Syftet med detta examensarbete var att fÄ en bild av eventuella skillnader nÀr det gÀller pedagogers syn pÄ det skönlitterÀra arbetets roll i olika skolÄr. I vÄrt syfte ingick Àven att undersöka om man i praktiken kan se tecken pÄ ett snÀvt synsÀtt nÀr det gÀller litterÀrt arbete relaterat till elevers Älder sÄsom vi har tolkat det uttrycks implicit i den svenska kursplanen. För att undersöka detta anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer och löpande observationer. Vi intervjuade fyra pedagoger som arbetade pÄ samma skola, tvÄ i varje skolÄr. Efter intervjuerna observerade vi dem var och en nÀr de undervisade med och kring skönlitteratur.

Att arbeta med skönlitteratur inom svenskÀmnet Àr en sjÀlvklarhet för alla svensklÀrare och ingÄr i styrdokumenten. Den litterÀra kanon ska ingÄ i de kunskaper eleven har med sig nÀr den gÄr ut till arbetslivet eller vidare studier. Elevers lÀsförstÄelse och kognitiva utveckling har under de senaste decennierna varit föremÄl för forskning. MÄnga forskare studerar hur elever upplever och tar till sig litteratur. Jack Thomson har i sin studie undersökt elevers förstÄelse och attityder till litteratur och utvecklat en abstraktionsmodell dÀr en individ genomgÄr flertalet stadier i sin utveckling mot abstrakt förstÄelse.

Elevers lÀsutveckling Àr ett aktuellt Àmne i skolan. LÀraren bör ha god kompetens och undervisa pÄ varierade sÀtt för att kunna möta alla elever och för att bibehÄlla en hög kvalitet i klassrummet. Detta sÀtter krav pÄ att lÀraren behöver ha kunskap om olika pedagogiska metoder. Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka dramapedagogikens möjligheter i lÀsundervisningen och vilka effekter den har pÄ elevers lÀsutveckling. För att kunna tillÀmpa dramapedagogiken i klassrummet för att utveckla elevers lÀsning krÀvs det att lÀraren har kunskap om Àmnet.

Studiens syfte var att undersöka hur elever i Ă„rskurs tvĂ„ förstĂ„r vattnets fasförĂ€ndringar i jĂ€mförelse med elever i Ă„rskurs fyra. Även elevernas kunskaper i förhĂ„llande till kursplanens centrala innehĂ„ll och kunskapskrav undersöktes. Studien baseras pĂ„ 52 elever varav 24 i Ă„rskurs tvĂ„ och 28 i Ă„rskurs fyra. För att ta reda pĂ„ hur eleverna förstod vattnets fasförĂ€ndringar gjordes kvalitativa gruppintervjuer dĂ€r eleverna fick förklara olika fenomen som visades för dem. Även intervjuer med lĂ€rarna för klasserna har gjorts för att ta reda pĂ„ vilken undervisning eleverna har fĂ„tt.

MÄnga elever uppvisar bristande förstÄelse för likhetstecknets innebörd dÄ de hanterar tecknet som ett operationstecken, istÀllet för en symbol för likhet och balans. Denna studies syfte var att undersöka matematikundervisningens möjligheter att utveckla elevers förstÄelse för likhetstecknet i Ärskurs 1. Studien Àr kvalitativ med semistrukturerade intervjuer av tvÄ lÀrare i Ärskurs 1 samt semistrukturerade intervjuer och kunskapstester av nio av deras elever. Resultatet visar att nÀstan hÀlften av eleverna förknippar likhetstecknet med en rÀkneoperation vilket antyder att deras uppfattning kan behöva utvecklas för att bli mer statisk. För att rÄda bot pÄ detta föreslÄs en noggrann granskning av elevernas lÀromedel samt sÄ kallad utvecklande undervisning (development teaching)..

During my education I have frequently noticed that pupils do not like science or find it hard and dull. The purpose with this investigation is to find out how pupils experience their science education and if they can understand the arguments for studying the subject at school.I have made a questionnaire study among pupils in grade 8 and 9. After analyzing their answers I have interviewed some of the pupils to get answers on further questions.The investigation resulted in conclusion that pupils have hard to connect their science-education to their everyday lives. The most important element in forming the pupil?s opinions about science is their relation to the teacher and how the lessons are set-up.The following questions will be answered in this paper:Do pupils understand why they have science at school?Can the pupils see the use of scientific knowledge in their everyday life?How do pupils look upon their science education?.

Den nya undervisningsmetoden Flippat Klassrum Àr ett alternativ till den traditionella undervisningsmetod som för nÀrvarande dominerar matematikundervisningen. I Flippat Klassrum ser eleverna pÄ en förberedd förelÀsning online redan innan de kommer till lektionen sÄ att arbetet dÀr gÄr direkt pÄ förstÄelse av det förelÀsta, sakdiskussioner och hjÀlp med problemlösning.Syftet med interventionsstudien Àr att att introducera undervisningsmetoden Flippat Klassrum och dÀrefter undersöka elevers reaktioner till undervisningsmetoden. Följande frÄgestÀllningar besvarades:1. Hur pÄverkas elevers Äsikter om matematikundervisning av interventionen med Flippat Klassrum?2.

VÄrt examensarbete handlar om lÀrares, förÀldrars och elevers syn pÄ lÀxor..

MÄlet med vÄrt arbete Àr att belysa hur modersmÄlslÀrare hanterar undervisning om ursprungslandets historia och jÀmför detta med svenska förhÄllanden. Med utgÄngspunkt frÄn detta har vi undersökt hur modersmÄlsundervisningen kan stÀrka elevers identitet och dÀrmed historiemedvetandet. Vi kommer dÀrmed att lyfta fram begreppen modersmÄlsundervisning, identitet och historiemedvetande. För att uppnÄ bÀsta möjliga resultat har vi genomfört en kvalitativ intervjuundersökning med olika modersmÄlslÀrare. Vi har dessutom gjort en enkÀtundersökning bland eleverna pÄ skolorna vi har haft vÄr verksamhetsförlagda tid.

