China is one of the fastest growing markets of today and attracts billions of dollars in foreign direct investments. Swedish companies have not been late to follow and operate on the Chinese market driven by opportunities in sales, production, and sourcing. However, there has been limited research made on how and why Swedish companies extend their sourcing efforts in China. By combining research within the internationalization of export activities, concepts from global sourcing, and gathered empirical data from leading Swedish companies operating in China, the thesis develops a framework for analyzing the internationalization process of sourcing in China..

Denna uppsats syftar till att redogöra för den institutionella utveckling som skett i Kina under mellan år 2002-2008 och ta reda på hur svenska företag inom telekombranschen påverkas av den nya institutionella kontexten. För att undersöka Kinas ekonomiska, politiska och sociala institutionella utveckling och se effekterna hos svenska företag gjordes en statistisk jämförelse av institutionella faktorer mellan åren 2002 och 2008 samt företagsintervjuer med tre svenska företag i Shanghai under februari 2009. Resultatet visar att det blivit avsevärt dyrare för utländska företag att verka i Kina som resultat av många institutionella förändringar som skett de senaste åren, bl.a. har många incitament för utländska bolag slopats och marknaden är nu mer rättvis mellan utländska och inhemska företag. Undersökningen visar även på en fortsatt långsam utveckling av politiska och sociala faktorer såsom korruption, patentskydd och byråkratisk kvalitet.

Fortfarande idag sätter ordet JV skräck i många utländska investerare på grund av GPAC och andra misslyckade JV i Kina . Kina tänker inte göra omvärlden några gratistjänster, utan vill dra nytta av de fördelar man har av den stora billiga arbetskraften. Kineserna är väl medvetna om sin potential och kommer inte att ingå JV som inte passar dem. Motiven för kineserna att ingå JV med utländska företag är i grund och botten bara steg i utvecklingen av bilindustrin. När de väl fått den kunskap de behöver för att kunna gå vidare själva kommer de nog inte att visa någon välvilja mot sina gamla partners.

Kurs/nivå: Kandidatuppsats, Enterprising and Business Development, C- nivå, 2EB00E, VT 2012Författare: Niklas Fridman & Jonas PerssonHandledare: Lena OlaisonExaminator: Richard NakamuraTitel: Employer Branding i Kina: Vad ser kinesiska studenter som attraktivt vid val av arbetsplats?Nyckelord: Employer Branding, Human resource management, Kinesisk management. Bakgrund: Allt fler företag etablerar sig i Kina och en förutsättning för att lyckas är att rätt personal driver företaget framåt. Västerländska företag upplever att kompetensen är svår att finna och behålla inom kunskapsbaserade tjänster (knowledgework) vilket skapat problem vid etableringar i landet. Employer Branding är ett vedertaget begrepp i västvärlden som hjälper företag att attrahera personal, forskningen är inte lika utbredd i Kina och det finns ett behov för att kunna attrahera och behålla kompetent personal på plats i landet.

Syftet är att undersöka den kinesiska redovisningsutvecklingen med utgångspunkt i den institutionella teorin. Vi har gjort en litteraturstudie samt intervjuat revisorer i Kina som komplement till forskningen. Forskningen bygger på en deduktiv metod med en deskriptiv ansats. Vår studie bygger på de centrala arbetena inom institutionell teori av Scott, Puxty et al, DiMaggio & Powell samt Oliver. Vi har även använt Hofstedes studier av kulturdimensioner.

Det har länge varit känt att stålkonsumtionen har en stor betydelse för samhällsutvecklingen. En ökad stålkonsumtion betraktas ofta som en indikator på ekonomisk utveckling. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Kinas stålkonsumtion förhåller sig till den snabba ekonomiska utvecklingen och i vilken inriktning går sambandet, dvs. är det den ekonomiska utvecklingen som driver stålkonsumtionen eller vice versa. Undersökningen omfattar perioden mellan 1970 och 2011.

Ända sedan 1949 har Taiwan sökt sin självständighet. I den här uppsatsen undersöker vi hur den kinesiska regeringen har använt olika argument för att försöka övertyga Taiwan om att det skulle vara till deras fördel att återförenas med Kina. Argumentationen ser vi som ett mycket viktigt redskap i försöken att övertyga och skapa förståelse för en viss politik som förs.Argumenten som vi analyserar är utdrag ur officiella uttalanden gjorda av den kinesiska regeringen efter att president Jiang Zemin framförde sina 8 punkter 1995. Vi har delat in argumenten i fyra kategorier; "makt", diskuterar i huvudsak den militära hotbilden, "den suveräna staten", det är en intern kinesisk angelägenhet, "blodsband", kineser och taiwaneser har samma ursprung, "ekonomi", de argument Kina för, för att få till ett ökat ekonomiskt flöde över sundet. Slutsatsen i uppsatsen är att förändringen i argumenten inte varit särskilt stora men anspelat på olika argument över tiden..

Studiens syfte är att analysera och beskriva hur representanter för svenska företag utvecklar och underhåller personliga relationer i syfte att fördjupa dessa med sin kinesiska partner i Kina. Studien kan i första hand vara ett hjälpmedel för redan etablerade svenska företag i Kina. Utgångspunkten för studien har varit den kinesiska synen på relationer, guanxi och den västerländska nätverksteorin. En jämförelse mellan dessa två synsätt bidrar till att klargöra problematiken för svenska företag att bygga relationer. Därefter har ett antal svenska företag/organisationer varit föremål för koppling mellan teori och praktik.

