Detta arbete belyser skolpersonals, förÀldrars och elevers syn och tankar kring mobbning och dess förebyggande arbete. I inledningen tas det upp att mobbning Àr ett vanligt förekommande fenomen i skolans vÀrld som mÄste förebyggas av alla berörda för att undvika negativa konsekvenser. Litteraturen problematiserar hur mobbning kan yttra sig, vilka insatser som kan sÀttas in i skolan och vem som bÀr vilket ansvar i processen. Skolpersonals, förÀldrars och elevers Äsikter att redovisas i empirin och kommer behandlas i analysen. En djupare teoretisk koppling angÄende respondenternas tankar kommer att göras i diskussionen.

PÄ regeringens uppdrag har Livsmedelsverket och Statens FolkhÀlsoinstitut tagit fram ett underlag till en handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i befolkningen eftersom det har blivit ett samhÀllsproblem med fetma och ökad vikt bland barn och vuxna. Syftet med detta arbete Àr att undersöka och beskriva hur pedagoger ser pÄ barn och mat. Finns det olika tankar och synsÀtt? Hur viktigt Àr det med regler nÀr det gÀller mat? Hur mycket ansvar ska pedagogerna ha nÀr det gÀller vad barnen ska Àta pÄ förskolan. Hur mycket inflytande ska förÀldrarna ha nÀr det gÀller vad det serveras för mat till deras barn? Jag tog kontakt med en förskola i Malmös stadsdel centrum och intervjuade Ätta pedagoger om deras syn pÄ barn och mat.

Examensarbetet handlar om lÀrares tankar och uppfattningar kring deras arbete med det sociala klimatet i skolklasser. Det innehÄller lÀrarnas beskrivningar om vad och hur de arbetar samt hur de definierar begreppet ?arbetet med det sociala klimatet i skolklasser?? Syftet med detta arbete Àr att försöka belysa hur lÀrare tÀnker kring och arbetar med det sociala klimatet i skolklasser. FrÄgestÀllningarna Àr: Hur tÀnker lÀrare om arbetet med det sociala klimatet i klassen? Upplever lÀrare att de arbetar med det sociala klimatet i klassen och hur i sÄ fall? Varför anser sig lÀrarna arbeta med det sociala klimatet i klassen? Vad kan lÀrarna se som den bÀsta lösningen för att kunna skapa och upprÀtthÄlla ett gott socialt klimat i klassen, ett drömscenario? MÀnniskosyn, motivationsteori och sociokulturell teori, Àr de teoretiska utgÄngspunkterna för vÄrt arbete.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka tankar lÀrare och elever har för att varje individ pÄ bÀsta sÀtt ska utveckla sina kunskaper i geografiÀmnet. Vi har pratat med olika lÀrare i avseende om hur de arbetar för att eleverna ska fÄ möjlighet att utveckla sina kunskaper i geografiÀmnet, samt hur elever arbetar för att utveckla sina kunskaper i geografiÀmnet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod, dÀr vi har intervjuat 4 lÀrare och 11 elever i Är 5 och 9. Resultatet visar att eleverna i Är 5 tycker sig se sin egen utveckling i geografiÀmnet, oavsett lÀrarstil. DÀremot tycker inte eleverna i Är 9 sig se sin egen utveckling lika tydligt.

Syftet med följande arbete Àr att belysa hur speciallÀrare ser pÄ samtalets betydelse i matematik med fokus pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd. I studien beskriver vi Àven hur speciallÀrarna tÀnker kring hur barn lÀr matematik och vilka faktorer de ser som viktiga i denna process.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring vikten av att eleverna ges möjlighet att kommunicera och sÀtta ord pÄ sina tankar. I litteraturdelen lyfter vi frÀmst forskning som handlar om sprÄkets betydelse för elevens begrepps- och kunskapsutveckling i matematik. Studien tar sin utgÄngspunkt i den sociokulturella teorin i vilken kunskapsutveckling anses ske i ett socialt sammanhang.UtifrÄn nio kvalitativa intervjuer med speciallÀrare i matematik, har vi samlat data till studien med syfte att visa olika nyanser av svar kring samtalets betydelse i matematik. Vi ville ocksÄ undersöka speciallÀrarnas medvetenhet kring de kommunikativa kompetensernas innebörd och betydelse för lÀrandet i matematik och dess effekter i undervisningen.Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att speciallÀrarna i vÄr studie ser samtalet som en mycket viktig faktor för elevernas lÀrande i matematik och som en förutsÀttning för elevens förstÄelse.

