Syftet med uppsatsen var att visa hur elever med lÀrstilarna visuell, auditiv, kinestetisk/taktil (VAK) beskriver ett pedagogskt ledarskap som gynnar deras lÀrstilar. Uppsatsen besvarar syftet genom en empirisk undersökning om ledarskap. Studien genomförs bland uppsatsförfattarens egna danselever. Resultatet visar att ett pedagogiskt ledarskap har stor betydelse för elevers lÀrande. Genom tydligt ledarskap och engagemang för individen kommer eleverna att lyckas.

I denna text utvecklas kunskaper om uppstarten och implementeringen av En till En undervisning. FrÄgor som stÀllts Àr hur En till En undervisning pÄverkar arbetet i olika skolÀmnen och vad det Àr för kunskaper lÀrare behöver ha för En till En undervisning, samt vad skolledaren har för roll vid implementeringen av densamma. Det saknas omfattande forskning kring implementeringen av En till En undervisning trots att metoden sprider sig skyndsamt nationellt och internationellt. Utmaningen för lÀrarna och skolledarna blir att planera och organisera sin verksamhet utifrÄn skolans förutsÀttningar och vision. Fokus i undersökningen ligger pÄ att fÄ kunskap om hur detta kan göras pÄ bÀsta sÀtt.

Syftet med arbetet Àr att se vilka skÀl det finns för att bedriva Àmnesintegration och hur detta kan appliceras pÄ hÄllbar utveckling. MÄlsÀttningen var Àven att undersöka hur en skolas lÀrare och skolledare arbetar med Àmnesintegration, hÄllbar utveckling och de tvÄ gemensamt. För att fÄ svar pÄ frÄgorna har det utförts en enkÀtundersökning samt intervjuer. Trots att skolans styrdokument innefattar hÄllbar utveckling Àr inte detta nÄgot som i allt för stor grad undervisas om pÄ den undersökta skolan. Begreppet Àr svÄrtolkat och i en del fall bedriver lÀrarna omedvetet en undervisning om hÄllbar utveckling.

SammandragSyftet med den hÀr studien har varit att ta reda pÄ hur lÀrare förhÄller sig till dokumentation av elevers lÀrande, vad deras avsikt Àr och vem som gör störst vinst pÄ dokumentationen. Som bakgrund presenteras diskussionen kring dokumentation av elevers lÀrande, vad ska dokumenteras, vilka metoder kan man anvÀnda och varför ska man dokumentera. Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ forskning i form av intervjuer med fem verksamma lÀrare.I studien har framkommit att det primÀra syftet med dokumentation Àr att frÀmja eleven och dess lÀrande. En god dokumentation anses av lÀrarna som en förutsÀttning för en bra individuell utvecklingsplan, IUP och detta blir ett effektivt verktyg för att utveckla sitt lÀrande. Det som dokumenteras Àr sÄvÀl direkta kunskaper som sociala hÀndelser.

Syftet med detta examensarbete Àr att öka förstÄelsen för tankar dagens lÀrare har av bedömning, och vilka tankar deras elever har av det bedömningsarbete lÀrarna utför. Med detta som utgÄngspunkt konstruerade vi intervjuunderlag och elevenkÀter, för att kunna söka svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Vi intervjuade 3 lÀrare, som arbetar som matematiklÀrare i Ärskurs 6, om deras tankar kring summativ och formativ bedömning i matematik, och hur de lÀgger upp sitt bedömningsarbete. De intervjuade lÀrarnas elever deltog i undersökningen, genom att svara pÄ en enkÀt, dÀr frÄgor om elevernas tankar kring bedömning i matematik stÀlldes. De centrala begrepp som presenteras i litteraturgenomgÄngen hjÀlpte oss sedan att tolka vÄrt resultat.

Vad Ă€r det som gör mĂ€nniskor motiverade? Enligt psykologerna Maslow och Glasser sĂ„ Ă€r det vĂ„r strĂ€van för att uppfylla de behov som vi alla har. Dessa beskriver Maslow med hjĂ€lp av sin behovshierarki, dĂ€r de mest grundlĂ€ggande behoven som föda och trygghet kommer först och behoven som tex sjĂ€lvförverkligande kommer högst upp hierarkin. För att nĂ„ de höga nivĂ„erna i hierarkin mĂ„ste de tidigare nivĂ„erna av behoven vara tillfredstĂ€llda. Glasser har pĂ„ ett praktiskt sĂ€tt tillĂ€mpat behovsteorierna i skolan med framgĂ„ngsrikt resultat. Jag har grundat mitt arbete pĂ„ att elever mĂ„ste ha de grundlĂ€ggande behoven tillfredstĂ€llda och nĂ„tt högt upp i hierarkin för att vara motiverade till att ta till sig undervisningen i skolan. FrĂ„gestĂ€llningarna som jag besvarat Ă€r dessa: Är lĂ€rare medvetna om elevers behov utifrĂ„n Maslows och Glassers perspektiv? Hur tillgodoser lĂ€rare elevers mĂ€nskliga behov enligt dem sjĂ€lva? Jag har intervjuat fem gymnasielĂ€rare för att ta reda pĂ„ hur de ser pĂ„ behoven och om de aktivt tillgodoser behoven i sin undervisning och i sĂ„ fall pĂ„ vilket sĂ€tt. Det som genomsyrade svaren som lĂ€rarna gav var en stor osĂ€kerhet; de visste inte om de tillgodosĂ„g behoven och var inte heller riktig sĂ€kra vad de skulle göra för att tillgodose dem.

Studien undersöker sambandet mellan skolans resurser och elevresultaten i engelska Är nio i en medelstor stad i Mellansverige. Syftet Àr att genom enkÀtundersökningar och intervjuer studera vilken inverkan skolans resurser har pÄ elevernas studieresultat i engelska. Studien utfördes genom intervjuer med rektorer pÄ ett antal skolor, samt genom analyser av resultatstatistik frÄn Skolverket.Resultaten som presenteras visar att det gÄr att se ett samband mellan elevernas resultat och skolornas resurser sÄsom tid, gruppstorlek och organisation. Vidare framgÄr att verksamheten i engelskundervisning varierar stort och att kontinuiteten överlag Àr dÄlig.  .

I vÄrt examensarbete undersöker vi elevers matematiska begreppsförstÄelse i Ärskurserna 4, 5, 6, 7, 8 och 9 med sÀrskild fokus pÄ mÄngtydiga begrepp som betyder en sak i vardagssprÄket och en annan sak i skolsprÄket. Undersökningen har genomförts i tvÄ delar, dels genom enkÀter och dels genom deltagande observationer. Genom undersökningen vill vi bidra med kunskap om elevers begreppsuppfattning samt om hur lÀrare kan arbeta for att hjÀlpa eleverna bemÀstra det matematiska sprÄket. Studiens resultat visar att elever har kunskap i att urskilja och placera mÄngtydiga begrepp i olika kontexter, men att de generellt sett har problem med att definiera den matematiska betydelsen samt att den vardagliga betydelsen av begreppen ligger eleverna nÀrmast..

I vÄrt examensarbete undersöker vi elevers matematiska begreppsförstÄelse i Ärskurserna 4, 5, 6, 7, 8 och 9 med sÀrskild fokus pÄ mÄngtydiga begrepp som betyder en sak i vardagssprÄket och en annan sak i skolsprÄket. Undersökningen har genomförts i tvÄ delar, dels genom enkÀter och dels genom deltagande observationer. Genom undersökningen vill vi bidra med kunskap om elevers begreppsuppfattning samt om hur lÀrare kan arbeta för att hjÀlpa eleverna bemÀstra det matematiska sprÄket. Studiens resultat visar att elever har kunskap i att urskilja och placera mÄngtydiga begrepp i olika kontexter, men att de generellt sett har problem med att definiera den matematiska betydelsen samt att den vardagliga betydelsen av begreppen ligger eleverna nÀrmast..

Syftet med utvecklingsarbete var att undersöka om elevers medvetenhet om frukostens betydelse för koncentrations- och prestationsförmÄgan förÀndrades genom fördjupade studier i Àmnet. Utvecklingsarbete geomfördes i en Ärskurs Ätta. Arbetet utfördes med hjÀlp av enkÀter och fördjupade studier i Àmnet. Resultatet visade att det delvis gick att förÀndra elevers frukostvanor..

Det omrĂ„de vi valt Ă€r hur elevers inflytande i skolan ser ut, hur delaktiga de verkligen Ă€r vad gĂ€ller demokratiska beslut om sin egen undervisning. NĂ€r vi var ute pĂ„ vĂ„r VFU under utbildningen mĂ€rkte vi att lĂ€rarna fick ta del av missnöjda elevers synpunkter om att vissa beslut inte var demokratiska. LĂ€rarna förklarade för eleverna att det var det mest demokratiska beslut de hade kunnat komma fram till, vilket ledde till en liten diskussion mellan lĂ€raren och eleverna. Ämnet Ă€r för oss intressant, att se om eleverna fĂ„r vara delaktig i beslut som rör det som hĂ€nder i skolan.Detta arbete Ă€r en undersökning om hur elevdemokrati och elevinflytande i skolan kommer till uttryck utifrĂ„n lĂ€rarnas perspektiv, dĂ„ dessa bĂ„da Ă€r en viktig del i dagens lĂ€roplaner för eleverna i skolorna. Den övergripande frĂ„gestĂ€llningen som arbetet grundas pĂ„ Ă€r Hur ser elevernas demokratiska inflytande ut enligt lĂ€rarna? VĂ„ra underliggande frĂ„gestĂ€llningar Ă€r: Hur mycket fĂ„r eleverna enligt lĂ€rarna vara med och bestĂ€mma om? samt Vilken typ av demokrati finns det i skolorna? Med andra ord uttrycker lĂ€rarna att i skolan fokuseras det pĂ„ individens eller skolans bĂ€sta? De resultat som framkommit Ă€r att elevinflytande och elevdemokrati finns synligt i skolorna till stor del i form av skolornas olika rĂ„d, exempelvis elevrĂ„d och klassrĂ„d, men ocksĂ„ i den vanliga klassrumsmiljön dĂ€r diskussioner och osĂ€mja lĂ€tt uppkommer.

