Syftet med arbetet Àr att kvalitativt undersöka matematiklÀrares Äsikter omkring problemlösning pÄ gymnasienivÄ; hur de uttalar sig om sin anvÀndning av problemlösning i sin undervisning och vilka fördelar och nackdelar de menar att det finns med att elever arbetar med problemlösning i sina matematikstudier. I min undersökning har jag intervjuat fem matematiklÀrare med olika bakgrunder och undervisningserfarenheter. Resultatet visar att lÀrarna har olika ramverk för hur de definierar och arbetar med problem och problemlösning. Tidigare forskning visar att en lyckad matematikundervisning genom problemlösning krÀver tydliga ramverk. Att undervisa matematik genom problemlösning kan ge mÄnga positiva effekter, men lÀrarnas olika ramverk gör att de prioriterar och arbetar olika med problemlösning i sin undervisning..

Sammanfattning:I studien intervjuas sju religionskunskapslÀrare angÄende undervisning om fornskandinavisk religion och samisk religion. Studiens utgÄngspunkt Àr att fornskandinavisk religion och samisk religion kan ses som en del av Sveriges kulturarv. Informanternas utsagor studeras utifrÄn didaktikens tre översiktliga frÄgor: undervisningens vad?, hur? och varför? Deras utsagor diskuteras Àven mot tidigare lÀromedelsforskning som anknyter till pedagogiska texters framstÀllande av fornskandinavisk religion och samisk religion. Sammantaget diskuteras informanternas utsagor mot utmÄlad fond.Studien visar att undervisning om religionerna anknyter till bÄde gÀllande och annalkande nya styrdokuments yttranden om kulturell mÄngfald och identitet.

Under vÄr praktik pÄ ett flertal skolor har vi upplevt att matematikundervisningen inte har verkligheten som utgÄngspunkt. Vi har emellertid uppfattat det som att mÄnga av lÀrarna anser att deras undervisning Àr verklighetsbaserad. Genom litteraturstudier och en enkÀtundersökning har vi undersökt om lÀrare och elever upplever undervisningen som verklighetsbaserad och om eleverna ser kopplingen mellan skolmatematiken och vardagsmatematiken. Vi fann att lÀrare och elever inte har samma uppfattning, elever (Är 6) har svÄrt att se nÄgot samband mellan skolans matematikundervisning och den matematik de anvÀnder i sin vardag. Eleverna inser inte att deras matematikkunskaper kommer till anvÀndning utanför skolan, detta trots att lÀrarna anser sig bedriva en verklighetsbaserad undervisning..

SammanfattningSyftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka hur pedagoger tÀnker kring lekens betydelse förbarns utveckling, pedagogernas synsÀtt och delaktighet. Jag har anvÀnt mig av Àmneslitteratursamt intervjuat 4 pedagoger som arbetar i en förskola men med 2 olika Äldersgrupper.Resultatet visar att pedagogerna anser att leken har stor betydelse för barns utveckling ochlÀrande inte minst i sociala sammanhang. Lek och lÀrande gÄr hand i hand. Det skall varalustfyllt att lÀra. Att leka stÀrker barnen bÄde som grupp och som individ.

Studiens huvudsyfte Ă€r att göra en jĂ€mförelse mellan Ă„ldersintegrerade och Ă„ldershomogena klasser. Vi lyfter fram ett lĂ€rarperspektiv pĂ„ eventuella likheter och skillnader mellan lĂ€rarnas syn pĂ„ sin roll som ledare i klassrummet och samverkan med kollegor. I den teoretiska referensramen ger vi en historisk överblick över klassformernas utveckling frĂ„n folkskolans införande fram till idag. Vi presenterar Ă€ven en sammanfattning av den tidigare forskningen som bedrivits inom Ă€mnet samt beskriver hur vanligt det Ă€r med Ă„ldersintegrerade klasser och hur de kan utformas. Ämnet Ă€r föremĂ„l för en stĂ€ndig debatt huruvida Ă„ldersintegrerade klasser Ă€r en fördel eller nackdel för sĂ„vĂ€l lĂ€rare som elever.

