Studien underso?ker hur SUM ? elever (elever i Sa?rskilda Utbildningsbehov i Matematik), upplever o?verga?ngen mellan grundskolans a?r 9 och gymnasieskolans fo?rsta a?r. Syftet med studien a?r att identifiera de parametrar som SUM ? elever uppfattar som framga?ngsfaktorer avseende organisation, pedagogik och motivation. Studien genomfo?rdes som en kvalitativ underso?kning med intervju som metod.

Denna undersökning syftar till att synliggöra arbetet med formativ bedömning, d.v.s. de bedömningsformer som anvÀnds för att frÀmja elevers utveckling och lÀrande. Det empiriska materialet utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare som arbetar med formativ bedömning pÄ en gymnasieskola i Malmö. Studien visade att pedagogerna utgick utifrÄn samma kunskapssyn och ansÄg att undervisning och bedömning bör frÀmja utvecklingen av förmÄgor. De ansÄg dock att mÄnga av dagens lÀrare fortfarande fokuserar pÄ fakta samt att bedömningen oftast styrs av att enbart sÀtta betyg. Studien visade ocksÄ att samsynen lÀrare emellan kan ha en avgörande roll nÀr det gÀller arbetet med formativ bedömning eftersom detta underlÀttar kommunikationen med eleverna. Resultaten tyder Àven pÄ att lÀrare som arbetar med denna typ av bedömning saknar metoder för betygsÀttning som, i likhet med bedömningen, sÀtter elevers utveckling i fokus..

Uppsatsens syfte var att jÀmföra hur elever i olika Äldrar uppfattar och uttrycker sin kunskap kring ett naturvetenskapligt fenomen och hur dessa kan pÄverkas av undervisning. Studien baseras pÄ 24 elevintervjuer som anvÀndes för att jÀmföra hur elever i förskoleklass, Är 4 och Är 6 samtalar om ett naturvetenskapligt begrepp. Intervjusvaren frÄn Är 4 anvÀndes sedan som underlag för en lektionsserie pÄ 7 lektioner. Efter den avslutade lektionsserien intervjuades eleverna i Är 4 en andra gÄng för att studera hur tidigare uppfattningar och uttryckssÀtt förÀndrats genom undervisning. Undersökningen pÄverkades dÀrmed av det variationsteoretiska perspektivet, dÄ ett lÀrande kÀnnetecknades som en förÀndring i sÀttet att uppfatta det naturvetenskapliga fenomenet.

Syftet med undersökningen Àr att jÀmföra elevers förstÄelse i fysikÀmnet efter en laboration respektive en demonstration, samt att undersöka elevers uppfattningar om laborationer och demonstrationer. Som grund till arbetet har olika kunskapstest, en enkÀtundersökning och korta lÀrarintervjuer anvÀnts. Undersökningen genomfördes pÄ 56 elever i grundskolans senare Är. Resultaten visar att bÄde laborationer och demonstrationer bidrar till att elever skaffar sig en förstÄelse för de moment som bearbetas i undervisningen. Dock kan det vara nödvÀndigt att som lÀrare vÀlja den metod som lÀmpar sig bÀst till varje undervisningssituation och tÀnka pÄ att demonstrationer mÄste planeras vÀl för att uppnÄ syftet med dem.

Examensarbetets syfte har varit att undersöka elevers natursyn och hur denna stÄr i relation till deras uppfattning om hÄllbar utveckling. Detta har innefattat elevernas kunskap om allemansrÀtten, deras artkunskap, kopplingen mellan elevernas natursyn och lÀrarens undervisning, men Àven den kulturella bakgrunden har tagits i beaktande. Eftersom det Àr elevernas uppfattning om naturen som utforskats har den fenomenografiska metoden anvÀnts. Kvalitativa intervjuer har hÄllits med sju elever i Är sex samt den undervisande lÀraren i No. Resultaten visar att samtliga elever ser naturen som nÄgot som Àr hotat i sig.

