Syftet med detta arbete Àr att lyfta fram pedagogers Äsikter om tematisk undervisning, om möjligheter och svÄrigheter och om de anvÀnder sig av det i sin egen pedagogiska verksamhet och i sÄ fall hur. Genom litteraturstudier redogörs för vad tematisk undervisning innebÀr samt vad de olika författarna anser om Àmnet. För att fÄ svar pÄ vÄr problemprecisering har vi gjort intervjuer med pedagoger som sammanstÀllts och redovisats. Resultaten visar att de positiva faktorerna övervÀger de negativa och tematisk undervisning ses som ett omvÀxlande och stimulerande arbetssÀtt som ger bÄde pedagoger och elever inspiration till att lÀra..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur studenter, elever och pedagoger ser pÄ lÀrande och ungdomskultur i relation till datorspel, i synnerhet spelet World of Warcraft. Detta undersöks utifrÄn frÄgorna kan WoW pÄverka utövande studenters/elevers lÀrande? GÄr WoW anvÀnda som ett lÀrandeverktyg? GÄr det anvÀnda datorspel i undervisningen? Och hur arbetas det med att framhÀva dagens ungdomskulturer i skolan? Den undersökningsmetod som anvÀnds Àr halvstrukturerade intervjuer dÀr studenter, elever och pedagoger redogör för den inverkan spelet (WoW) har pÄ deras/deras elevers lÀrande. Dessutom redogör de för sina Äsikter kring anvÀndandet av datorspel i undervisningen. Sammanlagt deltar tvÄ pedagoger, fyra studenter och tvÄ elever i studien.

VÄrt syfte var att undersöka nÄgra lÀrares tankar om hur det Àr att tillmötesgÄ elevers behov i en context prÀglad av olika kunskapsnivÄer. Vi lyssnade genom semi-structurerade intervjuer pÄ erfarna lÀrare och analyserade deras olika sÀtt att nÀrma sig klassrum innehÄllandes olika kunskapsnivÄer. Vi intervjuade tre engelsk lÀrare frÄn ett högstadium och fyra lÀrare frÄn en gymnasie skola. VÄra iakttagelser visar att varierad undervisning Àr det bÀsta sÀttet att möta alla elevers behov och att det Àr nödvÀndigt att ha extra material till bÄde avancerade elever och svagare elever. VÄra intervjuer framhÀvde ocksÄ vikten av kontinuerlig bedömning och behovet att individualisera sÄ mycket som möjligt .

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka elevers förstÄelse för begreppen natur- och kulturlandskap i Ärskurs Ätta samt i vilken omfattning elever uppfattar hur deras nÀrmiljö anvÀnds i deras undervisning. Dessa begrepp Àr valda dÄ de utgör en central roll i kursplanen för geografi. VÄr undersökning bygger pÄ en kvantitativ enkÀtundersökning med uppföljande kvalitativa intervjuer. Vi har kommit fram till att eleverna har en viss förstÄelse för begreppen men har svÄrt att se helheten. 25 procent av eleverna kunde pÄ ett tillfredstÀllandet sÀtt förklara natur- och kulturlandskap.

Syftet med vÄrt arbete har varit att undersöka vad lÀrare har för uppfattningar om att integrera matematiken i sin tematiska undervisning. Vi har ocksÄ studerat om det finns nÄgra samband mellan lÀrares uppfattningar om matematik och deras anvÀndning av matematik i tematisk undervisning. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju matematiklÀrare som i olika utstrÀckning arbetar tematiskt. LÀrarna arbetar i Ärskurs fyra och fem. Resultatet i vÄr undersökning visar att lÀrarens uppfattningar om matematik och hur matematikundervisningen ska gÄ till spelar roll för i vilken utstrÀckning och hur de integrerar matematiken i sin tematiska undervisning..

Syftet med studien har varit att undersöka instrumentallÀrares erfarenheter av undervisning pÄ distans, och vidare deras uppfattningar av huruvida webbaserad distansundervisning som lektionsform Àr lÀmplig som ersÀttning för- eller komplement till traditionell undervisning. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med fyra instrumentallÀrare som arbetar med distansundervisning. Resultatet visar att distansundervisning bör anvÀndas som ett komplement till traditionell undervisning, men nÀr traditionell undervisning inte Àr möjlig kan distansundervisning anvÀndas som ersÀttning..

