Litteraturundervisningens möjligheter - och svårigheter
En undersökning om fem gymnasielärares tankar om och arbete med sin litteraturundervisning.
Syftet med denna studie är att undersöka fem gymnasielärares tankar om och arbete med sin litteraturundervisning. Genom en kvalitativ intervjuundersökning av min urvalsgrupp har jag försökt ta reda på hur lärarnas mål med litteraturundervisningen förhåller sig jämfört med nu gällande ämnesplaner i svenska, hur de arbetar för att nå sina mål med litteraturundervisningen, hur de upplever elevernas inställning till och delaktighet i litteraturundervisningen och vad positiv eller negativ inställning och delaktighet kan bero på samt om det finns en medveten koppling mellan forskning om litteraturundervisning och lärarnas arbetssätt. Undersökningens resultat visar att lärarnas mål med litteraturundervisningen är präglade av gällande styrdokument och att den läsarorienterade forskningen påverkar lärarnas arbetssätt. Elevernas inställning till och delaktighet i litteraturundervisningen upplevs som mycket blandad och positiv eller negativ inställning och delaktighet beror enligt lärarna till största del på vilka läserfarenheter eleverna bär med sig sedan tidigare skolår samt hur läskulturen ser ut i hemmet. Den mer medvetna kopplingen mellan forskning om litteraturundervisning och lärarnas arbetssätt var dock inte så tydlig. Den mesta kompetensutvecklingen berodde enligt lärarna på individens eget engagemang och vilja. Anledningen till glappet mellan forskning och praktik kan vara att det saknas ett aktivt samarbete mellan universitet/högskola och gymnasiet och som därmed skulle kunna ge lärarna en möjlighet att utveckla sin undervisning i ljuset av ny ämnesdidaktisk forskning.