År 2005 slopade EU sina importkvoter på TEKO-varor efter att i många år ha skyddat sina inhemska producenter från omvärldens konkurrens och begränsat utvecklingsländers tillträde till unionens marknad. Den här uppsatsen undersöker konsekvenserna av handelsliberaliseringen för tolv utvecklingsländers export av kläder och textilier till EU genom att handelstatistik från Eurostat används för att jämföra EU:s import av TEKO före och efter slopandet. Som väntat ökade Kina och Indiens export till EU efter avregleringen. Däremot har sju av tolv studerade länder minskat sin exporttillväxt av kläder till följd av förlorade preferenser från handelsavtal och ökad konkurrens när kvoterna eliminerades. Förändringarna blev betydligt större i handeln med kläder än med textilier och effekterna omedelbart efter avregleringen var mer dramatiska än under åren som följde.

Shanghai Waigaoqiao Free Trade Zone är geografiskt utmärkt placerad vid bedrivande av handel och utgör idag en internationell hub. Området har också tillgång till en god infrastruktur som ständigt förbättras. Waigaoqiao erbjuder sakkunniga konsulter och har ett starkt styrelsestöd. I framtiden då Free Trade Zones inte kommer att vara det enda valet för svenska företag som vill etablera sig i Kina, utan att behöva ingå joint ventures eller liknande avtal, kommer Waigaoqiaos handelsbefrämjande miljö att vara avgörande vid ett etableringsval i just det området. De skattefördelar och tullfördelar som idag existerar i Waigaoqiao kommer att försvinna när Kinas WTO-avtal i sin helhet träder i kraft.

Arbetet är en energianalys av gravstenstillverkning där energiförbrukningen för hela livscykeln redovisas. Analysen gäller en så kallad funktionell enhet som består av gravsten och sockel av vångagranit som levereras till en kyrkogård i Malmö. Ett svenskt stenhuggeri har hjälpt till med att ta fram data för de olika tillverkningsmomenten. Förutom uppgifter om själva tillverkningen har även kompletterande uppgifter inhämtats som gäller till exempel transporter och inköpt material. Jämförelse görs mellan fyra olika bearbetningar av den funktionella enheten.

Kinesiska myndigheter återkommer ständigt till problematiseringen av korruption i offentlig förvaltning, men utländska myndigheter pressar hellre den Kinesiska regeringen om det kinesiska politiska systemets brist på demokrati. Denna studie av inflödes- respektive utflödeslegitimitet hos unga personer på orterna Xiangyun och Midu följer upp på tidigare undersökningar av den äldre generationen på samma platser, samt undersöker vilken av ovanstående brister som kinesiska medborgare uppfattar som det största problemet i det kinesiska systemet. Resultatet visar på vissa generationsskillnader, men även på att befolkningen i stort föredrar ett teknokratiskt förhållningssätt till politiskt styre över det demokratiska alternativet..

Kina har haft en exceptionell utveckling tiden efter den ekonomiska reformen 1979 då den kinesiska regeringen började öppna upp den interna marknaden för internationell konkurrens. Resultatet har visats sig i växande valutareserv och bytesbalans och framförallt i tilltagande BNP tillväxt. Under de senaste åren har det framkommit hård kritik från omvärlden (läs USA och EU) där budskapet har varit att den kinesiska regeringen skall revalvera sin valuta och därmed närma sin jämviktsväxelkurs. Den här uppsatsen undersökte vad den nominella växelkursen skulle ha varit i Kina när budgetrestriktionen är uppfylld. Detta sker när Kina möter sitt initiala överskott (underskott) med ett nuvärdesberäknat underskott (överskott).

Examensarbete, civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, logistik, 2FE02E, VT 2011Författare Björn Gorton, Jesper Olsson och Tomas TuHandledare Petra AnderssonTitel Inköp från Kina: En undersökning om vilka svårigheter småföretag möter vid inköp från KinaBakgrund Världen är under förändring och företag idag sprider sin verksamhet i en global marknad. Med dessa förändringar uppstår det nya förutsättningar för att öka lönsamheten och det blir allt vanligare att företag söker nya källor till billigare inköpspriser. Kina har under en tid varit en populär marknad för europeiska företag och på senare tid har även småföretag börjat söka sig dit. Mindre företag arbetar med annorlunda förutsättningar gällande tid och resurser och det är därför intressant att se huruvida detta påverkar de faktiska problemen som kan uppkomma vid inköp av varor från Kina.Syfte Syftet med denna undersökning är att undersöka vilka problem som småföretag stöter på när de köper in varor från Kina, se vilken bakgrund som föreligger vid dessa problem och hur våra intervjuade företag har åtgärdat dem.Metod Författarna har i uppsatsen använt oss av en kvalitativ forskningsmetod där de utfört intervjuer med fem olika företag som följer, Flugorna, Galvin Green, Hall Miba, Vartex och Vendotec. Ett deduktivt angreppssätt har använts där en teoretisk referensram har byggts upp som sedan har använts för att formulera våra intervjufrågor.Teori Den teoretiska referensramen innehåller generella teorier som har med inköp från Kina att göra.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och försöka förstå hur det svenska ledarskapet fungerar i Kina, i svenska företag med kinesiska medarbetare. Vi ämnar även belysa vilka erfarenheter svenska ledare har av mötet med den kinesiska kulturen. Metod: Vi har valt en kvalitativ metod för vår uppsats för att på så sätt kunna beskriva, förstå och få en helhetsbild av fenomenet. Den metodik som vi har valt att använda oss av är intervjuer och enkäter, som gett oss ett empiriskt underlag till denna uppsats, samt litteraturstudier, som gett oss en teoretisk referensram.Slutsatser: Att svenska ledare i stort är framgångsrika i Kina men att de problem som finns, enligt både intervjupersoner och litteraturen, främst uppstår inom områdena kommunikation, motivation och initiativförmåga. Problemen i verkligheten är dock inte lika stora som litteraturen beskriver.