Syftet med detta arbete Àr att fÄ syn pÄ och försöka förstÄ elevers perspektiv gÀllande ett skolprojekt som de varit delaktiga i under höstterminen 2011. Skolprojektets tema var ?MÀnniskan och samhÀllet? och dess syfte var att ge eleverna möjlighet att uttrycka sig med hjÀlp av och prova pÄ olika estetiska gestaltningsformer. Skolprojektet avslutades i en hybridutstÀllning. VÄr emperi bestÄr av material insamlat under skolprojektets gÄng, sÄ som filmade klassrumssituationer, elevers loggboksanteckningar och elevutvÀrderingar.

Studiens syfte Àr att belysa och jÀmföra hur olika professionella tÀnker kring socialpedagogik och tvÄngsvÄrd, hur motiveras klienter till att bli delaktiga i sitt förÀndringsarbete. Vidare Àr syftet Àven att lyfta tankar frÄn yrkesverksamma kring mÀnniskor som "hamnar mellan stolarna". De centrala frÄgestÀllningarna som studien bygger pÄ Àr: Hur arbetar olika professioner socialpedagogiskt med personer som hamnar inom LVM? Skiljer sig motivations- och behandlingsarbetet inom tvÄngsvÄrd jÀmfört med frivilligvÄrd? Vilka tankar finns hos olika professioner kring individer som hamnar mellan lagstiftningar? Teoretiska perspektiv Àr socialpedagogik och empowerment, med de centrala begreppen delaktighet och motivation. Dessa stÀlls i relation till syfte, frÄgestÀllningar och empirin i analysen.

Naturorienterad undervisning i grundskolans tidigare Är ? En studie av Àmnets förekomst och betydelse ur ett lÀrarperspektivSyftet med vÄr studie, inom Pedagogik med didaktisk inriktning C, Àr att fÄ insikt och ökad förstÄelse för NO-undervisning i grundskolans tidigare Är ur ett lÀrarperspektiv. VÄrt syfte Àr inspirerat av vÄra VFU erfarenheter, vilket vi förankrat i relevant litteratur. Detta inleder Àven uppsatsen.Vi har anvÀnt oss av enkÀter som forskningsmetod för att besvara vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar. EnkÀten delades ut till 57 respondenter pÄ totalt tio skolor, i tre olika kommuner, det Àr Àven nÀmnvÀrt att undersökningen genomfördes i tre olika lÀn.

Syftet med detta examensarbete var att analysera en del av det undervisningsmaterial som producerades i samband med Kemins År 2011 och empiriskt undersöka gymnasielĂ€rares syn pĂ„ materialets anvĂ€ndbarhet i gymnasieskolans kemiundervisning. Detta gjordes med hjĂ€lp av innehĂ„llsanalys, respektive en webbaserad enkĂ€t och uppföljande intervjuer. Min analys visar att materialet frĂ„n Kemins År 2011 stĂ€mmer vĂ€l överens med syftet med kemiĂ€mnet enligt Ă€mnesplanen i kemi för gymnasieskolan, och till stora delar med det centrala innehĂ„llet i kurserna Kemi 1 och Kemi 2. Det som kunde utvecklats mer var omrĂ„dena analytisk kemi samt reaktionshastighet och kemisk jĂ€mvikt. Materialet stĂ€mmer Ă€ven vĂ€l överens med elevers intressen, framförallt det som handlar om mĂ€nniskokroppen. Kemikalendern relaterar till elevers intressen om aktuell forskning, medan de populĂ€rvetenskapliga artiklarna relaterar till elevers intressen om rymden och kemiska risker. En majoritet av gymnasielĂ€rarna i studien Ă€r positiva till att anvĂ€nda materialet frĂ„n Kemins År 2011 i kemiundervisningen.