Syftet med undersökningen var att se vilka förhÄllande elever i skolÄr 6 & 9 har till skolÀmnet kemi. Vi anvÀnde oss av enkÀter för att genomföra vÄr studie, för att vi ansÄg att det var mest lÀmpligt för vÄrt syfte. Vi gjorde en totalundersökning pÄ tre skolor i PiteÄ kommun, dÀr alla elever i skolÄr 6 & 9 ingick. Vi fann att elever Àr positiva till att lÀra sig kemi innan de börjar skolÄr 7 men avtar kraftigt efter det. Orsaker till det Àr bland annat svÄrförstÄdd litteratur, pÄverkan utifrÄn, lÀrarens oförmÄga till lyhördhet gentemot eleverna samt olÀmpligt sprÄkbruk.

Detta Àr ett examensarbete som tar upp elevers uppfattningar kring sin utbildning och sitt lÀrande samt om infÀrgning och Àmnesintegrering kan ha en positiv inverkan i deras inlÀrning. Kvalitativa intervjuer med tredjeÄrselever ur tre olika program: samhÀlls-, barn- och fritids- och byggprogrammet, har utförts och Àr utgÄngspunkten för analysen utifrÄn följande slutsatser kan dras: Elever behöver för det första, variation i sin undervisning, dÀr teori varvas med praktik och för det andra behöver de förstÄelse för att kunna skapa kunskap. Ett helhetsperspektiv pÄ undervisning och utbildning kan möjliggöras genom programinfÀrgning och Àmnesintegrering och eleverna visar intresse och motivation för sina valda programinriktningar och slutligen kÀnner de sig redo för det som komma skall efter studiernas avslutande..

Tekniken expanderar pÄ olika sÀtt inom skola och utbildning i den digitala tidsÄldern. Ett uttryck för detta Àr sÄ kallade 1:1-lösningar, det vill sÀga tekniklösningar dÀr varje elev har sin egen dator. Det anstÄr forskningen att klargöra hur tekniken bör integreras i undervisningen för att pÄ bÀsta sÀtt frÀmja elevernas lÀrande, vilket torde vara sÀrskilt angelÀget nu dÄ det Ànnu inte Àr vederhÀftigt belagt att digitala verktyg faktiskt har en potential att frÀmja elevers lÀrande.Denna fallstudie utgör formen av ett förslag pÄ hur tekniken kan integreras i undervisningen för att frÀmja elevers lÀrande i 1:1-lösningar. Genom en fenomenologiskt inspirerad ansats fokuseras gymnasieelevers upplevelser av ett digitalt verktyg, lÀrplattformen Socrative. Centrala frÄgestÀllningar Àr hur Socrative kan fungera som ett stöd för elever i deras lÀrande och hur detta verktyg kan pÄverka elevers motivation.

Syftet med denna studie Àr att ur ett genusperspektiv ta reda pÄ vilken undervisningsform elever föredrar i idrott och hÀlsa och om elevers val pÄverkas av deras nuvarande undervisningsform. Vi synliggör inledningsvis ett problem dÄ vi anser att dagens idrott och hÀlsa kan vara alltför inriktad pÄ prestation och tÀvling, vilket kan missgynna flickor pÄ mÄnga olika sÀtt. Datainsamlingen gjordes i form av en kvalitativ enkÀtstudie pÄ totalt 588 elever frÄn fem olika högstadieskolor i SkÄne. Tre av dessa var skolor med samundervisning, en skola med sÀrundervisning och en skola med en kombination av sam- och sÀrundervisning. Resultatet av den insamlade empirin analyseras och diskuteras utifrÄn bakgrund och teori.

Att leva med en kronisk sjukdom som hjÀrtsvikt innebÀr en stÀndig oro och ibland Ängest. Information och undervisning om den förÀndrade livssituationen som sjukdomen medfört kan bidra till ökade möjligheter att uppleva hÀlsa i samband med denna kroniska sjukdom. Syftet med litteraturstudien var att belysa mÀnniskors upplevelse av information och undervisning i samband med hjÀrtsvikt. Resultaten baserades pÄ 19 artiklar som sökts via databaserna Cinahl, SweMed+, Medline, Psyc Info men Àven manuell sökning i tidsskrifter vilka analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys. Fyra kategorier framkom i resultatet: att kÀnna brist pÄ och inte förstÄ information, att fÄ individuellt anpassad information, att information ökar livskvalitén och att behov av information och undervisning Àr större efter utskrivning.

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur undervisningen kan utvecklas med hj?lp av elevers reflektion i aktionsforskning, vilka hinder och m?jligheter som uppst?r n?r nya kulturella redskap pr?vas och inf?rs i undervisning, samt att f? en f?rst?else f?r elevernas kommunikativa processer och upplevelse av sitt intresse och sin delaktighet som kan bidra till l?rande och utveckling i NO undervisning. Teori: Studien antar ett sociokulturellt perspektiv och teori som resonerar elevers l?rande, intresse och delaktighet. Perspektivet fokuserar p? kommunikativa processer och reflektioner i l?rande utifr?n S?lj? och Illeris teorier. Det syns?ttet och perspektivet inneb?r att l?rande sker ofta ihop med andra genom deltagande i ?msesidiga aktiviteter, d?r l?rande fokuserar mest p? det sociala samspelet. Metod: Studien baserar och utg?r fr?n en aktionsforskningsansats som en kvalitativ metod f?r att unders?ka och besvara forskningsfr?gorna.