I jakten på nya affärsmöjligheter ser allt fler svenska företag Kina som en potentiell marknad. Flera faktorer gör det svårt för utländska företag att etablera sig på den kinesiska marknaden, det tar tid, kräver hårt arbete och ett väl utvecklat kontaktnät. Guanxi är ett begrepp som beskriver hur kineser skapar och underhåller sociala relationer, både privat och i affärslivet. Det är nödvändigt för utländska företag att anskaffa kunskap om hur de utvecklar guanxi med lokala kinesiska aktörer för att framgångsrikt etablera sig i Kina.För att exemplifiera problematiken har vi genomfört en kvalitativ undersökning på Alfa Laval och Exportrådet Kina. Syftet med denna uppsats är att med utgångspunkt i Blankenburgs nätverksmodell för utlandsetableringar undersöka hur Alfa Lavals etableringsprocess på den kinesiska marknaden och utvecklandet av lokala nätverk genomförts med hänsyn till guanxi.

China has in recent years experienced a great economic growth, which has attracted the interest of several Swedish companies. Notisum is one of those companies and they have started up a subsidiary in Shanghai, China. This paper is intended to describe Notisum and EnviTools internationalization to China focusing on the obstacles encountered and how the company handled them. In order to achieve this, empirical data was collected through an interview and a literature review. By studying Notisums and EnviTools internationalization process to China, several obstacles were found.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida Kina har lyckats implementera den lagstiftning IPRs (Intellectual Property Rights) som togs i bruk 2001. Vidare undersöks de effekter som lagen har haft på viljan att satsa resurser och medel på FoU. I uppsatsen redogörs det för de för- och nackdelar som en stärkt IPRs lagstiftning medför. Bland de fördelar som nämns läggs tonvikten på teknologiöverföring, teknologi som överförs från utvecklade länder till utvecklingsländer genom bland annat import av varor. Bland de nackdelar som nämns finns de stora kostnader som implementeringen av lagstiftningen medför.

Idag lockas företag från andra länder att etablera sig på den kinesiska marknaden, eftersom Kina genom sin ökade ekonomi nu är en av de ledande länderna i världen. I samband med detta ökar utbudet av marknadsföring för företagen i Kina. Som svenskt företag möter man viss svårighet med att etablera sig på den nya marknaden, eftersom den visuella kommunikationen och marknadsföringen skiljer sig åt från svenskt marknaden. På grund av den bristfälliga kunskap och misstag vid marknadskommunikation i Kina. Kan vi konstatera att svenska företag utformar sin marknadsföring för den kinesiska marknaden med för liten kännedom om den kinesiska kulturen.

Examensarbetets titel: Implementering av uppförandekod i Kina ? Like a bridge over troubled water Seminariedatum: 21 Januari 2009 Ämne/kurs: FEK K01, Examensarbete kandidatnivå, 15 ECTS Författare: Johanna Jeppsson, Anna Svensson Henning och Gustav Petersson Handledare: Gösta Wijk Nyckelord: Uppförandekod, Implementering, Kina, Sverige, Kultur Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka om nationella kulturer och organisationskulturer kan ge upphov till svårigheter med implementering av uppförandekod, och vilka dessa svårigheter i så fall kan vara. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie som till stor del grundas på semistrukturerade intervjuer med tre svenska fallföretag inom modebranschen med produktion i Kina. Uppsatsen har en abduktiv ansats. Teoretiska perspektiv: Uppsatsen har främst två teoretiska baser, Hofstedes teori rörande skillnader i nationella kulturer samt Scheins tre kulturnivåer.

Som världens snabbast växande ekonomi står Kina idag inför en rad utmaningar, framförallt att lyckas förena ekonomisk tillväxt med hållbar utveckling. Samtidigt som miljontals människor har lyfts ur extrem fattigdom genom Kinas offensiva tillväxtpolitik har också miljön utsatts för stora påfrestningar till följd av den explosionsartade industrialiseringen som påbörjades för drygt tre decennier sedan. Länge överskuggade ekonomisk tillväxt alla andra intressen. Först på senare år har politiken i Kina svängt; statsmakten har i allt större utsträckning insett miljöproblemens allvar och företagit en rad viktiga juridiska reformer, till exempel genom införandet av Tort Law (2010) och grupptaleinstrumentet environmental public interest litigation (EPIL).Ett sätt att angripa Kinas växande miljöproblem är att främja civilsamhällets möjligheter att föra talan i domstol: där myndigheter brister, kan civilsamhället gripa in och kompensera för bristande tillsyn. För att gå till botten med Kinas miljöproblem måste dock den offentligrättsliga kontrollen bli starkare, men sådana politiska beslut och institutionella förändringar sker sällan över en natt.

