Med den relationella ansatsen som grund syftar studien till att unders?ka hur fritidsl?rare arbetar med relationer och omsorg i fritidshemmet f?r att skapa en trygg milj?. Genom en kvalitativ intervjustudie med sex fritidsl?rare unders?ks deras erfarenheter, perspektiv och strategier f?r att skapa en omsorgsfull och st?djande milj?. Fokus ligger p? hur fritidsl?rarna ser p? vikten av att bygga och uppr?tth?lla tillitsfulla relationer med barnen, samt hur de hanterar sv?righeter och utmaningar.

Bakgrund: N?jesparker, som Liseberg med ?ver 2,2 miljoner bes?kare ?rligen, ?r v?xande turistattraktioner med stor potential. De bidrar till h?llbarhet genom sociala, milj?m?ssiga och ekonomiska initiativ men st?r inf?r utmaningar som s?songsberoende, s?kerhetskrav, teknologiska f?rv?ntningar och personalhantering. N?jesparker beh?ver ?ven hantera stora m?ngder avfall, energi- och vattenf?rbrukning samt resursintensiva byggnationer.

Precis intill störtloppsbacken i Åre har vi ritat en universitetsbyggnad som ett nytt campus tillMittuniversitetet. Utbildningarnas inriktningar utgår ifrån Åres drivkrafter; sport, design, turism ochföretagande. Då Åre är och vill fortsätta utvecklas som ett levande samhälle året runt är det viktigt attlocka dit nya invånare. Ett universitet placerat mitt i en av Åres bästa backar, präglat av livsstilen somutgör Åre kan bli en stor dragkraft för unga från hela landet..

Rapporten handlar om framtagning av användarvänlig konstruktionslösning till en frekvensstyrd filterkärra och görs på uppdrag av Lars-Olof Larsson vid Filterteknik AB i Karlstad. Kursen är Examensarbete högskoleingenjörsexamen i maskinteknik, MSGC17 vid fakulteten för teknik- och naturvetenskap på Karlstads universitet under vårterminen 2014.I detta examensarbete tas en konstruktionslösning fram till en frekvensstyrd filterkärra som är en blivande produkt och ersättare till två tidigare filterkärror. Filterkärrans uppgift är att filtrera olika oljor från vatten och partiklar. En testkörningsprototyp fanns från början och huvudkomponenterna var utvalda. Genom produktutvecklingsprocessens metodik har ett antal prototyper tagits fram och utifrån det har den med bäst lösning valts och arbetats vidare med. Resultatet blev en kärra med samma ramstomme som tidigare liknade kärror.

Syfte: Unders?kning i hur ledare talar om samverkan i f?rh?llande till tr?narens utveckling inom barn- och ungdomsfotboll. Metod: Studien bygger p? en kvalitativ ansats d?r semistrukturerande intervjuer har genomf?rts med sex ledare fr?n b?de elit- och breddf?reningar inom fotbollen i G?teborg. Urvalet syftade till att f?nga olika perspektiv p? samarbeten kring tr?nar- och spelarutveckling. Intervjuerna genomf?rdes via Zoom och analyserades med hj?lp av en kvalitativ inneh?llsanalys, detta genom att identifiera koder och teman i datan. Resultat: Analysen resulterade i tv? teman, vilket var tr?narutveckling och samarbete mellan fotbollsf?reningar.

Uppsatsen syftar till att undersöka efterfrågan på Rättvisemärkt kaffe och vilka faktorer som påverkar denna. I uppsatsen diskuteras även hur rättvist Rättvisemärkt är egentligen och ifall producenter i u-länder påverkas positivt eller negativt av att konsumenter i väst handlar Rättvisemärkt.  För att utreda efterfrågan har en betalningsviljestudie genomförts på studenter på Karlstads Universitet. Resultaten från studien pekar på att efterfrågan på Rättvisemärkt kaffe är relativt hög bland studenterna, vilket överensstämmer med tidigare rapporter som visat att efterfrågan på Rättvisemärkt kaffe ökar. Vad det gäller faktorer som påverkar betalningsviljan har kön samt inkomst visat sig vara av betydelse. Ålder verkar dock inte vara en avgörande faktor.För att utreda hur rättvist Rättvisemärkt egentligen är har en litteraturbaserad studie om Rättvisemärkts för- och nackdelar gjorts.

L?grangmatriskomplettering innefattar algoritmer som fyller ut saknade v?rden i en matris under antagandet att den kompletta matrisen ?r av l?g rang. Rapporten har unders?kt tv? olika algoritmer f?r l?ngrangmatriskomplettering, singular value thresholding (SVT) och nor malized iterative hard thresholding (NIHT), p? slumpm?ssigt genererad data och ett urval av databasen Netflix prize data. Rapportens syfte ?r att best?mma vilken av dessa tv? algoritmer som l?mpar sig b?ttre f?r komplettering av Netflix-datan och slumpm?ssigt genererad data. F?r att m?ta detta unders?ktes hur n?ra algoritmerna konvergerar till de kompletta matriser na i termer av bland annat RMSE samt hur l?ng tid det tar f?r de olika algoritmerna att k?ra givet olika parameterval.

Denna studie syftar till att analysera och f?rst? de breda effekterna av pensionsreformer i Sverige, Studien unders?ker specifikt hur dessa reformer p?verkar arbetsbesluten och syssels?ttningsm?nstret hos ?ldre individer f?r b?de m?n och kvinnor. Data samlades framf?rallt fr?n Statistiska Centralbyr?n. Huvudsyftet ?r att analysera hur den ?kade ?ldersgr?nsen i Lagen om Anst?llningsskydd (LAS-?ldern) har p?verkat andelen ?ldre p? arbetsmarknaden .