Uppsatsens syfte Àr att belysa kursplaners och lÀrarattityders pÄverkan pÄ andrasprÄkslÀrares förhÄllningssÀtt gentemot dialekter i uttalsundervisningen. FrÄgestÀllningarna Àr uppdelade i utifrÄn syftets tvÄ aspekter och Àr formulerade pÄ följande sÀtt: Hur pÄverkar kursplaner lÀrares förhÄllningssÀtt gentemot dialekter i uttalsundervisningen? samt Hur pÄverkar lÀrarattityder lÀrares förhÄllningssÀtt gentemot dialekter i uttalsundervisningen? Undersökningen bestÄr av en surveyundersökning och materialet samlades in genom en webb-baserad enkÀt. Totalt besvarades enkÀten av 58 svenska som andrasprÄkslÀrare varav 15 har utbildning för arbete mot grundskolan, 16 för högstadiet, 14 för gymnasiet och 13 för SFI (svenska för invandrare). Materialet redovisas i enlighet med statistiska konventioner och analys i form av ANOVA (Analysis of Variance) och Pearsonkorrelationer.Resultatet gÀllande kursplaners influens visar att det inte finns nÄgon pÄvisbar skillnad mellan lÀrargrupperna: grundskol-, högstadie-, gymnasie- och SFI-lÀrarna gÀllande deras medvetna pÄverkan pÄ elevers dialektanvÀndning och undervisning om dialekter i klassrummet.

Dokumentation and evaluation of an teachingexperiment with integration of the subjekt handikraft into thematic teatching according to the marchtalplan..

Genom vÄr undersökning vill vi belysa möjligheten av ett samarbete mellan skola och arkiv. VÄrt syfte Àr att visa pÄ hur man kan öka elevers historiemedvetenhet genom arkivpedagogisk undervisning samt pÄ vilket sÀtt arkivet kan vara ett bra komplement till historieundervisningen. Vi har valt att stÀlla frÄgor och söka svar inom omrÄdena arkiv, skola samt resultatet av samverkan dem emellan. VÄra olika arkiv verkar som minne i samhÀllet och utifrÄn det material som finns tillhanda kan vi pÄ ett bra sÀtt ta del av vÄr historia, bÄde den stora och den lilla historien gÄr att finna. Det Àr inte brukligt att pedagoger anvÀnder arkivpedagogik som komplement till sin historieundervisning.

Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka vilka skillnader som kan identifieras rörande elevers handlingskomptens beroende pÄ var och hur undervisningen har bedrivits. Jag har velat ta reda pÄ pÄ vilka sÀtt valet av undervisningsmetoder och valet av plats för undervisningen kan pÄverka elevernas utveckling av handlingskompetens. Studien har genomförts med en kvasiexperimentell design, dÀr tvÄ klasser i Ärskurs 8 har arbetat med ett tema kring hÄllbar konsumtion av klÀder. Den ena klassen har haft all undervisning i klassrummet medan den andra klassen vid tvÄ tillfÀllen fÄtt gÄ till stadens centrum för att göra butiksundersökningar och intervjua butikspersonal. I övrigt har bÄda klasserna fÄtt likartad undervisning av samma lÀrare.

AbstractExamensarbete inom LÀrarprogrammet LP01Titel: Erfarenhetsbaserat lÀrande - LÀrares uppfattningar och förstÄelser av att anvÀnda eleverserfarenheter och upplevelser i undervisningen.Författare: Jessica WindströmTermin och Är: VTŽ14Kursansvarig institution: Göteborgs Universitet, Sociologiska institutionenKurs: LAU 390Handledare: Birgitta KullbergExaminator: Hans RystedtRapportnummer: HT12-2920-060_____________________________________________________________________________Nyckelord och nyckelbegrepp: Elevers erfarenheter i undervisningen, lÀrares uppfattningar ocharbetssÀtt, sociokulturellt perspektiv, fenomenografiskt förhÄllningssÀtt, progressivt, levandegöra,livslÄngt lÀrande, skolan- en del av samhÀllet, grÀnsöverskridande undervisning, det livsvidalÀrandet, undervisningsbaserat lÀrande.Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att synliggöra lÀrares uppfattningar av möjligheter och fördelar medatt arbeta erfarenhetsbaserat i undervisningen, det vill sÀga av att basera undervisningenpÄ elevernas tidigare erfarenheter och nyvunna upplevelser. Studiens frÄgestÀllningar Àr;Hur uppfattar lÀrare att de arbetar erfarenhetsbaserat? Varför skall man, enligt lÀrarna,undervisa erfarenhetsbaserat? Vad uppfattar lÀrarna att man bör tÀnka pÄ dÄ man arbetarerfarenhetsbaserat?MetodStudien Àr kvalitativ och har lÀrarens perspektiv. Metod och material som anvÀnts ÀrfrÄgeformulÀr med öppna/autentiska frÄgor, som besvarats av 15 lÀrare via mail samtlitteratur och forskning av vikt för Àmnet.ResultatResultatet visar att om man som lÀrare i sin undervisning levandegör undervisningen,arbetar grÀnsöverskridande mellan teori och praktik, utgÄr frÄn elevernas erfarenheter,dvs. förförstÄelser och behov och lÄter eleverna lÀra genom att anvÀnda sin eller sinalÀrstilar, kan eleven tillgodogöra sig och utveckla kunskapen mot en livslÄng och livsvidsÄdan.Studiens betydelse för lÀrarverksamhetenStudien avser att bidra till en utveckling av lÀrarverksamheten sÄ att undervisningenvarieras enligt gÀllande styrdokument, LÀroplan för grundskolan 2011 (Lgr11) i vilkenanvÀndningen av elevernas erfarenheter i undervisningen poÀngteras.

