I det hÀr arbetet har jag undersökt hur man kan anvÀnda sig av konst i en Àmnesintegrerad undervisning med syfte att uppnÄ mÄlen i historia och bild i grundskolans senare Är. För att nÄ detta mÄl har jag utvecklat ett undervisningsmaterial med mÄlningar frÄn 1800-talets s.k. genremÄleri för att visualisera det svenska bondesamhÀllet under 1800-talet. Min undersökning bygger pÄ en tolkning av styrdokumentens möjligheter samt elevers, i en klass i Ärskurs Ätta vid en skola i norra Dalarna Äsikter om historia och bild i integrering med hjÀlp av konst. Undersökningen visade att historieÀmnet och bildÀmnet mycket vÀl gick att integrera med varandra i syftet att uppnÄ mÄlen för dessa bÄda.

AbstractSyftet med detta arbete har varit att undersöka pedagogers uppfattning om konkret undervisning. Skolverkets Aktuella Analyser frÄn 2007 visar en tydlig minskning av konkret undervisning och hÀrigenom pÄverkas elevernas motivation och studieresultat. I forskningsbakgrunden tas aktuell forskning kring Àmnet upp med Dewey som grund för teorin. Undersökningen har skett genom öppna intervjuer och en fenomenografisk analys av materialet har genomförts. Analysen av utfallsrummet resulterade i tre kategorier av uppfattningar.

BÄde nationella och internationella utvÀrderingar indikerar att svenska eleverskunskaper i naturvetenskap har försÀmrats. Utbildningsdepartementet och Skolverketanser att undervisningen i de naturvetenskapliga Àmnena mÄste förÀndras för atteleverna ska utvecklas inom NO. Den hÀr uppsatsen belyser, ur ett elevperspektiv, hurNO-undervisningen kan förÀndras för att eleverna ska kÀnna intresse och engagemang.Den empiriska undersökningen Àr utförd i form av fokusgruppsamtal med elever iÄrskurs fem. Resultatet har sedan stÀllts mot vad styrdokumenten uttrycker om hur NO-undervisningen ska vara upplagd. I min diskussion jÀmför jag Àven resultaten med vadtidigare forskning sÀger om hur NO-undervisningen kan förÀndras.

Syftet med arbetet Àr att undersöka vilken eller vilka undervisningsmetoder som passar elever inom SFI, svenskundervisning för invandrare, kurs B bÀst sÄ att de kan lÀra sig svenska bÀttre och fortare. Metoder Àr att undersöka och intervjua tvÄ sfi lÀrare och sex elever inom SFI kurs B för att fÄ svar pÄ hur sfi lÀrare undervisar svenska och vad vuxna invandrare vill att sfi lÀrare gör för att hjÀlpa dem lÀra sig svenska bÀttre. Jag anvÀnder jÀmförande analys för att jÀmföra elevers Äsikter om lÀrarens undervisning och diskutera vilka undervisningsmetoder som Àr bÀttre. Resultatet har överensstÀmmelse med tidigare forskning. Tidigare forskning visar att undervisning borde planeras och utformas tillsammans med vuxna invandrare och anpassas till deras intresse, erfarenheter, kunskaper och lÄngsiktiga mÄl. Skolans arbetssÀtt mÄste anpassas till elevernas Älder, mognad och innehÄllet. Den visar ocksÄ att klassundervisning Àr bra. Slutsatsen Àr att klassundervisning Àr bÀttre till början inom SFI kurs B.

Erfarenheten tyder pÄ att mÄnga lÀrare upplever det som svÄrt att anpassa undervisningen utifrÄn varje enskild elevs behov, trots att det stÄr i lÀroplanerna. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva lÀrares tankar kring anpassning av undervisning sÄ att den tillgodoser alla elevers behov i en klass. Detta Àr en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer med fyra lÀrare, dÀr vi bl.a. utgick frÄn fallbeskrivningar, som beskriver fem elever med olika behov.Den hÀr undersökningen efterfrÄgar en variation av lÀrarnas tankar kring anpassning av undervisningen utifrÄn alla elevers behov. NÄgot som framkom i resultatet var att förhÄllningssÀttet gentemot eleverna Àr viktigt, att lÀraren bemöter dem med respekt.

