Betydelsen av goda kunskaper i matematik blir allt tydligare. Kunskaper i matematik behövs för att fatta vÀlgrundade beslut i vardagslivets mÄnga valsituationer. Elevers instÀllning och motivation till Àmnet har en stor betydelse i hur deras kunskapsutveckling i matematiken sker. DÀrför har jag valt att göra en undersökning om elevers attityder till matematikundervisning. Undersökningen Àr grundad pÄ kvalitativa intervjuer som genomfördes i tvÄ olika skolor i Norrbotten med tvÄ olika elevgrupper bestÄende av yngre och Àldre elever samt tvÄ pedagoger.

Syftet med denna studie var att identifiera olika metoder för att undervisa ungdomar med typ-1 diabetes och hur ungdomarna upplevde metoderna. Metod: En beskrivande litteraturstudie. Resultat: Studien visade att olika undervisningsmetoder anvÀndes och att undervisningen för ungdomarna skedde framförallt individuellt vid de regelbundna besöken pÄ diabetesmottagningen. Gruppundervisning och undervisning med hjÀlp av olika tekniska hjÀlpmedel var andra forum för undervisning. Undervisning i grupp uppskattades av mÄnga ungdomar dÀr de fick möjlighet att trÀffa andra ungdomar i samma situation.

Uppsatsen undersöker om fyra gymnasielÀrare i historia reproducerar ett vi och ett de ur etnisk synvinkel genom sin undervisning av A-kursen. Undersökningen har som teoribas forskningsresultat frÄn historikern Christina Johansson, litteraturprofessor Edward Said och sociologen Masoud Kamali. De mer specifika frÄgorna som uppsatsen försöker fÄ svar pÄ Àr om lÀrarna i frÄga bedriver en eurocentrisk undervisning, om det finns ett vi- och de-tÀnkande inbyggt i undervisningen, om det finns en inbyggd tanke om positionell överlÀgsenhet gentemot de andra (icke-européer eller icke-vÀsterlÀnningar) i undervisningen och om lÀrarna förnekar existensen av en social stereotypifiering. Uppsatsen kommer fram till att eurocentrismen Àr tydlig i alla fyra lÀrares undervisning, vi- och de-tÀnkandet reproducerar lÀrarna i olika grad, tanken om positionell överlÀgsenhet Àr svÄr att upptÀcka i deras undervisning samt att förnekelsen av den sociala stereotypifieringen Àr nÀrvarande i olika grad hos tre av de fyra lÀrarna..

 Litteratur som berör begreppet individanpassad undervisning framhÄller bÄde positiva samt negativa aspekter, vad betrÀffar detta arbetssÀtt. Med denna bakgrund fann vi det intressant att undersöka hur verksamma pedagoger i grundskolans tidiga Är, uttrycker sig om individanpassad undervisning. För att studera hur det ser ut i verksamheten, valde vi att anvÀnda oss av en kvalitativ metod med intervjuer som teknik för insamlande av data. Det material som samlats in har analyserats och beskrivits med hjÀlp av teorianknytning. Resultatet visade att tidsrelaterad individualisering Àr den form som tillÀmpas mest i undervisningen, men respondenterna poÀngterar ocksÄ betydelsen av att anpassa undervisningen till den nivÄ dÀr eleven befinner sig, det vill sÀga svÄrighetsrelaterad individualisering.

Diabetes Àr en mycket vanlig sjukdom vÀrlden över och antalet insjuknande ökar, vilket mycket beror pÄ samhÀllets modernisering och livsstilsförÀndringar. Underliggande behov bör lyftas fram för att tillgodogöra sig betydande kunskap. Sjukdomen medför Àven komplikationer, sÄ som neuropati som drabbar nerver och perifera blodkÀrl, vilket ofta resulterar i sÄr. Genom undervisning gÀllande egenvÄrd kan patient och sjukvÄrdspersonal tillsammans arbeta förebyggande sÄ att komplikationer undviks eller förbÀttras. Det har dock visat sig att undervisningen inte tas in pÄ ett effektivt sÀtt av patienterna.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka flersprÄkiga elevers syn pÄ sin skolsituation. Hur upplever elever med annat modersmÄl Àn svenska att de bemöts i skolan av lÀrare och kamrater? Tas elevers flersprÄkighet tillvara i skolan och i sÄdant fall pÄ vilket sÀtt? Vilken instÀllning har elever till modersmÄlsundervisning och varför? Ser elever med annat modersmÄl Àn svenska, sin flersprÄkighet som en tillgÄng eller som ett hinder? Undersökningen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med Ätta elever i skolÄr fem och sex pÄ tvÄ olika skolor, i tvÄ olika kommuner. Genom att utveckla modersmÄlet förstÀrks Àven andrasprÄket, dÄ sprÄkutvecklingen gÄr hand i hand. Om man inte kÀnner kulturtillhörighet, det vill sÀga att man inte kÀnner till sitt ursprung och inte behÀrskar modersmÄl vÀl kan det pÄverka identitetsutvecklingen negativt.