HÀlsa och hÀlsosam mat Àr ett aktuellt Àmne i samhÀllet. Den pÄgÄende diskussionen pÄverkarungdomar som hÄller pÄ att forma sina matvanor och frigöra sig frÄn sina förÀldrar. I dennaprocess Àr det relevant att frÀmja hÀlsosamma matvanor för resten av livet. Syftet med studienÀr att beskriva niondeklassares tankar om hÀlsosam mat och hur de sjÀlva förhÄller sig tilldetta, samt vad som kan hindra dem frÄn att Àta hÀlsosamt. Sammanlagt deltog tioniondeklassare i tvÄ fokusgrupper som spelades in, transkriberades och analyserades medkvalitativ innehÄllsanalys.

I Sverige i dag, Àr mÀn underrepresenterade i förskolan, cirka 3% av arbetskraften Àr mÀn. Utbildningsstyrelsen i Sverige, Skolverket, försöker Àndra pÄ detta genom elevrekryteringskampanjer riktade mot mÀn. De upprÀttar ocksÄ nÀtverk inom universiteten för att öka antalet manliga sökande i förskoleutbildningen och för att minska antalet mÀn inom detta omrÄde som dra sig tillbaka. Det huvudsakliga syftet med denna studie var att avgöra vilka kvaliteter och / eller egenskaper mÀn har som Àr tillgÄngar till förskolor i Sverige. KÀnner barn och förskollÀrare ett behov av mÀn i förskolan, och i sÄ fall, hur definieras dessa behov? Undersökningen sker genom observationer och intervjuer med tio pedagoger i tvÄ förskolor; Men endast en av dessa lÀrare var mÀn.

Syftet med denna studie Àr att undersöka de funktionshindrade elevernas tankar om sina relationer och lÀrarnas och förÀldrarnas syn pÄ dessa. Huvudsyftet Àr att utifrÄn bÄde elevernas och de vuxnas Äsikter och tankar belysa de vuxnas förhÄllningssÀtt till funktionshindrade tonÄringarnas relationer och det kÀnslomÀssiga livet, samt att tydliggöra denna. Arbetet bygger pÄ ett antal kvalitativt genomförda intervjuer av sÀrskoleelever, deras lÀrare och förÀldrar till barn med funktionshinder. Anledningen till att jag valt kvalitativ undersökning Àr att jag ville ta reda pÄ informanternas upplevelser och tankar kring det temat jag skriver om. Resultatet visar att eleverna Àr ganska nöjda med sin tillvaro. Att umgÄs upplevs som trevligt och viktigt men eleverna Àr ocksÄ ibland ensamma vilket de accepterar och Àven tycker om.

Studien behandlar Àmnet socialsekreterares perspektiv pÄ sjÀlvskadebeteendet skÀrande. Studien har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fem socialsekreterare verksamma i tre stÀder. De frÄgestÀllningar som styrt arbetet lyder: Hur arbetar socialtjÀnsten med individer som skÀr sig? Hur beskriver socialsekreteraren fenomenet skÀrande? Vilka tankar och kÀnslor vÀcker skÀrandet hos socialsekreteraren? Hur hanterar socialsekreteraren sina upplevelser?Studien befinner sig inom ramen för den fenomenologiska forskningstraditionen. Som teoretiska utgÄngspunkter har det psykodynamiska perspektivet med dess affektteori samt begreppet ?det upplevande subjektet? anvÀnts för att analysera resultaten.

VÄrt syfte med detta arbete Àr att belysa pedagogers och barns tankar om den dagliga samlingen i förskolan. Anser pedagogerna att samlingen kan ha betydelse för barns sociala samspel och interaktion med andra mÀnniskor? Vi hoppas Àven att vÄrt arbete kan vÀcka tankar om samlingsstunden och vad den kan betyda för förskolans barn och personal. I arbetet beskriver vi vad en samling Àr, vilket syfte pedagogerna har med dessa samt vad barnen tÀnker om samlingar. För att förstÄ varför dagens förskolor har samlingar sÄ anser vi att man behöver kÀnna till historiken om dess uppkomst och har dÀrför Àven skrivit kort om detta.

BAKGRUND: Den tidigare forskningen visar att pojkar och flickor i mycket storutstrÀckning vÀljer leksaker utifrÄn typiska könsmönster, vilketbetyder att leksaker Àr med och pÄverkar barns tankar om könsroller.Orsaken till hur barn vÀljer leksaker utgörs av tvÄ huvudinriktningar,dels de biologiska förutsÀttningarna och dels socialisationenspÄverkan. Vi har Àven beskrivit hur forskningen delar upp leksaker ikategorierna flick, - pojk, - och neutrala leksaker.SYFTE: Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ hur barn tÀnker ochresonerar kring leksaker utifrÄn ett genusperspektivMETOD: Undersökningen genomfördes genom att intervjua 26 stycken barn pÄtvÄ olika förskolor. Till vÄr hjÀlp hade vi bilder pÄ leksaker, somskulle utgöra ett diskussionsunderlag. Det var 18 bilder jÀmntfördelade mellan kategorierna flick, - pojk, - och neutrala leksaker. Vihar i den hÀr studien utgÄtt ifrÄn en kvalitativ undersökning.RESULTAT: Resultatet visar att merparten av barnen associerar leksaker till kön.

