Syftet med studien Àr att undersöka de praktiska möjligheter och svÄrigheter som gymnasielÀrare i Àmnet svenska har med att anpassa sin undervisning efter sina elevers olikheter, för att skapa optimala förutsÀttningar för deras lÀrande. Möjligheterna och svÄrigheterna att individualisera diskuteras och undersöks framförallt mot bakgrund av de problem som forskningen har uppmÀrksammat, dÄ individualisering praktiseras som individuellt arbete med fÄ gemensamma samtal och genomgÄngar. Undersökningen gjordes genom att djupintervjua tre erfarna gymnasielÀrare i Àmnet svenska. FrÄgorna handlade framförallt om möjligheter och svÄrigheter för lÀrare att skapa förutsÀttningar för elevers lÀrande inom olika arbetsformer. Resultaten visar pÄ likheter i de intervjuade lÀrarnas syn pÄ möjligheten att skapa förutsÀttningar för elevers lÀrande med hjÀlp av kollektiva genomgÄngar i helklass.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om undervisning i svenska som andrasprÄk har effekt pÄ elevers ordförrÄd, och för det ÀndamÄlet genomförde 44 elever ett ordkunskapstest. Informanterna kommer frÄn en skola i en medelstor stad i södra Sverige. De har vistats olika lÀnge i Sverige (3?14 Är). Testet bestod av Ätta övningar som eleven arbetade med individuellt under 45?60 minuter, och det utfördes vid tvÄ tillfÀllen: pÄ vÄrterminen och höstterminen.

VÄrt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt man anpassar organisation och undervisning i svenskÀmnet utifrÄn andrasprÄkselevers sÀrskilda behov. Som grund för vÄr undersökning valde vi att genomföra observationer och intervjuer pÄ tvÄ skolor i Malmö. VÄrt insamlade material diskuterade vi sedan utifrÄn den forskning och de styrdokument som vi bedömde vara relevanta. VÄra forskningsfrÄgor var: ? Hur Àr svenskundervisningen organiserad för elever med annat modersmÄl Àn svenska? ? Hur bedömer man elevers behov av undervisning i SV respektive SVA? ? Hur förhÄller sig undervisningen till styrdokumenten och centrala begrepp inom andrasprÄksforskning? VÄrt resultat har visat att lÀrare som undervisar elever med annat modersmÄl Àn svenska Àr behjÀlpta av en tydlig organisation, en hög medvetenhet kring, samt levande pedagogiska diskussioner om andrasprÄksutveckling.

Undersökningens syfte Àr att utröna i vad mÄn lÀrarstudenter har ett positivt eller negativt förhÄllningssÀtt till datorer i pedagogisk verksamhet och vilka argument som avgör deras stÀllningstagande.I arbetet redogörs för olika grundlÀggande vetenskapliga inlÀrningsteorier som ligger till grund för vÄra senaste styrdokument. I uppsatsen problematiseras kring en utökad anvÀndning av datorer i undervisningen och de konsekvenser det kan medföra. Möjligheterna och riskerna analyseras i relation till olika inlÀrningsteorier och lÀrarnas förutsÀttningar att anvÀnda datorn som ett av mÄnga hjÀlpmedel för en varierad undervisning i skolan. Undersökningen Àr bÄde kvalitativ och kvantitativ men i huvudsak inriktad pÄ barns och elevers samlÀrande i förhÄllande till individuellt lÀrande inom Àmnet matematik..

Denna kvalitativa intervjustudie undersöker komplexiteten kring att bedriva en individualiserad undervisning. Fyra andrasprÄkslÀrare intervjuas om deras uppfattningar kring en individanpassad undervisning och om vilka fördelar och svÄrigheter en sÄdan undervisning medför. Elevunderlaget i andrasprÄksundervisning skiljer sig markant jÀmfört med all annan undervisning. Denna undervisning kÀnnetecknas bland annat av elever med olika utbildningsbakgrund, utvecklingslÀgen i svenska samt olika modersmÄl. Studiens övergripande syfte Àr sÄledes att ta reda pÄ hur en individualiserad undervisning kan genomföras under de mycket speciella förhÄllanden som andrasprÄksundervisning innebÀr.

