Brunzell L. & Olsson I. Vi spelar mest. Det Àr ju det eleverna vill?eller? En studie om lÀrares och elevers syn och förvÀntningar pÄ musikundervisning i Är 7?We mostly play.

Denna C-uppsats Àr en studie av hur tvÄ pedagogers olika grunduppfattningar om elevers sprÄkutveckling (tal-, lÀs- och skrivutveckling) gör sig gÀllande i undervisningen pÄ tvÄ olika skolor i fyra Ärskurs 2 - klasser. Det Àr de bÄda pedagogernas undervisning och sÀtt att se pÄ lÀrande som stÄr i fokus för undersökningen. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka med vilka argument valet av lÀromedel respektive skönlitteratur i arbete med elevers tidiga tal- lÀs, och skrivutveckling beskrivs och diskuteras i forskning, pedagogisk/didaktisk litteratur samt av tvÄ verksamma lÀrare. Uppsatsen behandlar skillnader och likheter samt för- och nackdelar med lÀromedel och skönlitteratur i elevers sprÄkutveckling. VÄrt empiriska material utgörs av observationer och intervjuer.

Med utgÄngspunkt i min egen kunskapslucka kring elevgruppen svagbegÄvade, trots flera Är pÄ LÀrarhögskolan i form av lÀrarutbildning och ett flertal fristÄende kurser, sÄ ville jag undersöka hur forskningen sÄg ut pÄ omrÄdet. Bilden som vÀxte fram visade pÄ ett osynliggörande av denna elevgrupps problematik. Ett osynliggörande som dels visar sig i lÀrarkÄrens kunskapslucka kring dessa elevers behov och förutsÀttningar, och dels i de styrdokument som skolan följer. Varje elevs rÀtt till undervisning efter behov och förutsÀttningar, en sÄ kallad individualiserad undervisning, har stÄtt i fokus sedan 1994 med dÄvarande lÀroplan, Lpo94. DessvÀrre tolkades detta med att eleverna fick mindre lÀrarledd undervisning och sjÀlva fick ta ett större ansvar för sitt eget lÀrande.

I de böcker vi lÀst visar forskning att elevers resultat blir bÀttre nÀr musik integreras i övriga skolÀmnen, men i verkligheten Àr denna typ av undervisning sÀllsynt. Forskning visar Àven att mer musik i skolan och mindre teori ökar motivationen hos eleverna vilket leder till minskad frÄnvaro. UtifrÄn dessa fakta, som vi fann högst intressanta, har vi kommit fram till följande frÄgestÀllningar: ? Varför förekommer musikintegrerad undervisning sÄ sÀllan i dagens skola? ? Hur kan lÀraren integrera musik i övrig undervisning? ? Vad krÀvs för en bÀttre integrerad musikundervisning? Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka hinder det kan finnas för att integrera musik i undervisningen. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av enkÀter och intervjuer. Urvalsgruppen var lÀrare och förskollÀrare, verksamma i grundskolans tidigare Är.

Vi har i vÄrt examensarbete inom Pedagogik med didaktisk inriktning C valt att genomföra en kvantitativ studie bland tre skolor i en mellanstor svensk stad med avseende pÄ informationssökning och kÀllkritik. Syftet med vÄr uppsats var att fÄ insikt om elevers informationssökningsvanor samt att se vilka kÀllkritiska metoder de anvÀnder för att sÄlla och granska information pÄ Internet.VÄra frÄgestÀllningar löd som följande:1. Hur ser elevers informationssökningsvanor ut, hur gÄr de tillvÀga för att ta reda pÄ fakta?2. Vilka kÀllkritiska metoder anvÀnder de i samband med informationssökning pÄ Internet?3.