Denna studie unders?ker hur generativ AI (GAI) anv?nds inom HR i svenska organisationer med s?rskilt fokus p? kompetensutveckling (upskilling) och livsl?ngt l?rande. Genom kvalitativa intervjuer med fem HR-personal unders?ks hur GAI uppfattas och implementeras i olika organisatoriska sammanhang. Resultaten visar att GAI betraktas som ett effektivt verktyg f?r att st?dja livsl?ngt l?rande och f?rb?ttra HR:s strategiska roll.

Arbetet dominerar många människors liv och att allas rätt till arbete innebär ofta även allas skyldighet till arbete. Det politiska systemet förutsätter att alla som kan, ska och vill jobba. Ett av kriterierna för att få ekonomiskt bistånd från socialtjänsten är att alla som anses vara arbetsföra ska stå till arbetsmarknadens förfogande. Ekonomiskt bistånd medför en skyldighet att söka arbete och att tacka ja till erbjudna arbetsmarknadsåtgärder.Forskning som presenteras i denna uppsats visar att utrikesfödda har svårare än svenskfödda att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Som ett exempel på en arbetsmarknads- och integrationspolitisk åtgärd kommer uppsatsen att titta på ett integrationsprojekt i Karlstads kommun.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka lärarstudenters inställning till grannspråksundervisning i den egna framtida yrkesutövningen. Mer specifikt har jag undersökt om inställningen styrs av egna tidigare erfarenheter, utbildningen inom lärarprogrammet och/eller geografisk placering av lärosäte.Resultaten utgörs av svaren på den enkät som delats ut till lärarstudenter inom ämnet svenska på Malmö högskola, Linköpings universitet, Karlstad universitet, Uppsala universitet och Umeå universitet. Totalt 85 informanter har deltagit i undersökningen.Av resultaten att döma har tidigare grannspråkskontakt och geografisk placering av lärosäte inte särskilt stark påverkan på lärarstudenters inställning till grannspråksundervisning, istället är det grannspråksundervisning under lärarutbildningen som påverkar lärarstudenters inställning. Enligt mina resultat bör grannspråk alltså ingå som enskild kurs inom lärarprogrammet vid alla lärosäten, om en positiv inställning till grannspråksundervisning är målet. Dock verkar det krävas mer än en positiv inställning om grannspråksundervisning ska få ökad prioritet i svenskämnet..

The main purpose of this essay is to interpret possible pattern in social extraction, among future male elementary school teachers, at Karlstads elementary school teachers seminar over time. The questions that intend to concrete the purpose, and describe the possible pattern of social backgrounds are following; Where do the future male elementary school teachers come from? How the social recrutiment is divided in professional categorys, and is there any distinction in the pattern of social recrutiment over time? Which social groups were represented at Karlstads elementary school teachers seminar between the year of 1860-1940, and how they were divided.At the categorization of occupation, class- and social belongings I´ve used Sten Carlssons theory of professional categories (the social transformation in Sweden after 1866) which also was used by Kerstin Skog-Östlin in her dissertation Pedagogical control and authortity.The changes in the pattern of social recruitment of male future elementary school teachers were following; the proportion of students with agricultural backgrounds has decreased between the year of 1860 and the turn of the century. Further there was a substantial reduction of students with agricultural backgrounds between the turn of the century and the year of 1940. Students with agricultural backgrounds had the lowest represented frequency according to the investigation.

Som en del i Maskiningenjörsutbildningen vid Karlstads Universitet har detta examensarbete utförts under en 15 veckors period. Uppdragsgivare är Scana Steel AB:s stålverk i Björneborg och arbetet behandlar en av deras traverser. Arbetet bestod i att lokalisera och om möjligt förinta vibrationer som uppfattas som störande i förarhytten till traversen. För att lokalisera vibrationerna har olika analyser genomförts med hjälp av SpectraPro samt Vibshape, vilket är två mjukvaror tillhörande mätutrustningen Easy Viber. Dessa två program ger oss möjlighet att se animeringar av traverskroppens rörelse och visa spektran för specifika punkter.Analyserna visar på att förarhytten huvudsakligen rör sig vid tre olika frekvenser.

Studien unders?ker den allm?nna anv?ndningen av den alternativa kompletterande kommunikationsformen (AKK) bildst?d p? tv? olika f?rskolor. Syftet med studien ?r att unders?ka hur bildst?d i den fysiska milj?n p?verkar kommunikationen p? f?rskolan s?v?l som mellan barn och vuxen, och barn till barn. Metoden f?r studien ?r observation, och det valdes f?r att g?ra en kvalitativ studie som visar hur det egentligen ?r p? f?rskolan f?r att f? ett s? sanningsenligt resultat som m?jligt.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur processledare i f?rskolan ?vers?tter kunskaper och metoder fr?n en utbildning till f?rskolans praktik, samt att unders?ka hur utbildningen bidrar till deras personliga utveckling och ledarskap. Studien avser ?ven att unders?ka vad som m?jligg?r och begr?nsar processledarnas uppdrag att leda och driva utvecklingsarbete p? f?rskolan. Resultatet visar att processledarna ?vers?tter metoder och verktyg fr?n utbildningen genom kopiering och modifiering beroende p? f?rskolans kontext och kollegornas behov.