Syftet med mitt arbete var att undersöka och beskriva vilka uppfattningar pedagoger har om flersprÄkiga elevers möjligheter att utveckla sitt svenska sprÄk och sitt modersmÄl i skolan. Jag har gjort kvalitativa intervjuver med fem pedagoger. Tre grundskollÀrare, en specialpedagog och en modersmÄlslÀrare pÄ en mÄngkulturell skola Ärskurs 0-6. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om andrasprÄksundervisning och modersmÄlsundervisning. Mitt arbete visar att mÄnga olika faktorer runt eleverna bidrar till deras möjligheter att utveckla sitt svenska sprÄk och modersmÄl.

I denna studie intervjuades fem gymnasielÀrare i naturvetenskapliga Àmnen kring att undervisa och lÀra utanför klassrummet. FrÄgestÀllningarna i detta arbete Àr; Varför skall man undervisa och lÀra utanför klassrummet? Vad finns det för hinder eller nackdelar med att undervisa utanför klassrummet? Alla lÀrare var positiva till att anvÀnda sig av undervisning utanför klassrummet men de framförde alla att de inte tyckte att de gjorde det tillrÀckligt mycket. Fördelar som dessa lÀrare kunde se med att vÀlja att ha undervisning pÄ en annan plats Àn klassrummet var att det gav en bÀttre verklighetsanknytning, var lÀttare att arbeta Àmnesövergripande, gav en god variation i undervisningen, platsen har positiv betydelse för minnet, det kunde öka motivationen och intresset hos eleverna att lÀra, och slutligen att det förbÀttrar sociala interaktioner mellan sÄvÀl elever som mellan elever och lÀrare. De hinder eller nackdelar lÀrarna kunde se med att anvÀnda sig av undervisning pÄ en annan plats Àn i klassrummet hade hos de flesta sin grund i tidsmÀssiga och schemamÀssiga problem men de var Àven en tveksamhet kring den pedagogiska vinningen, karaktÀren pÄ de naturvetenskapliga Àmnena och deras kursplaner, att eleverna var ovana och att lÀrarna inte kÀnde sig trygga och bekvÀma i att ha undervisning utanför klassrummet. Skolans geografiska lÀge, vÀder, transport, riskbedömningar, saknat lÀrarsamarbete och saknad av lÀmpliga lÀromiljöer utanför klassrummet uttrycktes ocksÄ vara hinder för att ha undervisning utanför klassrummet..

Denna studie har som syfte att undersöka elevers och lÀrares definitioner av begreppet entreprenöriellt lÀrande och samtidigt kartlÀgga deras förestÀllningar om begreppets anvÀndbarhet i arbetet med att utveckla gymnasieskolan. För att söka information gjordes en bakgrundsstudie i skolans styrdokument, i relevant litteratur och i aktuell forskning. Samtal utfördes med elever pÄ handelsprogrammet i gymnasiet och med en samordnare. Samtalen analyserades i förhÄllande till vad som sades om lÀrandesituationen, elevers kompetenser, elevers motivation, lÀrarens roll samt kritik mot entreprenöriellt lÀrande. Studien Àr en kvalitativ studie.Resultatet ger uttryck för att det entreprenöriella lÀrandet Àr en benÀmning pÄ lÀrande i ett sociokulturellt perspektiv.

Föreliggande arbete utreder genom enkÀtundersökningar, utförda pÄ en grundskola och pÄ en gymnasieskola, elevers attityder till sin tyskundervisning. Centrala frÄgor Àr: vilka faktorer styrs elever av nÀr de gör sitt sprÄkval; hur ser elever pÄ sin tyskundervisning; vilka mÄl har elever nÀr de lÀr sig tyska; varför slutar elever studera tyska efter grundskolan? Av enkÀtsvaren framgÄr att elever har en generellt positiv instÀllning nÀr de vÀljer att lÀsa tyska men att valet av sprÄk i stor utstrÀckning styrs av tillfÀlligheter; att de tröttnar alltmer pÄ sin tyskundervisning under studietidens gÄng; att de lÀgger störst vikt vid att lÀra sig muntliga fÀrdigheter samt efterfrÄgar en variationsrik undervisning; att de avbryter sina sprÄkstudier nÀr studiebördan blir för stor. Mina slutsatser Àr att elever inför sitt sprÄkval mÄste upplysas om vad det innebÀr att lÀsa ett specifikt sprÄk samt om vad som förvÀntas av dem under studierna; att samarbetet ÀmneslÀrare emellan mÄste intensifieras, framförallt pÄ gymnasieskolan; att trots de moderna sprÄkens uppvÀrdering i den framtida gymnasieskolan tyskan kommer att vara utsatt för hÄrd konkurrens av andra sprÄk. DÀrför mÄste det tyska sprÄket göras mer attraktivt i elevernas ögon..