Det hÀr arbetet undersöker anvÀndandet av informationsteknik sÄ som datorer, internet och digitala lÀrresurser i skolors undervisning, med fokus pÄ grundskolor som har ?en till en?-projekt. Ett ?en till en?-projekt innebÀr att varje elev fÄr tillgÄng till en egen dator. Arbetet försöker besvara frÄgan om hur det Àr att arbeta pÄ en skola med ett "en till en"-projekt och hur IT pÄverkar undervisningen dÀr. Svaren pÄ denna frÄgestÀllning fÄs genom ett antal intervjuer med grundskollÀrare som arbetar i ?en till en?-projekt.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen Àr att undersöka varför och hur specialpedagogisk undervisning bedrivs inom Àmnet idrott och hÀlsa i grundskolan. Följande frÄgestÀllningar stÄr i fokus: Hur ser lÀrarna i idrott och hÀlsa pÄ specialpedagogisk undervisning i sitt Àmne? Vad innehÄller den specialpedagogiska undervisningen i idrott och hÀlsa? Vilken nytta gör specialpedagogisk undervisning i idrott och hÀlsa?MetodStudien Àr en kvalitativ intervjustudie för att ge en beskrivande bild av omrÄdet samt att ge en fördjupad bild av ÀmnesomrÄdet. Detta har skett genom intervjuer av nio lÀrare pÄ sex utvalda skolor. Intervjuerna följde en guide och tog mellan 40 ? 60 minuter att genomföra samt spelades in.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger individanpassar undervisningen nÀr det gÀller alla elevers lÀs- och skrivinlÀrning i förskoleklassen. Metodvalet av vÄr undersökning baserades utifrÄn tre kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade tvÄ pedagoger och fick ta del av deras arbete med elevers individuella lÀs- och skrivinlÀrning. Vi kom bland annat fram till att pedagogerna Àr lyhörda för att arbeta pÄ olika sÀtt dÄ det gÀller att öka möjligheterna till elevernas lÀrande och utveckling. Med andra ord finns det ingen given metod som Àr anpassad till samtliga elevers sprÄk-, lÀs- och skrivutveckling.Vi intervjuade Àven verksamhetsutvecklaren Erica Eklöf som handleder pedagoger i deras arbete nÀr det gÀller lÀs- och skrivinlÀrningen.

SammanfattningSyftet med det hĂ€r examensarbetet Ă€r att genom en lĂ€romedelsanalys jĂ€mföra betygsmĂ„len för EN 1201 (Engelska A) med sex utvalda lĂ€romedel, varav tre lĂ€romedel för yrkesförberedande program samt tre för studieförberedande program, för att granska om de satta mĂ„len uppnĂ„s. Det har Ă€ven undersökts huruvida lĂ€romedel avsedda för studieförberedande respektive yrkesförberedande program innehĂ„ller skillnader med avseende pĂ„ hur de behandlar betygsmĂ„len.Resultatet visar att inget lĂ€romedel nĂ„r upp till alla mĂ„l och det Ă€r frĂ€mst tvĂ„ mĂ„l som fattas i lĂ€romedlen: (1) att jĂ€mföra kulturtraditioner/levnadssĂ€tt/samhĂ€llsförhĂ„llande samt (2) elevers reflekterande över lĂ€randet. Även texter och övningar utifrĂ„n elevers studieinriktning saknas ofta. Grammatik fĂ„r stor plats i lĂ€romedlen fast att det inte finns med som ett specifikt mĂ„l.Slutsatsen Ă€r att lĂ€rare inte enbart kan stödja sin undervisning pĂ„ lĂ€romedlen utan det krĂ€vs en professionell tolkning av mĂ„len och en lokal arbetsplan för lĂ€raren att stödja sin undervisning pĂ„. LĂ€rare bör komplettera med extra material för att tĂ€cka in samtliga betygsmĂ„l i sitt undervisningsmaterial.Nyckelord: betygsmĂ„l, EN 1201, lĂ€romedel, yrkesförberedande ? och studieförberedande program, gymnasiet.