Avsikten med denna studie var att ta reda pÄ i vilken omfattning lÀrare inom musikÀmnet ensemble jobbar mot produktioner/resultat eller elevers egna utveckling pÄ instrumentet och skapandet av en bred musikkunskap. Fyra musiklÀrare som undervisar i Àmnet ensemble intervjuades och intervjuerna transkriberades. I resultatdelen redovisas det relevanta innehÄllet frÄn intervjuerna och i diskussionen jÀmfördes slutsatserna med teorier men Àven de förutfattade meningar vi haft.Det huvudsakliga resultatet i studien var att lÀrarna generellt vill jobba med elevers utveckling inom ensemblespelet, men att vÀgen dit endast blir genom konserter - d.v.s produktioner. De menar att de inte finns resurser för att kunna fokusera pÄ en genre pÄ djupet och att undervisningen dÀrmed ofta hamnar pÄ en grundlÀggande nivÄ. De menade Àven att samarbetet mellan de olika musikestetiska Àmnena behöver bli bÀttre för att underlÀtta utvecklingen hos elever eftersom allting inom Àmnet musik hÀnger samman..

Med stöd i de nuvarande styrdokumenten finns möjlighet att organisera undervisning som i högre utstrÀckning skulle gynna flersprÄkiga elevers skolframgÄng. Att ett stort antal elever med annat modersmÄl Àn svenska lÀmnar grundskolan med ofullstÀndiga betyg Àr ett tecken pÄ att dessa möjligheter inte utnyttjas. Undervisning i Àmnet svenska som andrasprÄk och eventuellt nÄgon timmes modersmÄlsundervisning i veckan rÀcker ofta inte till som stöd för att inhÀmta kunskaper i andra skolÀmnen dÄ fokus i de förra i allmÀnhet ligger pÄ sprÄkets formsida. Det krÀvs dÀrför att klass/ÀmneslÀrarna tar större ansvar över elevernas sprÄkutveckling. Syftet med den föreliggande fallstudien Àr att undersöka hur en lÀrare organiserar och arbetar med sprÄkutvecklande Àmnesundervisning.

Uppsatsen Àr frÀmst skriven till grundskolelÀrare för Ärskurs 6-9 i matematik. Uppsatsen behandlar rika matematiska problem och niondeklassares olika strategier och representationer som eleverna uppvisar för att lösa rika matematiska problem.Bakgrunden till uppsatsen grundar sig pÄ mitt eget stora intresse för att undervisning skall vara utformad för att se och bemöta elevers olikheter som nÄgot positivt. Undervisning dÀr man ser och utgÄr ifrÄn elevers olikheter och erfarenheter gör att elever kommer att vara olika djupt och lÄngt i kursen. HÀr Àr det viktigt för lÀraren att vara uppmÀrksam och stötta alla elever, sÄ att ingen kommer efter i lÀrandet. Att göra undervisningen mer personlig och meningsfull kan vara ett steg i riktning mot att höja intresset för matematik men kommer givetvis krÀvas mera av lÀraren.I teoridelen redogörs delar av rika matematiska problem och dess historia.

Detta arbete Àr en variationsteoretisk studie i hur elevers lÀrande i naturvetenskap pÄverkas av undervisningens utformning. En sÄ kallad ?learning study? utfördes med tvÄ grupper ur en femteklass. Grupperna undervisades i tvÄ omgÄngar med utvÀrdering och utveckling av undervisningsmaterialet mellan. Elevernas för- och efterförstÄelse kartlades med hjÀlp av intervjuer och grupperna jÀmfördes med avsikt att undersöka hur de olika undervisningstillfÀllenas utformning pÄverkade elevernas lÀrande.