Den motoriska utvecklingen Àr en viktig del i barns utveckling och för att den ska bli sÄ bra som möjligt mÄste barnet lÀra kÀnna sin kropp för att kunna utvecklas. DÀrför mÄste det finnas tillgÄngar till olika men samtidigt bra möjligheter för lek och lÀrande. LÀroplanen för förskolan, LpFö98, tar upp att verksamheten ska vara stimulerande och utmanande för barnens lÀrande och det Àr en del av pedagogernas uppgifter. Mitt syfte Àr att utveckla förstÄelse för vad förskollÀrare ser för samband mellan den organiserade rörelseleken och barns utveckling. Jag vill Àven ta reda pÄ hur förskollÀrare arbetar med den organiserade rörelseleken vad de praktiskt gör under rörelseleken.

Denna studie handlar om i vilken utstrÀckning förskollÀrare tar in hÄllbar utveckling i den dagliga verksamheten. De omrÄden som berörs Àr lÀrandet i barngruppen, uteverksamheten samt miljöcertifieringar. Detta har undersökts genom att förskollÀrare i en kommun har fÄtt svara pÄ en webbenkÀt om hur de har arbetat med den ekologiska dimensionen av hÄllbar utveckling i sin verksamhet det senaste Äret. EnkÀten har Àven följts upp med intervjuer av tvÄ förskollÀrare som nÀrmare har fÄtt beskriva sina upplevelser av detta i förskolan. Resultatet visar att majoriteten berör hÄllbar utveckling i sin verksamhet och det vanligaste innehÄllet handlar om naturkunskap, nÀrmiljö samt sopsortering och Ätervinning.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en ökad kÀnnedom kring hur musikundervisning pÄ gymnasiesÀrskola kan se ut och hur musiklÀrare upplever sin undervisning.Detta har undersökts genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tre utbildade musiklÀrare som arbetar pÄ programmet för estetiska verksamheter och det individuella programmet. Av intresse har varit att ta reda pÄ vad lÀrarna har för mÄl med sin undervisning och hur de ser pÄ sin verksamhet.Resultatet visar pÄ att mÄlet med musikundervisningen kan ses som bÄde musikaliskt och utommusikaliskt. Detta beroende pÄ vilka elever man undervisar dÄ gymnasiesÀrskolan omfattar flera olika typer av funktionshinder. Ingen av lÀrarna har i sin grundutbildning berört metodik för funktionhindrade elever. Hos dem som lÀrare Àr den viktiga och gemensamma kompetensen den musikaliska.

Studiens syfte Àr att undersöka förskolepedagogers Äsikter kring pedagogiskt dramasom metod och dess möjligheter till att utveckla reflekterande tÀnkande. EnligtlÀroplanen för förskolan (Lpfö 98, 1998) Àr pedagogiskt drama en metod som böranvÀndas för att underlÀtta utveckling och lÀrande. Den metod som valts förundersökningen Àr en kvalitativ metod baserad pÄ öppna frÄgor. Undersökningenriktar sig till utbildade förskolepedagoger verksamma inom den kommunalaförskolan, dÀr sex pedagoger medverkar i studien. Teoretiska utgÄngspunkter förstudien baseras pÄ Vygotskijs och Deweys teorier om utveckling och lÀrande.Resultatet för undersökningen visade att respondenterna inte Àr fullt medvetna omvad pedagogiskt drama innebÀr, men att reflekterande processer Àr viktigt för barnslÀrande och utveckling..

Syftet med vÄr undersökning var att fÄ en bredare bild om hur de olika formerna av gruppindelningar inom Àmnet Idrott och HÀlsa ser ut, lÀrarens motiv till att anvÀnda en specifik metod samt genom en enkÀt undersöka elevernas instÀllning till de olika gruppindelningarna. De begrepp vi anvÀnder oss av i denna studie Àr samundervisning, vilket innebÀr att flickor och pojkar har idrott tillsammans, sÀrundervisning, dÄ flickor och pojkar har skild idrottsundervisning samt nivÄindelad undervisning vilket Àr ett sÀtt att dela in eleverna i grupper efter förutsÀttningar, förförstÄelse och intresse. De metoder vi anvÀnt oss av Àr dels en enkÀtundersökning som delats ut till ca 90 elever pÄ tre skolor och dels har vi genomfört intervjuer med flera idrottslÀrare pÄ de berörda skolorna. Resultatet visar att majoriteten av eleverna Àr nöjda med den gruppindelning som de har men vissa elever uttrycker en önskan om att fÄ prova nÄgon av de andra gruppindelningsformerna. Eftersom all undervisning Àr situationsanpassad finns det kanske inte bara ett alternativ som Àr det rÀtta utan det gÀller för lÀraren att kunna avlÀsa nÀr det Àr lÀmpligt att anvÀnda den ena eller andra arbetsformen utifrÄn klassens sammansÀttning och det arbetsmoment som ska utföras..