Studiens syfte Àr att ta reda pÄ hur lÀrare arbetar för att öka elevers situationsspecifika sjÀlvförtroende i Àmnet idrott och hÀlsa pÄ gymnasial nivÄ. För att undersöka detta har en kvalitativ ansats, i form av intervjuer varit utgÄngspunkten. Resultatet visar att lÀrare tycker att sjÀlvförtroende Àr en viktig faktor i elevens lÀrande. Resultatet visar ocksÄ att lÀrare arbetar pÄ en mÀngd olika sÀtt för att stÀrka elevers situationsspecifika sjÀlvförtroende i Àmnet idrott och hÀlsa. MÄnga gÄnger arbetar lÀrare Àven omedvetet med elevers sjÀlvförtroende, exempelvis nÀr de lÄter en elev visa ett nytt moment.

Detta arbete ger en uppfattning om vad elever i skolÄr 6 har för attityder kring omrÄdet brÄk och sin brÄkinlÀrning. Insamling av material skedde med undersökningsmetoden enkÀter. Med metoden ?Grounded Theory? har jag sammanstÀllt och kategoriserat mina resultat. Det innebÀr att man lÄter elevernas svar pÄ enkÀterna ?tala? till sig.

Syftet med studien var att belysa hur personer med diabetes typ 2 upplever den information och undervisning som gavs av diabetessjuksköterskor. Studien hade en beskrivande design. De som deltog i studien var Ätta kvinnor och Ätta mÀn i Mellansverige med diagnosen diabetes typ 2. Data samlades in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet redovisas i ett tema och fem kategorier.

Elevers instÀllning och attityder till det som undervisas pÄverkar i stor utstrÀckning hur mycket de lÀr sig. Det i sin tur gör att det Àr viktigt att ta reda pÄ elevers intressen och att de fÄr ha inflytande över undervisningen. I lagstiftning, dvs. skolans och kursers mÄl, uttrycks tydligt att detta ses som viktigt pÄ samhÀllsnivÄ. Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ om detta syns i lÀrarnas tankar kring biologiundervisningen, samt vad deras elever har för uppfattning om sitt eget inflytande.

              Sammanfattning Pedagogers möte med elever i matematiksvÄrigheter En intervjustudie om hur pedagoger tÀnker och arbetar nÀr de möter elever i matematiksvÄrigheter samt dessa elevers uppfattningar om undervisningen och lÀrandet i matematik. Jeanette Ekberg och Rose-Marie Israelsson, VT 2009 The teacherŽs meeting with students in mathematics difficulties Antal sidor: 59Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka vilka uppfattningar verksamma lÀrare har om elever i matematiksvÄrigheter, hur de arbetar för att stödja dessa elever samt hur eleverna sjÀlva tÀnker om sin undervisning, sitt lÀrande och svÄrigheterna. VÄr bakgrund bestÄr av en litteraturgenomgÄng dÀr vi har sammanstÀllt begrepp, utvÀrderingar samt forskning och litteratur som berör omrÄdet matematiksvÄrigheter och matematikundervisningen. I vÄrt arbete har vi anvÀnt oss av kvalitativa, semi - strukturerade intervjuer som metod. Vi har intervjuat fem pedagoger som undervisar i matematik i Är 4 och 5 samt 12 av deras elever i matematiksvÄrigheter. Genom examensarbetet har vi fÄtt fördjupad insikt i hur pedagoger uppfattar matematiksvÄrigheter och vilka strategier de anvÀnder för att hjÀlpa elever i matematiksvÄrigheter. VÄrt resultat pekar pÄ en undervisning som för pedagogernas del Àr komplex och dÀr det finns svÄrigheter att anpassa undervisningen för att möta varje individ. Orsakerna till elevernas svÄrigheter finns enligt pedagogerna hos eleven eller i hemmet.