I samband med dagens socialisationsförÀndringar har lÀrares motivationsarbete med elever fÄtt en allt mer betydande roll. Begreppet motivation Àr centralt i lÀroplanerna samt omfattar majoriteten av alla skolor runt om i vÀrlden. LÀrares uppgifter innefattar inte enbart ett stÀrkande av elevers motivation för skolarbetet, utan en minst lika viktig uppgift Àr att etablera goda relationer till sina elever samt elever emellan.VÄr studie inriktar sig pÄ att utröna var elevers primÀra motivation ligger och hur lÀrare kan arbeta för att stÀrka den. Studien utgÄr frÄn Self - Determination Theory som innebÀr att mÀnniskans valfrihet Àr central för lÀrandet. För att ta reda pÄ hur denna teori förhÄller sig i praktiken samt för att undersöka om elever pÄverkas i störst grad av inre eller yttre faktorer, har vi undersökt elevers beteende i klassrumssituationer samt deras egna reflektioner kring skolan.

AbstractTitel: Att lÀra ut genus i högstadiet med hjÀlp av sagor - En kvalitativ undersökning av utvalda Disneysagor med ett genusperspektivFörfattare: Daniel Berntsson & Daniel YttergrenTermin och Är: vÄrterminen 2014Institution: Kulturvetenskapliga institutionenHandledare: Ingela TÀgilExaminator:Nyckelord: Genus, kön, Disney, sagor, Trassel, Modig, Askungen, skolan, Ärskurs 8gruppintervju, filmanalys, undervisning, lektionsplanering.I den hÀr studien har vi gjort en gruppintervju och en filmanalys inom Àmnet genus, dÀr vi haranvÀnt oss av tre Disneyfilmer (Trassel, Modig och Askungen), samt intervjuat sex styckenelever frÄn Ärskurs 8. Syftet med studien Àr att undersöka elevers kunskap om begreppetgenus, dess innebörd och anvÀndning i skolan, samt hur man kan anvÀnda Disneyfilmer idetta undervisningssyfte. Vi vill ocksÄ se ifall det finns en koppling mellan samhÀllet och hurDisneys filmer har förÀndrats över tid. Med hjÀlp av tidigare forskning vill vi definiera ordetgenus för att hjÀlpa lÀrare att fÄ en genusuppfattning som de kan anvÀnda vidlektionsplanering och i undervisning. Resultatet av studien Àr att eleverna i vÄr undersökninghar dÄlig kunskap gÀllande begreppet genus samtidigt som skolan slösar pÄ resurserna dÄ detfinns en genusgrupp som eleverna inte ens har hört talas om.

Enligt internationella studier har svenska elevers matematikkunskaper försĂ€mrats under de senaste Ă„ren, och det pĂ„gĂ„r en livlig debatt om den svenska skolans kvalitet och vilka brister som finns i undervisningen. Syftet med denna studie var dĂ€rför att undersöka vilka didaktiska faktorer som kan ligga bakom svenska elevers försĂ€mrade resultat, samt vad vi lĂ€rare kan göra Ă„t det.Genom kvalitativa intervjuer med tre lĂ€rarutbildare inom matematik, samt fyra lĂ€rare med inriktning mot Ă€mnet, undersöktes informanternas uppfattningar om bakomliggande faktorer samt insatser som behövs för att vĂ€nda trenden.Undersökningen visar att den största didaktiska faktorn bakom problemet Ă€r lĂ€rares lĂ„ga Ă€mneskunskaper. Även den starka lĂ€romedelstraditionen i Sverige, samt försummande av resonerande och problemlösande matematik har bidragit. Fokus i den svenska matematikundervisningen ligger pĂ„ mekaniskt rĂ€knande, vilket ofta leder till att eleverna inte lĂ€r sig att tĂ€nka matematiskt, och förstĂ„elsen för Ă€mnet uteblir. För att komma till rĂ€tta med problemet behöver alla lĂ€rares Ă€mneskunskaper öka, och kontinuerlig fortbildning borde vara en naturlig del av yrket.Det undersökningen tydligt pekat pĂ„ Ă€r hur nĂ€ra sammankopplat lĂ€rares Ă€mneskunskaper Ă€r med lĂ€rarutbildningens antagningskrav och kraven inom utbildningen, samt lĂ€raryrkets status.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att utifrÄn forskning redogöra för lÀrares och elevers muntliga kommunikation i matematikundervisningen och hur denna kommunikation kan vara till stöd för elevers matematiklÀrande i grundskolans tidigare Är. I lÀroplanen, Lgr11, lyfts matematik fram som ett kommunikativt Àmne dÀr elever ska fÄ möjlighet att utveckla sina matematikkunskaper genom att samtala och kommunicera matematik. Examensarbetet Àr en forskningskonsumtion som grundas pÄ en systematisk litteraturstudie. Metoden utgörs frÀmst av databassökning i Unisearch och ERIC. Resultatet visar att förekomsten av muntlig kommunikation i matematikundervisningen varierar mellan klassrum och att kommunikationens kvalitet Àr avgörande för dess effekt.