Syftet med följande arbete Àr att undersöka betydelsen av utedag ur ett pedagogiskt perspektiv genom en studie av utedagar pÄ min partnerskola, klass 2-3. Arbetet ger en teoretisk översikt över fenomenet utomhuspedagogik. Med hjÀlp av intervjuer ville jag undersöka elevers och pedagogers uppfattningar om utedagar ur ett lÀrandeperspektiv och koppla resultatet till teori. Sammanfattningsvis pekar resultaten av min undersökning pÄ att pedagoger och elever har en positiv instÀllning till utedagar. Eleverna Àr medvetna om att en utedag innebÀr undervisning ute och upplever att de lÀr sig en mÀngd olika saker.

I detta arbete studeras lĂ€rares uppfattningar om innehĂ„ll, arbetssĂ€tt och arbetsmiljö kopplat till N&T-undervisning i grundskolans Ă„r F-9. Denna studie Ă€r en del av ett projekt som Östsam genomför pĂ„ uppdrag av skolverket. Projektet har som mĂ„l att öka intresset hos eleverna i grundskolan för naturkunskap och teknik. Syftet med arbetet, förutom att hitta dessa uppfattningar, Ă€r att jĂ€mföra lĂ€rarnas uppfattningar mellan Ă„r F-3, 4-6 och 7-9. En jĂ€mförelse görs ocksĂ„ mellan lĂ€rares uppfattningar och elevers uppfattningar.

LĂ€rare ska i sin undervisning se till varje elevs behov, förutsĂ€ttningar och intressen sĂ„ att varje elev möts pĂ„ sin kunskapsnivĂ„ och fĂ„r den uppmuntran, hjĂ€lp och det stöd som krĂ€vs för att tillĂ€gna sig kunskap. Alla elever Ă€r olika och behöver dĂ€rför olika metoder och inlĂ€rningstid. Ämnet Ă€r relevant dĂ„ vi under vĂ„r verksamhetsförlagda utbildning mĂ€rkt att en del pedagoger Ă€r dĂ„ligt förberedda att möta varje elev, alltsĂ„ att bedriva en individualiserad undervisning. Undersökningen har skett genom kvalitativa intervjuer med sex pedagoger pĂ„ fyra olika skolor. Pedagogerna Ă€r verksamma i Ă„rskurs 4-5.

Föreliggande uppsats syftar till att synliggöra hur diskursiva bilder kring utveckling och partnerskap gestaltas och konstrueras i tre dokument utgivna av Organisation of Economic Co-operation and Development. Ett sÀrskilt fokus riktas till hur relationer mellan OECD, multinationella företag och de utvecklingslÀnder företagen Àr verksamma i, gestaltas i dokumenten. Genom att synliggöra sÀrdrag i diskursen kring utveckling och partnerskap finns förhoppningen att se om och hur, utifrÄn ett postkolonialt perspektiv bilder av ?vÀst? kontra ?de andra? produceras..

FörÀndring av levnadsvanor gÀllande kost och motion Àr en viktig del i behandlingen vid typ 2-diabetes för att minska risken för komplikationer. I dagens vÄrd spelar sjuksköterskan en stor roll i behandlingen av diabetespatienter gÀllande undervisning och motivering till förÀndrade levnadsvanor. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur sjuksköterskan kan motivera patienter med typ 2-diabetes till förÀndrade levnadsvanor gÀllande kost och motion. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie. En artikelsökning utfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo.