VÄrt syfte med denna studie Àr att utifrÄn skrivprocessen undersöka hur elevers skrivarbete tar sig uttryck i skolans Är tre. Vi fokuserar studien kring fyra av skrivprocessens faser, stoffsamling, strukturering, respons och bearbetning, samt interaktionens verkan för elevers skrivande. Genom vÄrt deltagande i ett gemensamt skrivprojekt mellan lÀrarutbildningen i UmeÄ och en skola i norra Sverige har vi tillgÄng till ett undersökningsfÀlt för att genomföra vÄr empiriska del. VÄr studie har en etnografisk ansats. Vi anvÀnder oss av deltagande observationer, elevtexter, ljudbandsupptagningar och elevintervjuer.

Syftet Ă€r att synliggöra förstelĂ€rares och elevers erfarenhet av den pedagogiska verksamheten i svensk grundskola och inriktar sig pĂ„ att undersöka hur en god lĂ€randemiljö ser ut och skapas av lĂ€raren. Studien har utgĂ„tt frĂ„n tvĂ„ olika urvalsgrupper: förstelĂ€rare Ă„rskurs 7-9 och elever som genomgĂ„tt svensk grundskola.  Insamlingen av data har skett genom semistrukturerade personliga intervjuer av tre förstelĂ€rare och tre gruppintervjuer med elevgrupper. I resultatet framkom att lĂ€rarens kompetens och yrkesskicklighet har en avgörande roll i skapandet av en god lĂ€randemiljö. LĂ€rarens förmĂ„ga att skapa relationer, motivera elever och individanpassa har stor betydelse. Även lĂ€rarens Ă€mneskompetens, förmĂ„ga att planera och inta en professionell roll betonas.

Undersökningen bygger pÄ intervjuer av fem lÀrare pÄ tre olika skolor om hur de anvÀnder Internet i sin SO-undervisning. Studien Àr gjord i BorÄs pÄ skolor med varierande grad av tillgÄng pÄ datorer med uppkoppling. Studien beskriver hur lÀrare anvÀnder Internet och belyser vilka möjligheter och problem det innebÀr..

Inom svenskÀmnet finns ett relativt nytt begrepp, det vidgade textbegreppet. VÄrt syfte med detta arbete Àr att undersöka i vad mÄn ett motsvarande arbetssÀtt förekommer i historieÀmnet. I vÄr definition av det vidgade textbegreppet, vilken till stor del bygger pÄ styrdokumenten, har vi tolkat de moment som ingÄr till att vara sÄvÀl skrivna som talade texter, film, bild, musik, teater, drama och museer. I den teoretiska bakgrunden problematiserar vi dessa moment.VÄr undersökning grundar sig pÄ intervjuer med historielÀrare för elever i Äldrarna 10-11 Är samt 16-19 Är och enkÀtundersökningar. Undersökningen visar att lÀrarna för elever i de yngre Äldrarna har en mer varierad undervisning Àn gymnasielÀrarna med utgÄngspunkt i de moment vi valt att undersöka.

Studien syftar till att beskriva uppfattningar om matematikundervisning hos sex Ärskursnioelever i behov av sÀrskilda utbildningsinsatser i matematik. Den beskriver deras uppfattningar om vilka typer av undervisning de anser att de mött samt om vad de uppfattar som bra respektive mindre bra undervisning.Studien baserar sig pÄ intervjuer dÀr respondenterna beskriver olika former av undervisning fram till högstadiet. DÀrefter uppfattar samtliga att det mest handlat om tyst enskild rÀkning i lÀroboken, med undantag för stunder tillbringade hos speciallÀrare dÄ Àven kommunikativa inslag och laborativa material förekommit. Respondenterna föredrar kommunikativ undervisning med delaktiga lÀrare i smÄ undervisningsgrupper, mindre bra uppfattas tyst enskild rÀkning i stora grupper. Respondenterna uppvisar bristande kunskaper om kunskapskraven i matematik vilket medför svÄrigheter för dem att dra nÄgra slutsatser kring huruvida undervisningen har pÄverkat deras möjligheter att minst uppnÄ betyget E..

Detta arbete Àr en intervjustudie med lÀrare och funktionshindrade elever pÄ högstadiet samt gymnasiet. Syftet med denna studie Àr att undersöka om och i sÄ fall hur lÀrarna anpassar sin undervisning till förmÄn för integration av elever med fysiska funktionshinder. Ett ytterligare syfte Àr att undersöka hur de fysiskt funktionshindrade eleverna upplever sin situation i klassen och hur vÀl de anser att dessa anpassningar, om de existerar, fungerar. Jag har personligen intervjuat lÀrare och funktionshindrade elever för att fÄ höra deras personliga erfarenheter och Äsikter i frÄgan. Detta för att fÄ en sÄ tydlig bild som möjligt av deras situation.

Flera kommuner gÄr in i stora projekt dÀr det satsas pÄ införskaffande av en dator per elev ochpedagog inom skolor. Till grund för dessa satsningar finns mÄnga rapporter dÀr det talas om hurpositivt det Àr med datorer som arbetsverktyg i skolan. Dessa rapporter lyfter mycket liteeventuella negativa aspekter med datorer i skolan. Egen erfarenhet har dock sett att det finnsdistraherande faktorer vid datoranvÀndning som inte kan anses positiva för elevers lÀrande.I detta arbete identifieras, undersöks och analyseras delar som kan anses negativtförekommande vid datoranvÀndning i skolan..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad 10-12 Äringar lÀser. Det Àr av stor vikt Àr att se vilka orsaker som pÄverkar valet. Det Àr Àven av intresse att se hur pedagoger kan motivera och inspirera ett fortsatt lÀsande. Forskningslitteraturen belyser vikten av att lÀsa och hur pedagoger och andra vuxna bÀst kan stimulera elevers lÀsintresse. En enkÀtundersökning pÄ 126 elever i Ärskurs fyra och fem har anvÀnts för att fÄ reda pÄ mer om elevers lÀsvanor.UtifrÄn resultatet kom vi fram till att elevernas individuella intressen styr lÀsvalet och att i stort sett alla tillfrÄgade lÀser kapitelböcker minst ett par gÄnger i veckan.

Syftet med detta examensarbete var att med hjĂ€lp av varierad undervisning förbĂ€ttra elevernas upplevelser av matematikundervisningen. Undersökningen genomfördes i en klass med 40 stycken elever, i ÅK 6. Samtliga elever i kalssen deltog i utvecklingsarbetet. Under fem veckor fick eleverna jobba med varierad undervisning. Efter detta intervjuades tolv av eleverna angĂ„ende hur de upplevt det varierade undervisningssĂ€ttet.

I denna uppsats har jag undersökt vilka utbildningsmedier som anvĂ€nds pĂ„ nĂ„gra skolori utvalda kommuner i Dalarnas lĂ€n: Älvdalen, Orsa, Mora och Falun, samt vilkenpĂ„verkan dessa medier kan ha pĂ„ elevernas inlĂ€rning. Uppsatsens övergripande syfte Ă€ratt bidra med kunskap om hur utbildningsmedier kan anvĂ€ndas i undervisningen igrundskolan samt hur elevers lĂ€rande kan pĂ„verkas av medier med audiovisuellinformation. Denna uppsats har följande forskningsfrĂ„gor: Hur vanligt Ă€r det att olikautbildningsmedier anvĂ€nds i undervisningen och vilka typer av medier Ă€r vanligast?Vilken effekt kan utbildningsmedier ha pĂ„ elevernas inlĂ€rningsförmĂ„ga? Och hur kanmediepedagogik vara ett redskap i undervisningen? Uppsatsens frĂ„gestĂ€llningarbesvaras genom kvantitativa metoder i form av en enkĂ€t och ett experiment.EnkĂ€tundersökningen visa att medier ofta anvĂ€nds som komplettering till undervisningpĂ„ dessa utvalda skolor och de medier som anvĂ€nds mest Ă€r video/film, bild/foto ochinternet. Experimentets resultat tyder pĂ„ att det finns elever som troligtvis lĂ€r sig bĂ€ttregenom att anvĂ€nda medier.

Mitt examensarbete handlar om elevinflytande inom matematik och naturorienterande undervisning. Enligt skolans lÀroplaner och styrdokument Àr elevinflytande en viktig del i undervisningen. Jag undersöker elevers möjlighet till inflytande i undervisningen och skolmiljön. Jag undersöker Àven lÀrarnas tankar om elevinflytande i undervisningen och vilka svÄrigheter respektive möjligheter det finns i arbetet kring elevinflytande. Jag utför kvalitativa intervjuer med lÀrare och elever pÄ grundskolan om elevinflytande. DÀrefter analyserar jag svaren med hjÀlp av tidigare forskning och litteraturstudier.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur klasslÀrare i grundskolans tidiga Är undervisar nyanlÀnda elever i ordinarie klass för att frÀmja deras sprÄk- och kunskapsutveckling, hur de ser till att nyanlÀnda elever fÄr en likvÀrdig utbildning i en skola för alla samt hur de ser pÄ sin undervisningspraktik. DÀrtill att ta reda pÄ hur studiehandledare undervisar nyanlÀnda elever pÄ deras modersmÄl i grundskolans tidiga Är för att frÀmja deras sprÄk-och kunskapsutveckling, hur de samarbetar med klasslÀraren och hur de ser pÄ sin yrkesroll. Bakgrundsteorin baseras frÀmst pÄ framtrÀdande forskare inom omrÄdet och deras teorier samt svenska skolmyndigheters granskningar och stödmaterial. Resultaten grundar sig pÄ empiriskt material som har insamlats genom observationer av svenskundervisning och studiehandledning pÄ modersmÄlet samt intervjuer med klasslÀrare och studiehandledare i grundskolans tidigare Är. Resultaten utifrÄn forskningen visar att explicit undervisning, interaktion, specifik stöttning, höga förvÀntningar, framÄtsyftande respons och kognitivt utmanande uppgifter Àr frÀmjande för nyanlÀnda elevers sprÄk- och kunskapsutveckling. Vidare Àr trygghet och tid samt ett tillÄtande klimat avgörande för att nyanlÀnda elever ska vÄga anvÀnda det nya majoritetssprÄket. Resultaten belyser Àven att tillgÄngen till modersmÄlet och studiehandledning Àr avgörande för att nyanlÀnda elever kan erövra skolsprÄket och tillgodogöra sig den ordinarie undervisningen. Examensarbetet avslutas med en diskussion av de övergripande slutsatserna med koppling till vilka konsekvenser det kan ha pÄ lÀraryrket.

Sammanfattning Syfte Mitt övergripande syfte med examensarbetet Àr att undersöka om elever som har undervisats i olika lÀsförstÄelsestrategier drar nytta av dessa nÀr de lÀser okÀnda texter, och om det finns skillnader och likheter mellan hur elever anvÀnder dessa strategier. Preciserad frÄgestÀllning Mina frÄgestÀllningar Àr följande: Hur undervisar lÀrare kring lÀsförstÄelsestrategier? Hur anvÀnder eleverna sig av denna undervisning nÀr de lÀser texter? Vilka skillnader och likheter blir synliga mellan elever i samma grupp utifrÄn hur de anvÀnder olika lÀsförstÄelsestrategier? Teoretisk ram Jag anvÀnder mig av sociokulturella teorier och teorier om lÀsförstÄelseprocesser för att fÄ en teoretisk förankring i undersökningen. Metod Min undersökning vilar pÄ en kvalitativ ansats men med stöd av kvantitativ metod, dÀr jag anvÀnder mig av en fallstudie för att samla in empiri. Resultat och analys Det resultat jag har fÄtt fram i min studie visar att eleverna till viss del anvÀnder sig av de lÀsförstÄelsestrategier de har undervisats i nÀr de lÀser okÀnda texter.

Syftet med denna studie Àr att undersöka lÀrares förhÄllningssÀtt till elevers sorg och hur de resonerar kring mötet med elever i sorg. Genom denna studie undersöks och besvaras frÄgor om hur lÀrarna definierar fenomenet sorg - bÄde egen sorg och elevers sorg, hur de förhÄller sig till elever i sorg samt hur resonerar lÀraren om mötet med elever i sorg. För att kunna besvara dessa frÄgestÀllningar genomförs tio intervjuer med lÀrare som arbetar frÄn förskoleklass till Ärskurs 3. Dessa intervjuer har sammanstÀllts och analyserats utifrÄn tidigare forskning samt studerats ur ett fenomenologiskt perspektiv.Resultatet visar att olika sorters erfarenheter av sorg bÄde ifrÄn privatlivet, i rollen som lÀrare och frÄn deras kunskaper pÄverkar hur lÀrarna se pÄ fenomenet sorg. Men Àven hur lÀrare förhÄller sig till elevers sorg och hur de resonerar kring mötet med elever i deras sorg.

Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka hur lÀrare kan pÄverka sina elevers motivation positivt. Detta sker utifrÄn tre huvudfrÄgor som berör det sociala klimatet i klassrummet, kontakten mellan lÀrare och elev och lÀrarens entusiasm för det egna Àmnet. Eftersom motivation Àr ett mycket komplext begrepp Àr inte avsikten att ge allomfattande förklaringar, utan snarare att genom ett granskande av relevant litteratur, i form av vetenskapliga artiklar, nÄ förslag pÄ konkreta strategier som lÀrare kan och bör anvÀnda sig av i klassrummet för att öka elevernas motivation. Av studien framgÄr en skillnad mellan artiklarna vad gÀller frÀmst inre och yttre motivation, dÀr inre motivation bör efterstrÀvas, eftersom den innebÀr att elever lÀr sig för utveckla sig sjÀlva och sina kunskaper. Ur resultaten framgÄr att lÀrare bör strÀva efter ett klassrumsklimat som stödjer elevers sjÀlvstÀndighet, bl.a. genom att lyssna pÄ eleverna och visa dem respekt.