I Skollagen stÄr det att skolan ska ta hÀnsyn till elevers olika behov och att de ska ges stöd och stimulans sÄ att de kan utvecklas sÄ lÄngt som möjligt. Jag har under mina Är i skolans vÀrld sett att detta inte uppfylls sÄ som det bör göra. Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ hur pedagoger, elever och rektorer ser pÄ individanpassad undervisning och hur en pedagog kan lÀgga upp sin undervisning för att individualisera den utifrÄn varje enskild elev. Jag har, genom att ha lÀst litteratur och gjort en egen empirisk forskning, tagit reda pÄ vad individanpassad undervisning Àr och hur man kan anvÀnda detta i klassrummet. Jag intervjuade fyra elever, fyra pedagoger och tre rektorer. Av intervjuerna kompletterat med litteratur inom Àmnet kom jag fram till att rÀtt förhÄllningssÀtt, tid och verktyg i form av datorer, tysta rum och bibliotek Àr faktorer som pÄverkar resultatet av individanpassning i klassrummet.

Specialpedagogens roll har sedan tidigare inte varit tydligt uttalad. I tidigare genomf?rda studier har resultaten p?visat att det f?rekommer skilda f?rv?ntningar p? specialpedagogens arbetsuppgifter hos b?de l?rare och rektorer. Syftet med studien ?r att sammanst?lla befintlig forskning kring l?rares och rektorers f?rv?ntningar p? specialpedagogens arbetsuppgifter inom grundskolan.

I detta examensarbete har vi undersökt om lokalhistoria kan vara ett pedagogiskt arbetssÀtt för historie- och teknikundervisningen. Syftet Àr att fÄ ökade kunskaper kring elevers inlÀrning och att se en röd trÄd mellan 1994 Ärs lÀroplan för grundskolan, elevers lÀrande och lÀrares val av arbetssÀtt. Vi avser att utveckla sambandet mellan historia och teknikhistoria för att fÄ nya perspektiv i undervisningen. Vi vill ocksÄ skapa förstÄelse kring varför lÀrare vÀljer att anvÀnda lokalhistoria och lokal teknikhistoria i grundskolans undervisning. Vi vill Àven fÄ fördjupade kunskaper i Kindas lokala historia och teknikhistoria.

Studiens syfte Àr att undersöka vad elever har för uppfattningar om grundskolans matematikundervisning och vad de kan identifiera för framgÄngsfaktorer. Sex elever i klass 4-6 intervjuas och resultatet bearbetas sedan kvalitativt. I resultatet framtrÀder bÄde liknande och motsÀgande uppfattningar kring matematikundervisning. Gemensamt för eleverna Àr att de efterfrÄgar en varierad undervisning. Det gÄr ocksÄ att urskilja att de ger uttryck för ett sociokulturellt perspektiv pÄ framgÄngsrik matematikundervisning. D v s att den sociala gemenskapen, kulturen och sprÄket lÀgger grunden för mÀnniskors utveckling och lÀrande. Eleverna framhÄller undervisning pÄ rÀtt nivÄ, möjlighet till samarbete och tillgÄng till konkret material..

MatematikÀmnet och elevers bristande kunskaper i Àmnet, har starkt uppmÀrksammats senaste Ären. Vi har konstruerat ett matematikspel i syfte att införa ett arbetssÀtt i undervisningen, som bygger pÄ pedagogiska faktorer sÄsom kommunikation, reflektion, social aktivitet och motivation. MÄlgruppen har frÀmst varit förstaÄrselever vid gymnasiet. I denna undersökning har sÄvÀl elever som lÀrare och andra pedagoger deltagit i syfte att vÀrdera spelets funktioner som en del av undervisningen. Det centrala har varit hur och om spelet kan stimulera elevers motivation och kommunikation i positiv riktning för att pÄ sÄ sÀtt skapa förutsÀttningar för ett bÀttre lÀrande.

Syftet med uppsatsen var att anvÀnda yogafilosofi som perspektiv för att kunna förstÄ elevers berÀttelser om skola och stress. Sammanfattningsvis visar resultatet att elevers koncentrationsförmÄga skulle kunna förbÀttras avsevÀrt med hjÀlp av yoga kombinerat med ett gott förhÄllningssÀtt mellan lÀrare och elever..