Syftet med denna studie var att undersöka elevers anvÀndning av lösningsstrategier i subtraktion samt lÀrares och lÀromedlens framstÀllning av dessa, för att kunna komma fram till hur en framgÄngsrik undervisning i subtraktion, med fokus pÄ lösningsstrategier, kan se ut. Undersökningen genomfördes i tre klasser i Äk 3. Metoder i studien var elevenkÀt, intervju med lÀrare och lÀromedelsgranskning. Data bearbetades med hjÀlp av en egenkonstruerad begreppsmodell utifrÄn olika lösningsstrategier. Resultatet visar pÄ en större variation av lösningsstrategier i undervisningen Àn i elevernas utrÀkningar.

Denna studie har behandlat lÀrares syn pÄ inkluderande undervisning i matematik. Studien genomfördes med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer med sex matematiklÀrare i Är 1-6 för att ta reda pÄ hur lÀrarna anpassar undervisningen efter elevers olika förutsÀttningar samt vad de ser för hinder och möjligheter med inkluderande undervisning. Resultatet visar att lÀrarna i studien ser olika pÄ hur man bÀst individualiserar undervisningen utifrÄn elevernas olika förutsÀttningar.  Fyra av lÀrarna anser att en organisatorisk differentiering i form av nivÄgrupperingar eller sÀrskilda undervisningsgrupper skapar större möjligheter att möta elevers olika behov, medan tvÄ av lÀrarna pratar mer om hur elevernas behov kan bli tillfredstÀllda genom pedagogisk differentiering inom klassens ram vilket innebÀr att klassrumsundervisningen anpassas för att passa samtliga elever. LÀrarna lyfter fram faktorer som de anser pÄverkar deras möjlighet till en inkluderande matematikundervisning. Dessa faktorer Àr elevernas olika förutsÀttningar, arbetssÀtt/arbetsformer, elevgrupperingar, specialundervisning, klassrumsklimat, samverkan, resurser och styrdokument.

SammanfattningDetta arbete handlar om hur den första undervisningen av lÀs- och skrivinlÀrning kan bedrivas. UtgÄngspunkter för undersökningen var att jag anser att det Àr av stor vikt att lÀra sig lÀsa och skriva i dagens samhÀlle och det Àr ett högt prioriterat mÄl i lÀroplanen. Eftersom jag i mitt yrke ska arbeta med lÀs- och skrivinlÀrning tÀnkte jag att jag behövde mer kunskap om hur den egentligen gÄr till. Jag ville ocksÄ veta hur man kan bedriva undervisning pÄ ett sÀtt som gynnar alla elever, eftersom alla lÀr pÄ olika sÀtt. Jag har undersökt hur pedagoger som arbetar med elever i förskoleklass och klass 1 kan bedriva sin undervisning i Àmnet.Min problemprecisering lyder:Hur kan man utforma lÀs- och skrivundervisningen i förskoleklass och klass 1?Detta omrÄde har i arbetet diskuterats utifrÄn olika litteraturstudier.

MÄlet med vÄrt examensarbete var att ta reda pÄ vad elever i grundskolans tidigare Är har för attityd till matematik. Vi ville Àven veta varför och hur attityden förÀndras, om den förÀndras genom Ären. Som bakgrund till undersökningen har vi anvÀnt oss av litte-ratur som handlar om elevers attityd och motivation till matematik. För att ta reda pÄ vÄr problemstÀllning besökte vi tvÄ olika skolor i södra Sverige dÀr vi gjorde observationer och eleverna fick besvara enkÀter. NÀr vi sedan sammanstÀllde resultaten och analyse-rade dem jÀmförde vi de svaren vi fÄtt in genom vÄra enkÀter med det vi sÄg nÀr vi ob-serverade, samt de teorier vi anvÀnt oss av.

