring en utökad anvÀndning av datorer i undervisningen och de konsekvenser det kan medföra. Möjligheterna och riskerna analyseras i relation till olika inlÀrningsteorier och lÀrarnas förutsÀttningar att anvÀnda datorn som ett av mÄnga hjÀlpmedel för en varierad undervisning i skolan. Undersökningen Àr bÄde kvalitativ och kvantitativ men i huvudsak inriktad pÄ barns och elevers samlÀrande i förhÄllande till individuellt lÀrande inom Àmnet matematik..

Under vÄr praktik pÄ ett flertal skolor har vi upplevt att matematikundervisningen inte har verkligheten som utgÄngspunkt. Vi har emellertid uppfattat det som att mÄnga av lÀrarna anser att deras undervisning Àr verklighetsbaserad. Genom litteraturstudier och en enkÀtundersökning har vi undersökt om lÀrare och elever upplever undervisningen som verklighetsbaserad och om eleverna ser kopplingen mellan skolmatematiken och vardagsmatematiken. Vi fann att lÀrare och elever inte har samma uppfattning, elever (Är 6) har svÄrt att se nÄgot samband mellan skolans matematikundervisning och den matematik de anvÀnder i sin vardag. Eleverna inser inte att deras matematikkunskaper kommer till anvÀndning utanför skolan, detta trots att lÀrarna anser sig bedriva en verklighetsbaserad undervisning..