Syfte: De senaste Ären har man kunnat se ett lÀgre resultat i lÀsförstÄelse för svenska elever i nationella och internationella undersökningar. Elevers lÀsförstÄelse pÄverkar deras lÀrande inom alla skolÀmnen eftersom kunskap utvecklas genom förmÄgan att ta till sig skriftlig text. Utvecklingen av lÀsförstÄelse Àr central för all undervisning i skolan. Syftet med studien Àr att studera hur lÀrare planerar och arbetar med olika texter i undervisningen med fokus pÄ elevers förstÄelse av det de lÀser. Hur arbetar lÀrare med lÀsförstÄelse i klassrummet? Vilka strategier anvÀnds? Vilka lÀrande-/undervisningsteorier förankrar lÀrare sin undervisning i? Teori, ansats och metod: Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, vilket innebÀr samspel och samarbete mellan mÀnniskor dÀr varje individ kan utveckla sina grundlÀggande fÀrdigheter.FörstÄelse och tolkning anknyter till en hermeneutisk tolkande ansats.

Syftet med examensarbetet har varit att ta reda pÄ vad lÀsförstÄelse innebÀr enligt pedagogerna och hur de arbetar med att utveckla elevers lÀsförstÄelse i skolan. Min avsikt har ocksÄ varit att ta reda pÄ hur pedagogen utmanar den enskilda eleven i sin förstÄelseprocess. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med sex stycken pedagoger frÄn Ärskurs tre till Ärskurs sju. Jag har valt att anvÀnda mig av Lev S Vygotskijs sociokulturella perspektiv, funktionaliserad och formaliserad undervisning och det relationella och punktuella perspektivet samt tidigare forskning för att tolka och analysera resultatet frÄn samtalsintervjuerna. Slutsatsen i min studie Àr att för de intervjuade pedagogerna sÄ innebÀr elevers lÀsförstÄelse att eleven skall kunna lÀsa mellan raderna och det Àr viktigt att utveckla ett stort ordförrÄd.

Denna studie syftar till att undersöka samhÀllskunskapslÀrares uppfattningar av den egna politiska stÄndpunktens eventuella inverkan pÄ objektiviteten i undervisningen om politiska ideologier och partier. Den syftar Àven till att ta reda pÄ hur samhÀllskunskapslÀrare arbetar för att upprÀtthÄlla objektiviteten i undervisningen. I studien besvaras följande frÄgestÀllningar; hur uppfattar samhÀllskunskapslÀrare sin egen politiska stÄndpunkts inverkan pÄ objektiviteten i undervisning om politiska ideologier och partier? samt hur arbetar samhÀllskunskapslÀrare för att upprÀtthÄlla objektivitet i undervisning om politiska ideologier och partier?Studien genomförs utifrÄn en fenomenografisk metodansats med nio informanter som genom att skriftligt besvara ett frÄgeformulÀr uttrycker uppfattningar av samhÀllskunskapsÀmnets möjliga objektivitet. LÀrarna ger uttryck för skilda uppfattningar av innebörden av objektiv undervisning.

Syftet Àr att genom kvalitativa intervjuer undersöka fyra lÀrares förestÀllningar om vad elevinflytande innebÀr för elevernas motivation och hur de menar att de arbetar med elevinflytande i spanskundervisning i Ärskurs sju. Resultaten visar att lÀrarna arbetar pÄ ett traditionellt sÀtt i spanska. De gör likadana aktiviteter i spanskundervisningen, de vill att eleverna ska lÀra sig ?ett levande sprÄk?. Intervjupersonerna menar vidare att variation, lÀromedlet och att lÄta elever vÀlja stoff samt arbetssÀtt Àr viktiga för elevers engagemang.