BakgrundForskning och litteratur lyfter fram att specialundervisningen Àr problematisk för sÄ vÀl elever som lÀrare. Det framkommer att elever kan mÄ dÄligt, kÀnna sig utanför, fÄ dÄlig sjÀlvkÀnsla och missa kunskaper som eleverna borde fÄ med sig.SyfteSyftet med studien Àr att kartlÀgga och analysera hur elever upplever sÀrskild undervisning och/eller specialundervisning. Med sÀrskild undervisning/specialundervisning menar vi att elever som Àr i svÄrigheter fÄr lÀmna ordinarie undervisning för att fÄ stöd av annan pedagog och i annan lokal.- Hur ser elever pÄ sina kunskaper?- Hur resonerar elever om specialundervisning?MetodI studien har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod, dÀr vi anvÀnder oss av halvstrukturerade intervjuer. Vi hade ett frÄgeformulÀr inför intervjuerna med nÄgra huvudfrÄgor och teman, dÀr vi hade möjlighet att stÀlla de följdfrÄgor som situationen inbjöd till utan att ha en given ordning pÄ frÄgorna i förvÀg.

Elevers vardag Àr fylld av mÄnga aktiviteter. För att fÄ en struktur pÄ sin dag Àr det viktigt att ha en förstÄelse av vad olika tidsbegrepp innebÀr. Med detta arbete vill vi fÄ kunskap om hur nÄgra lÀrare i skolÄr 1 lÀgger grunden för en god förstÄelse för de olika tidsbegreppen. Vi vill Àven diskutera utifrÄn elevers uppfattning om tid. Studien grundar sig pÄ intervjuer med lÀrare och elever.

Syftet med undersökningen Àr att undersöka pedagogers förhÄllningssÀtt till elevers olika lÀrandestilar. Det har ocksÄ studerats vilka metoder som ges av pedagogen för att tillgodose olika lÀrandestilar. I litteraturgenomgÄngen beskrivs olika lÀrandestilar samt Gardners olika intelligenser. Metoden som anvÀnts för att fÄ fram resultatet har varit kvalitativ dÀr vi har anvÀnt oss av intervjuer och observationer. Vi har kommit fram till att pedagoger vet att elever har olika lÀrandestilar men vÄra resultat visar inte att pedagoger medvetet lÀgger upp sin undervisning utifrÄn dessa olika lÀrandestilar.

Genom kursmÄlen uppmanas svensklÀrare pÄ gymnasiet att anvÀnda bilder och musik i sin undervisning och som blivande gymnasielÀrare i svenska vÀcktes frÄgor om hur verksamma lÀrare arbetar med detta. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka varför och hur lÀrare anvÀnder bilder och musik i svenskundervisningen. För att klargöra syftet har vi arbetat med följande frÄgestÀllningar: Varför anser lÀrare att det Àr relevant att anvÀnda bilder och musik i svenskundervisningen och hur anvÀnder de det? Anser lÀrare att de anpassar svenskundervisningen efter elevers olika sÀtt att lÀra? Vad vill lÀrare uppnÄ genom anvÀndandet av bilder och musik? Undersökningen grundar sig pÄ intervjuer med fyra gymnasielÀrare och har bearbetats utifrÄn en kvalitativt inriktad metod. Vi har funnit att lÀrare anvÀnder bilder och musik dels som verktyg för eleverna, dels som verktyg för Àmnet.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarVĂ„rt syfte Ă€r att undersöka den traditionella kontra den idrottsintegrerade undervisningens effekt pĂ„ elevers inlĂ€rning i Ă€mnet matematik.·        Är det nĂ„gon skillnad mellan traditionell och idrottsintegrerad undervisning vad det gĂ€ller studieresultat i Ă€mnet matematik?a)      Om det existerar nĂ„gon skillnad hur ser den ut?b)      Hur ser skillnaden mellan könen ut? MetodVi har valt att anvĂ€nda oss av ett kvasiexperiment i fyra skolklasser. TvĂ„ olika matematikmoment undersöktes, Pythagoras sats och statistik, i en cross-over-design. Dessa moment fick eleverna lĂ€ra sig pĂ„ tvĂ„ olika sĂ€tt, dels med traditionell undervisning, dels med idrottsintegrerad undervisning. Datainsamlingen bestod av tvĂ„ förtest, ett i varje moment och sedan jĂ€mfördes elevernas kunskaper i bĂ„da momenten i ett eftertest. ResultatDen idrottsintegrerade och traditionella undervisningen i momentet Pythagoras sats, visade inga betydande skillnader i elevernas resultat, beroende pĂ„ undervisningsstil.I det andra momentet, statistik, fanns en signifikant skillnad i elevernas resultat.