Detta är en studie av två svenska cleantech-företags internationaliseringsprocess i Kina. Studien undersöker vilka osäkerheter företagen ställts inför, hur dessa hanterats och vilken påverkan detta haft på etableringens tidsomfattning. Ett flertal osäkerheter identifieras, varav de viktigaste härrör till juridiska skillnader, problem med pålitliga samarbetspartners och osäker efterfrågan. Tidigare erfarenhet av liknande marknader och anställning av lokal personal konstateras vara kritiska för att snabbt inhämta marknadsspecifik kunskap. Studien konstaterar att tiden för etablering i hög grad beror på marknadens befintliga efterfrågan, behovet av nätverkande med kunder och möjligheten att formalisera kunskap och skala upp försäljningsvolymer.

Denna studie behandlar mödravården i Kina och med bas i empiriskt material i form av skrivna källor ämnar studien visa på mönster i fördelningen av resurser i landet. Detta genom en undersökning av mödravård samt denna vårds tillgänglighet för kvinnorna i landet. Detta mönster analyseras sedan mot tre teoretiska perspektiv; konvergens/ divergens, urban bias och relative deprivation för att se vilket av dessa perspektiv som bäst förklarar tillgängligheten av mödravård. Studien visar på stora skillnader mellan regioner och individer och drar slutsatsen att trots att stora skillnader kan iakttas mellan stad och landsbygd, finns det också betydande skillnader inom regioner. Privatiseringen av hälsovården under de senaste decennierna har gjort att vårdens tillgänglighet i allt större utsträckning är beroende av den enskilde individens ekonomi snarare än dennes geografiska position..

AbstraktBakgrund: Sveriges största handelspartner i Asien är Kina och samarbetet har ökat då allt fler svenska företag etablerar sig på den kinesiska marknaden. Detta har lett till ett ökat samarbete mellan svenska och kinesiska företag där allt fler affärsrelationer etableras. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur affärskulturella skillnader påverkar affärsrelationen mellan svenska och kinesiska företag. Studiens syfte ska också leda till svar om hur guanxi påverkar affärsrelationen.   Teori: Den teoretiska referensramen utgår från teorier kring kulturella dimensioner, Affärskulturella dimensioner, Svensk och Kinesisk affärskultur.Metod: Vi har i studien utgått från en deduktiv ansats och använt oss utav en kvalitativ forskningsmetod. I metodavsnittet utvecklas senare i en beskrivning av våra andra metodval.Slutsats: Enligt studien har vi kunnat identifiera att det finns ett flertal affärskulturella skillnader mellan Sverige och Kina.

Denna fallstudie har sin grund i socialt ansvarstagande och behandlar komplexiteten kring hur små- och medelstora företag arbetar inom området i Kina där socialt ansvarstagande ses som ett hinder, men också har kommit att uppmärksammas i allt större grad på senare tid. Mindre företag har en kritisk betydelse för att socialt ansvarstagande skall fungera i sin helhet, men det är ingen självklarhet hur dessa företag skall arbeta med socialt ansvarstagande på grund av avsaknad av forskning på området. Studien syftar därför till att beskriva och analysera hur svenska små- och medelstora företag påverkar sina kinesiska intressenter inom socialt ansvarstagande. För att uppnå studiens syfte har intervjuer genomförts med tre personer från olika företag med ansvar för företagens sociala ansvar i Kina.Studien visar att kineser har en mycket låg medvetenhet kring socialt ansvarstagande och större fokus ges istället till finansiella mål. Socialt ansvarstagande ses som ett hinder för ekonomisk tillväxt av kineser i allmänhet och för att kunna påverka kinesiska intressenter behöver företagen därför påvisa en ekonomisk nytta med det.

This thesis looks at the difference between the legal protection in law and the legal protection in reality when a small company working with international trade comes in contact with seller's breach of contract. The thesis uses a case taken from a company with over 30 years experience trading with China and looks at the legal protection available along with the different possibilities of dispute resolution available to a company and then looks at the reasons why this legal protection never becomes a reality and the thesis also analyses some possible reasons for this gap between law in the books and law in reality..