Detta examensarbete utgÄr ifrÄn en diskussion om talets och skriftens komponenter som sprÄkförmÄgor i allmÀnhet och i undervisning och undersöker vilka möjligheter det finns för lÀrare att arbeta med och bedöma elevers muntliga sprÄkförmÄga. Uppsatsen strÀvar efter att belysa vilka metoder man som lÀrare kan anvÀnda för att effektivt arbeta med och bedöma muntlig verksamhet.Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ och baseras pÄ intervjuer med tre lÀrare som undervisar i Àmnet Svenska pÄ gymnasiet. De ÀmnesomrÄden som behandlas i intervjuerna baseras pÄ tidigare forskning vilken redovisas i arbetet och som relativt tydligt visar skrivandets övervÀgande betydelse i skolans verksamhet. FrÄgorna baseras Àven pÄ den didaktiska och pedagogiska forskning som till största delen fokuserat pÄ utvecklingen av effektiva arbetssÀtt för skriftlig framstÀllning och teorier för bedömning generellt.Resultatet av intervjuerna bekrÀftar till stora delar den tidigare forskning som redovisas i arbetet, men visar Àven pÄ alternativa och kreativa lösningar för hur man t ex kan anvÀnda sig av retorikens verktyg vid bedömning. LÀrarna poÀngterar vikten av systematisk taltrÀning och beskriver hur denna kan gÄ till.

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka lÀrares attityder gÀllande litteraturkanon och lÀrares didaktiska synsÀtt och uppfattningar gÀllande litteratur. Och om dessa attityder pÄverkar undervisning och litteratururval. FrÄgestÀllningarna har varit: 1. Hur motiverar lÀrare sina litteratururval till undervisning? 2.

?Du mÄste ha lÀslust för att kunna lÀsa till sidan sjutti liksom, det tror jag?. SÄ beskriver Fanny i Är 9 sin lÀslust.I denna undersökning har jag velat ta reda pÄ om elevers lÀslust kan öka genom att ha boksamtal under tiden som en gemensam bok lÀses i klassen. Jag har intervjuat fyra elever i Är 5 och i Är 9 i början och i slutet av studien, samt deras lÀrare i svenska vid ett tillfÀlle. Jag har dessutom utfört en enkÀtundersökning med frÄgor om lÀsning och boksamtal i inledningen av min studie i de bÀgge klasserna.

Syftet med studien var att under en femveckorsperiod undersöka möjligheterna till att förÀndra elevers motivation till fysisk aktivitet. UtifrÄn detta syfte formulerades följande frÄgestÀllning:Vad sker med elevers motivation till fysisk aktivitet om den praktiska undervisningen utformas efter self-determination theory?För att utforma den praktiska undervisningen efter self-determination theory valdes Engstöms praktiker som en grund och stöttepelare i planeringen och genomförandet av lektionerna. Vilket gav en underliggande frÄgestÀllning till den ovanstÄende:- Vilka praktiker finns representerade i underökningsgruppen?Studien har genomförts pÄ en högstadieskola i mellersta Sverige, dÀr tvÄ klasser i Ärskurs (Äk) 8 valdes ut att delta i studien.

Syftet med denna studie Àr att undersöka lÀrare och elevers uppfattningar om friluftsliv inom Àmnet idrott och hÀlsa i grundskolans senare Är. Studien har sin utgÄngspunkt i en fenomenografisk forskningsansats, dÀr semistrukturerade intervjuer har genomförts. Av resultatet framgÄr det att lÀrare och elevers uppfattningar skilde sig Ät nÀr det kom till hur de definierar friluftsliv. Skillnaden mellan lÀrare och elever var i hur man sÄg pÄ friluftsaktiviteter. LÀrarna ansÄg att aktiviteter som vandring, paddling och övernattning Àr nÄgot som de kopplade till friluftsliv.

Denna studie Àr en litteraturstudie som syftar till att undersöka om nivÄgruppering kan vara ett effektivt alternativ i arbetet att förbÀttra elevers resultat och elevers trivsel inom den svenska gymnasieskolans matematikundervisning.Forskningen visar att nivÄgruppering bör göras i enstaka Àmnen eller vid enstaka tillfÀllen och inte i permanenta klasser, vidare att det Àr svÄrt att dra tydliga slutsatser om effekterna pÄ elevers resultat. Forskningen jag sett till Àr svÄr att jÀmföra dÄ de Àr genomförda pÄ olika sÀttt och just effekterna av nivÄgruppering Àr svÄra att isolera. Forskningen visar dock att elever upplever nivÄgrupperingens indelning i fack negativt. Vissa forskare anser att nivÄgrupperingen Àr en odemokratisk indelning..