Denna uppsats undersöker vad lÀrare och pedagogisk personal pÄ historiska institutioner tÀnker om elevers studiebesök pÄ platser med historisk anknytning. Dessutom undersöker vi huruvida historiska studiebesök kan frÀmja elevernas historiemedvetande utifrÄn teorin om historiemedvetandets fem processer. UtifrÄn intervjuer med lÀrare pÄ högstadieskolor sÄvÀl som pedagogisk personal pÄ historiska besöksmÄl har vi funnit att det finns tydliga vÀrden i att göra historiska studiebesök samt vissa problem och hinder. Utöver detta har vi funnit att elevers historiemedvetande under vissa förutsÀttning kan frÀmjas av att de fÄr göra dylika besök..

Vi har valt att göra en undersökning om huruvida sprÄkarbete och skrivtrÀning ger nÄgra effekter för elevers skrivutveckling. Till grund för studien ligger en tidigare gjord undersökning av Ulla Ekvall. Materialet utgörs av texter frÄn tvÄ elevgrupper pÄ mellanstadiet. Data har insamlats i huvudsak med hjÀlp av en kvantitativ metod. En av elevgrupperna fick under en viss period grammatikundervisning och skrivtrÀning medan den andra gruppen inte fick det.

Detta examensarbete Àr genomfört inom ramen för examensarbetet pÄ lÀrarprogrammet vid Malmö högskola. Syftet med uppsatsen Àr att visa pÄ möjligheterna med ny didaktik vid undervisning i företagsekonomi pÄ gymnasiet. Metoden som anvÀnts Àr studie av relevant pedagogisk och didaktisk litteratur. Resultatet Àr ett förslag pÄ möjligheter med ny didaktik i Àmnet Företagsekonomi med hjÀlp av MMORPGs funktioner. Slutsatsen Àr att anvÀndandet av MMORPGs vid undervisning i Àmnet Företagsekonomi skapar mÄnga vÀrdefulla fördelar ur didaktisk synpunkt i jÀmförelse med dagens klassrumsdominerade didaktik..

Syftet med följande arbete Àr att undersöka om varierad undervisning i matematik kan underlÀtta elevernas inlÀrning. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom varierad undervisning i matematik. Med hjÀlp av enkÀtundersökningar och intervjuer ville jag undersöka om varierad undervisning i matematik ökar elevens intresse och motivation, ökar det elevens matematiska sjÀlvförtroende, pÄverkar det positivt elevens instÀllning för matematik. Resultaten pekar pÄ att varierad undervisningen i matematik kan underlÀtta elevernas inlÀrning i matematik..

IdÚen till detta arbete fick jag efter att ha tagit del av olika forskares larmrapporter i media och offentlig verksamhet om att dagens ungdomar blir allt mer stillasittande. För mÄnga barn Àr skolidrotten den enda form av motion som de tillÀgnar sig. Nu ökar antalet fristÄende skolor i Sverige, som har en sÀrstÀllning, inte minst ekonomiskt. Nu nÀr skolidrotten blir allt viktigare för barns hÀlsa ville jag undersöka vad nÄgra fristÄende skolor har att erbjuda nÀr det gÀller skolidrotten, sett ur en skolledares perspektiv. Syftet med detta arbete Àr att genom ett skolledarperspektiv utröna nÄgra fristÄende skolors möjligheter att tillgodose sina elevers behov av undervisning i Àmnet Idrott och HÀlsa.

I den aktuella kursplanen för svenska pÄ grundskolan, Lpo94, gÄr det att utlÀsa att svenskÀmnet inte ska delas upp i delmoment, utan att sprÄk och litteratur ska ses som en helhet. Kursplanen erbjuder inga lösningar pÄ hur denna undervisning ska se ut, och detta kan automatiskt innebÀra problem för lÀrarna. Denna uppsats strÀvar efter att ta reda pÄ hur verksamma lÀrare tillÀmpar skönlitterÀr undervisning och om skönlitteratur Àr ett isolerat eller integrerat delmoment i svenskundervisningen. Undersökningen behandlar Àven elevernas uppfattning av den sköntlitterÀra undervisningen de fÄr i skolan. För att bÀttre förstÄ de verksamma lÀrarnas arbetssÀtt har en grundlig genomgÄng av litteratur? och receptionsforskning genomförts.