I syfte att undersöka om och hur lÀrarens instÀllning till problemlösning och undervisning förhÄller sig till elevens tÀnkande har vi vÀnt oss till tre klasser i skolÄr 3. I vÄr teoretiska förankring har vi ur ett konstruktivistiskt perspektiv utgÄtt frÄn vad, hur och varför. I undersökningen fick eleverna tvÄ problemlösningsuppgifter som de skulle lösa individuellt och semistrukturerade intervjuer gjordes med lÀrarna till klasserna. Resultatet visade att klassen med problemlösande undervisning hade sÀmst resultat men störst variationer i lösningarna. UtifrÄn vÄrt analyserade resultat och tidigare forskning ser vi betydelsen av en variation i undervisningen, bÄde nÀr det gÀller problem, metod och arbetsform för att nÄ den viktiga djupa förstÄelsen..

Individanpassad undervisning innebÀr enligt lÀroplanen för obligatoriska skolan Lpo94 att lÀraren ser till varje individs behov. Uppsatsen syftar till att ge bÀttre kunskap om hur individanpassad undervisning fungerar i grundskolans senare Är. Jag vill undersöka om lÀrarna kan anvÀnda och tillÀmpa sig av individanpassad undervisning som Lpo94 strÀvar efter. För att fÄ fram denna uppfattning har observationer gjorts hos fyra lÀrare som ocksÄ intervjuats. Slutsatserna frÄn intervjuerna har diskuterats och analyserats med hjÀlp av litteratur och Lpo94.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka elevers förstÄelse för begreppen natur- och kulturlandskap i Ärskurs Ätta samt i vilken omfattning elever uppfattar hur deras nÀrmiljö anvÀnds i deras undervisning. Dessa begrepp Àr valda dÄ de utgör en central roll i kursplanen för geografi. VÄr undersökning bygger pÄ en kvantitativ enkÀtundersökning med uppföljande kvalitativa intervjuer. Vi har kommit fram till att eleverna har en viss förstÄelse för begreppen men har svÄrt att se helheten. 25 procent av eleverna kunde pÄ ett tillfredstÀllandet sÀtt förklara natur- och kulturlandskap.

Svenska elevers matematikresultat försÀmras frÄn mÀtning till mÀtning. Flera av de matematikprojekt som startats i syfte att förbÀttra undervisningen och dÀrmed att utveckla elevernas matematikkunskaper innebÀr genomförande av en sÄ kallad Learning Study (i detta arbete förkortat med LS). Processen i en LS Àr cyklisk och innebÀr utvecklande av lÀrares och elevers lÀrande.  Eftersom genomförandet av LS Àr tids-resurskrÀvande och lÀrares arbetstid ska rymma mycket var jag nyfiken pÄ att studera om det gÄr att anvÀnda redan funnen kunskap inom detta omrÄde. DÀrför genomförs/reproduceras, i en Ärskurs 6, en redan utvÀrderad LS.

Syftet med vÄr studie var att öka kunskapen om verksamma lÀrares undervisningspraktik i Àmnet matematik relaterat till elevers upplevelse av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i densamma. Dessa tre begrepp utgör i sitt ursprungliga sammanhang komponenterna i KASAM (KÀnsla Av SAMmanhang), ett begrepp som har skapats av Aaron Antonovsky (2005). De tre begreppen definierades i relation till matematikundervisning för att kunna appliceras pÄ denna studie. Ett underordnat syfte med studien var Àven att utveckla och utvÀrdera en metod för lÀrare att bli medvetna om sina elevers upplevelse av matematik- undervisning. I denna studie undersöktes undervisningspraktiker i Àmnet matematik bedrivna av tre utbildade lÀrare i Är 3 och jÀmförde med hur eleverna i respektive lÀrares klass upplevde undervisningen utifrÄn begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare och elever pÄ musik- eller kulturskola kommunicerar med varandra i enskild undervisning med fiol som instrument. Med hjÀlp av videoobservation som metod har tre lÀrare och deras elever observerats. Studiens teoretiska utgÄngspunkter utgörs av ett designteoretiskt och multimodalt perspektiv. I resultatet framkommer att lÀrarna anvÀnder sig av ett flertal olika kommunikationssÀtt i sin undervisning. KommunikationssÀtten Àr instruerande, frÄgestÀllande, förevisande, metaforiskt och humoristiskt kommunikationssÀtt.