En försÀmring av svenska elevers lÀsförstÄelse har skett under de                                  senaste tio Ären. Samtidigt som definitionen av lÀsförstÄelse Àr vida diskuterat vad lÀsförstÄelse innefattar eller ej. Enligt LÀroplanen för grundskola, skola och fritidshem 2011 Àr en godtagbar lÀsförstÄelse nÀr eleven uppvisar ett gott lÀsflyt och kan ÄterberÀtta explicita delar ur texten. I motsatts till lÀroplanen menar ett flertal forskare att lÀsförstÄelse innefattar sÄ mycket mer Àn ett gott lÀsflyt. Studien syftar till att synliggöra hur elevers lÀsförstÄelse kommer till uttryck och kan identifieras under ett litteraturarbete genom att fokusera pÄ förmÄgorna lÀsa pÄ raderna, mellan raderna och bortom raderna.

Undersökning av elevers och lÀrares upplevelser av möjligheter till inflytande i sin skolsituation. Undersökning av det deliberativa samtalets möjliga funktion för inflytande i skolan..

Avsikten med detta arbete Àr att genom litteraturstudie och program frÄn Utbildningsradion undersöka den danska skolan Bifrostskolan. Hur de bedriver sin undervisning, och vilka grundpelare de bygger undervisningen pÄ. Vidare syftar arbetet till att jÀmföra den svenska lÀroplanen och grundtankarna i Bifrostskolan, för att se likheter och skillnader och om det Àr möjligt för svenska skolor att arbeta Bifrostinspirerat. Bifrostskolan prÀglas av engagemang och motivation. ArbetssÀttet Àr huvudsakligen praktiskt och efter tema.

Denna studie Àr av kvalitativ karaktÀr och baseras pÄ halvstrukturerade intervjuer med sex spansklÀrare i gymnasieskolan. Studiens syfte har varit att studera lÀrares syn pÄ bedömning och betygsÀttning av elevers skriftliga produktion pÄ de nationella provet i spanska utifrÄn ett lÀroplansteoretisk perspektiv och utifrÄn teorier om bedömning. Undersökningens resultat visar att lÀrare i varierande grad anvÀnder sig av kursplanen vid bedömning av elevers texter och att deras bedömningsarbete begrÀnsas av faktorer som resursfördelning som pÄverkar den tid som lÀrare har till att bedöma elevers texter och till vilken grad sambedömning ges utrymme inom lÀrarnas tjÀnster. SpansklÀrare uttrycker Àven en osÀkerhet nÀr det gÀller betygsÀttningen av elevers texter dÄ kursplaner lÀmnar stort tolkningsutrymme i bedömningen. Detta utrymme innebÀr att lÀrarna tolkar kursplanen pÄ olika sÀtt och anvÀnder sig exempeltexterna som en konkretisering av kursplanen.

Vilka Àr problemen för elever med matematiksvÄrigheter? (What are the problems for students with mathematical difficulties)? Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka vad elever med matematiksvÄrigheter tycker Àr svÄrt i matematik samt hur de tycker en bra undervisning i Àmnet skall se ut. Jag tittar Àven pÄ vilka arbetssÀtt och undervisningsmetoder deras lÀrare/speciallÀrare anvÀnder sig av. I mitt arbete har jag gjort bÄde en enkÀtundersökning bland elever i Är Ätta samt intervjuer av lÀrare. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer av skolans matematiklÀrare/speciallÀrare har jag tagit reda pÄ hur de planerar och genomför sin undervisning. Resultaten av min undersökning pekar pÄ, att det rÄder en samsyn bland skolans lÀrare och speciallÀrare hur lektioner skall planeras och genomföras för att nÄ bÀsta resultat. Men de saknar tid och fortbildning för att klara av en mer varierad undervisning dÀr den muntliga kommunikationen Àr viktig.