Kina har sedan ett antal år tillbaka en medveten strategi att attrahera ny teknologi och kompetens in i landet. Med sina låga löner och oändliga utbud på arbetskraft lockar de många företag att till exempel förlägga sin tillverkning där. Landets snabba expansion och utveckling medför också att det finns stora möjligheter för utländska företag att etablera sig på denna gigantiska marknad. Vi ställer oss dock frågorna vilka risker som vissa svenska tillverkningsföretag ställs inför i samband med en kinainvestering och hur dessa risker hanteras? Samt om dessa risker utmynnar i en extra riskpremie?Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka risker de undersökta svenska tillverkningsföretagen beaktar då de investerar i Kina, samt hur dessa risker hanteras och hur riskpremien påverkas.Studien är genomförd med en kvalitativ metod, där fem tillverkande företag i regionen runt Jönköping intervjuats angående deras direktinvesteringar i Kina.

Bakgrund: Samarbetet mellan svenska och kinesiska företag har ökat avsevärt i takt med att allt fler svenska företag etablerat sig på den kinesiska marknaden. Detta har lett till ett ökat affärssamarbete mellan de två parterna där nya relationer byggs upp och utvecklas för att få större marknadsandelar.   Problematiskt är dock att det finns tydliga kulturella skillnader mellan Kina och Sverige som medför att det finns många utmaningar som kan påverka affärsrelationen. Syfte: Syftet är att utreda vilka utmaningar som kan förekomma i affärsrelationer mellan svenska och kinesiska företag samt vilka kulturella drag dessa grundar sig i. Teori: Den teoretiska grunden utgår från teorier som redogör för kulturella skillnader mellan Sverige i Kina. Fokus ligger vid att få förståelse för de mest betydande kulturdragen inom ländernas affärskulturer för att på så sätt urskilja vilka utmaningar som kan förekomma. Vidare förklaras vilka egenskaper som är viktiga för affärsrelationer samt hur relationerna har förändrats över tid. Metod: Det tillvägagångssätt som använts bygger en kvalitativ undersökning i form av djupgående semistrukturerade intervjuer.

SammanfattningDagens globala samhälle innebär att många företag väljer att satsa på marknader i andra länder. Ett problem som kan uppstå är att kommunikationen missförstås av mottagarna och det därigenom blir en kostsam och misslyckad marknadssatsning. För att motverka problemet har vi undersökt vilka kulturella skillnader som finns mellan väst- och östvärlden och hur de påverkar uppfattningen av visuell kommunikation i form av logotyper. Arbetet syftade även till att öka förståelsen för vilka likheter och skillnader som påverkar hur visuella element så som färg, typsnitt, form och symbol uppfattas samt hur de kan betraktas som globala.Syftet med examensarbetet var att undersöka hur visuell kommunikation, i form av logotyper, uppfattas i väst- och östvärlden. I syftet ingick även att ta reda på vilka kulturella skillnader som påverkar vad vi uppfattar samt att undersöka hur de visuella elementen kan användas för att få logotyper att uppfattas som globala i både Sverige och Kina.

År 1999 infördes principen om rule of law i Folkrepubliken Kinas konstitution - lagen skulle styra landet. De år av vanstyre som nådde sin kulmen under kulturrevolutionen hade åsidosatt lag och ordning och hade lett till att Folkrepubliken Kina vid tiden för Deng Xiaopings maktövertagande i slutet av 1970-talet stod utan ett rättssystem. Vid sidan om den ekonomiska reform som skulle öppna upp landet för världen gjordes därför enorma insatser för att etablera ett fungerande rättssystem. De kinesiska medborgarna fick många nya lagstadgade rättigheter, men på många håll runt om på den vidsträckta kinesiska landsbygden tillämpades lagarna inte till fullo av lokala styren som skaffade sig förmåner genom att inte tillämpa alla rättigheter. Bland de människor som inte fick ta del av rättigheterna formades rättmätigt motstånd ("rightful resistance") - motstånd med stöd av lag - som riktades mot illojala kadrar på lokal nivå.Sedan dess har rättmätigt motstånd ökat och är en aktuell fråga i dagens Kina.