Syftet med denna uppsats var att undersöka lÀrares syn pÄ gehörsbaserad undervisning i afroamerikanska musikstilar inom ramen för ensemble- undervisning pÄ gymnasiets estetiska program. Vi anvÀnde kvalitativ forskningsintervju som datainsamlingsmetod. Fyra lÀrare frÄn fyra olika gymnasieskolor i norra regionen av Sverige deltog i studien. Undersökningen genomfördes med ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatet visade att de intervjuade lÀrarna till största delen var positivt instÀllda till gehörsbaserad undervisning.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare arbetar för att stimulera elevers motivation till lÀrande. Vilken betydelse fÄr motivation för hur lÀrare utformar sin undervisning samt hur lÀrare ser pÄ och agerar för att stimulera motivation till lÀrande. UtifrÄn följande frÄgestÀllningar studeras motivation och undervisning ur ett lÀrarperspektiv: Vilka aspekter i lÀrarens förhÄllningssÀtt Àr betydelsefullt för elevernas motivation? Vilka motivationsfrÀmjande faktorer implementeras i undervisningen? Vilka strategier anvÀnder lÀrare för att hantera omotiverade elever och stimulera dem till lÀrande? Som metod för studien har kvalitativ intervju anvÀnts. Sex lÀrare har intervjuades och undervisade alla i Ärkurserna 1- 3.    Studiens resultat visar att lÀrarna utförligt arbetar med att frÀmja motivationen i klassrummet.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare arbetar för att stimulera elevers motivation till lÀrande. Vilken betydelse fÄr motivation för hur lÀrare utformar sin undervisning samt hur lÀrare ser pÄ och agerar för att stimulera motivation till lÀrande. UtifrÄn följande frÄgestÀllningar studeras motivation och undervisning ur ett lÀrarperspektiv: Vilka aspekter i lÀrarens förhÄllningssÀtt Àr betydelsefullt för elevernas motivation? Vilka motivationsfrÀmjande faktorer implementeras i undervisningen? Vilka strategier anvÀnder lÀrare för att hantera omotiverade elever och stimulera dem till lÀrande? Som metod för studien har kvalitativ intervju anvÀnts. Sex lÀrare har intervjuades och undervisade alla i Ärkurserna 1- 3.    Studiens resultat visar att lÀrarna utförligt arbetar med att frÀmja motivationen i klassrummet.

Detta examensarbete i matematikdidaktik presenterar och analyserar en laborativ undervisningsmetod i matematik. Ett konkret laborationsexempel togs fram för att vara underlag i de undersökande intervjuer som gjordes med tre verksamma matematiklÀrare. Undersökningen, laborationsexemplet samt studerandet av matematikdidaktisk litteratur visade att en laborativ undervisning Àr ett tÀnkbart komplement till den traditionella undervisningen. Det finns dock en olöst tidsproblematik avseende laborativ undervisning..

VÄrt syfte med denna uppsats var att var att beskriva hur lÀrare i Är 2-3 ser pÄ anvÀndandet av ett mÄngdimensionerat arbetssÀtt i den egna undervisningen, med fokus pÄ matematikundervisning. Det mÄngdimensionerade arbetssÀttet Àr en tes som vi utformat. Det finns tre faktorer som en lÀrare bör ta hÀnsyn till för att ett mÄngdimensionerat arbetssÀtt ska kunna fungera. Dessa Àr: elevers erfarenheter/intressen, lÀrstilar och den egna lÀrarrollen. Litteraturstudierna i bakgrunden behandlade pedagogisk forskning och tankar som stödjer vÄr tes för det mÄngdimensionerade arbetssÀttet.