Syftet med följande arbete Àr att ta reda pÄ vilken uppfattning skolledare och specialpedagoger har kring specialpedagogens handledaruppdrag. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning och litteratur kring handledning. Intervjuer har anvÀnts för att ta reda pÄ vilka uppfattningar skolledare och specialpedagoger, inom samma verksamhet, har av begreppet handledning och förutsÀttningar av specialpedagogens handledaruppdrag. Respondenternas utsagor har blivit indelade i teman utifrÄn uttryckta tankar kring specialpedagogens handledaruppdrag, uppfattningar vilka uttrycker olika kvalitativa aspekter utifrÄn hur de gestaltar sig i intervjuerna. Intervjuerna har sedan analyserats för att ge en bild av respondenternas uttryckta tankar kring specialpedagogens handledarroll och dess förutsÀttningar. Sammanfattningsvis visar resultaten av vÄra intervjuer att respondenterna menar pÄ att begreppet handledning Àr svÄrdefinierbart. Handledning betyder olika utifrÄn person, situation och sammanhang men vÀrdet av handledning Àr samstÀmmig och kan ses som ett verktyg i arbetet i riktning mot en skola för alla.

Syftet med denna studie Àr att undersöka fem gymnasielÀrares tankar om och arbete med sin litteraturundervisning. Genom en kvalitativ intervjuundersökning av min urvalsgrupp har jag försökt ta reda pÄ hur lÀrarnas mÄl med litteraturundervisningen förhÄller sig jÀmfört med nu gÀllande Àmnesplaner i svenska, hur de arbetar för att nÄ sina mÄl med litteraturundervisningen, hur de upplever elevernas instÀllning till och delaktighet i litteraturundervisningen och vad positiv eller negativ instÀllning och delaktighet kan bero pÄ samt om det finns en medveten koppling mellan forskning om litteraturundervisning och lÀrarnas arbetssÀtt. Undersökningens resultat visar att lÀrarnas mÄl med litteraturundervisningen Àr prÀglade av gÀllande styrdokument och att den lÀsarorienterade forskningen pÄverkar lÀrarnas arbetssÀtt. Elevernas instÀllning till och delaktighet i litteraturundervisningen upplevs som mycket blandad och positiv eller negativ instÀllning och delaktighet beror enligt lÀrarna till största del pÄ vilka lÀserfarenheter eleverna bÀr med sig sedan tidigare skolÄr samt hur lÀskulturen ser ut i hemmet. Den mer medvetna kopplingen mellan forskning om litteraturundervisning och lÀrarnas arbetssÀtt var dock inte sÄ tydlig.

Syftet med studien Ă€r att belysa fritidspedagogers syn pĂ„ arbetet med frivilliga rastaktiviteter. Till grund för studien ligger frĂ„gor som vad fritidspedagoger ska arbeta och strĂ€va efter genom rastaktiviteter och deras tankar kring vad arbetet kan bidra till. Även tankar kring hur rastaktiviteter kan kopplas samman med fritidspedagogers yrkeskompetens finns med i studien. En surveyundersökning gjordes och utfördes med hjĂ€lp av en webbenkĂ€t utlagd i ett forum via Facebook "Rastaktiviteterna - Rasten som aldrig tar slut". Resultatet visar att rastaktiviteters grundlĂ€ggande mĂ„l och motiv berör elevernas behov av bĂ€ttre sammanhĂ„llning pĂ„ rasten och minskning av mobbning, konflikter och krĂ€nkningar.

Vi intresserar oss för debatten som förts, bland annat politiskt och i fackpress, gÀllande lÀxans vara eller inte vara samt varför lÀxor som begrepp Àr frÄnvarande i dagens styrdokument. DÀrför Àr syftet med vÄr undersökning att beskriva lÀrares tankar om lÀxor. Studien bygger pÄ en kvalitativ ansats och baseras pÄ sju intervjuer med lÀrare som arbetar i skolÄr 4 till 6.De frÄgestÀllningar som ligger till grund för vÄr studie Àr:Vad anser lÀrare att det finns för fördelar respektive nackdelar med att ge lÀxor?Hur och varför ger lÀrare lÀxor?Hur anser lÀrare att lÀxor pÄverkar elevers lÀrande?Av vilken anledning tror lÀrare att lÀxbegreppet inte tas upp i nuvarande styrdokument?Huvudresultaten i vÄr studie visar att alla sju lÀrarna ger lÀxor, men att de har olika uppfattningar om vad en lÀxa Àr och vad den innebÀr. Hur och varför de ger lÀxor Àr ocksÄ nÄgot som skiljer dem Ät.