Syfte: Att undersöka pappors tankar och erfarenheter kring förÀldrautbildning och förÀldraledighet under barnets första levnadsÄr. Metod: Explorativ kvalitativ intervjustudie. Ett mÄlinriktat bekvÀmlighetsurval gjordes och semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio mÀn som blivit pappor under de senaste tvÄ Ären. Data analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Resultat: FörÀldrautbildningen bör inriktas mer pÄ det gemensamma förÀldraskapet Àn pÄ graviditet och förlossning.

Att demokrati och en förstÄelse för mÀnskliga rÀttigheter och mÀnniskovÀrde skall genomsyra skolans verksamhet Àr de allra flesta lÀrare bekanta med. Vissa arbetsomrÄden stÀller detta mer pÄ spets Àn andra, dÀribland undervisningen om folkmord i Àmnet historia. Uppsatsen syftar till att undersöka hur skolans demokratifostrande uppdrag tar sig uttryck i undervisningen om folkmord. UtgÄngspunkten tas i lÀrarnas egna tankar och reflektioner kring syftet med sin undervisning. Vidare granskas huruvida utvecklandet av ett historiemedvetande har nÄgon betydelse för demokratiuppdraget.

Syftet med studien var att öka kunskapen om och förstÄelsen för hiv-smittade narkomaner i kriminalvÄrd. Den övergripande frÄgestÀllningen löd; Hur beskriver ett mindre urval av hiv-smittade narkomaner i föremÄl för kriminalvÄrd sina tankar och kÀnslor kring sin sjukdom och sin livssituation? Studien var av kvalitativ design och den vetenskapliga positionen av hermeneutisk karaktÀr. Det empiriska materialet bestod av intervjuer med fem hiv-smittade narkomaner i kriminalvÄrd. Tre teman var grundlÀggande i intervjuerna; Tankar, kÀnslor och reaktioner kring hiv-diagnosen, Existentiella frÄgor, drivkraft och copingstrategier samt Bemötande i och utanför kriminalvÄrden.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad lÀrare kontra elever anser att förutsÀttningarna Àr, för att upplevelsen av en meningsskapande undervisning ska infinna sig. Detta belyses utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar som fokuserar pÄ vad eleverna upplever att meningsskapande undervisning Àr och vad lÀrarna anser vara viktiga delar i en meningsskapande undervisning. För att ta reda pÄ detta anvÀndes kvalitativa intervjuer och undersökningsgrupperna bestod av tvÄ enskilda lÀrarintervjuer och fyra elevgruppintervjuer.Uppsatsen vilar pÄ Deweys kommunikativa meningsteori och hans tankar kring det transaktionella perspektivet. Genom att interagera i kommunikativa sammanhang uppstÄr transaktioner som skapar mening. Resultatet konstaterar att det finns mÄnga delar som pÄverkar den meningsskapande undervisningen.

NÀr en bank gör en kreditbedömning av ett företag sÄ krÀvs det en stor del av riskmedvetenhet frÄn bankens sida nÀr det gÀller att anvÀnda och undersöka företagens Ärsredovisningar, men Àven andra faktorer. Anledningen till att banker idag fokuserar pÄ ett brett spektrum av faktorer har med 1990-talets generösa utlÄningsstruktur att göra, och att banken efter negativa kÀnningar av krisen ökat riskmedvetenheten. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det Àr ett företags Ärsredovisning eller alternativt andra faktorer som kreditchefer pÄ ett flertal fristÄende Sparbanker undersöker vid en kreditbedömning, samt vilken av dessa tvÄ delar som vÀger tyngst vid bedömningen. Uppsatsen har utförts pÄ fristÄende Sparbanker frÄn i huvudsak tvÄ landskap, det vill sÀga BohuslÀn och Dalsland, samt en tredjedel av VÀstergötland. Vi har med en kvalitativ metod i form av intervjuer sammanlagt intervjuat sju kreditchefer frÄn olika fristÄende Sparbanker.

NĂ„gra faktorer om Ă€r av stor vikt för en lyckad lĂ€kemedelsanvĂ€ndning Ă€r patientens följsamhet och delaktighet i sin behandling. Kunskapen om patientens roll för en framgĂ„ngsrik lĂ€kemedelsbehandling har lĂ€nge varit ett relativt outforskat omrĂ„de.Syftet med denna studie Ă€r att via intervjuer undersöka hur patienter, ordinerade flera olika lĂ€kemedel, ser pĂ„ vĂ€rdet av delaktighet och följsamhet i deras lĂ€kemedelsbehandling och hur de upplevt den lĂ€kemedelsinformation de fĂ„tt.En kvalitativ och semistrukturerad intervjumetod har anvĂ€nts för att besvara frĂ„gestĂ€llningen. Studien genomfördes pĂ„ hjĂ€rtavdelningen pĂ„ Kalmar lĂ€nssjukhus. Åtta inlagda patienter med hjĂ€rtproblem intervjuades.De flesta av respondenterna upplevde att den information som de fĂ„tt var bristfĂ€llig. NĂ€r det gĂ€llde motivation för att följa lĂ€kemedelsordinationerna fanns det en samstĂ€mmighet bland patienterna i att adekvat information motiverade dem.

Bakgrund: VÄrden blir palliativ nÀr den gÄr frÄn att vara botande till att lindra. MÄlet Àr att frÀmja livskvalité och att tillgodose fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Det existentiella innefattar de stora livsfrÄgorna, tankar om döden och meningen med livet. I palliativ vÄrd lever patienterna nÀra döden och döden Àr den största existentiella utmaningen. Livskvalité Àr nÄgot som utgÄr frÄn ett inre tillstÄnd och Àr individuellt.

BakgrundDet sker dagligen konflikter i förskolan och skolan. Det kan ske konflikter mellan kollegor i arbetslaget men det kan Àven ske konflikter mellan barnen. Pedagoger mÄste hantera konflikter pÄ ett reflekterande sÀtt för att kunna skapa goda möten och en positiv miljö för barnen. Om pedagoger ska kunna hantera konflikter pÄ ett reflekterande sÀtt mÄste pedagogerna Àven ha kunskap och erfarenhet kring konflikter och hur de hanterar konflikterna mellan barnen. NÀr en konflikt uppstÄr mellan barnen Àr det viktigt att pedagogerna Àr lyhörda till alla inblandade barn för att alla barn ska fÄ en chans att tala.

Den hÀr studien Àr en inventering av hur svensk elithandboll ser ut idag. SkÀlet till detta Àr att vi Àr tvÄ, vÀldigt handbollsintresserade personer som helt enkelt vill fÄ en inblick i hur svensk elithandboll ser ut idag. Studien Àr en blandning av en kvalitativ och kvantitativ studie baserad pÄ information av trÀnare och sportchefer inom svenska elitföreningar, förbundspersoner samt Àven en handbollsjournalist. DÄ detta i sig inte Àr ett vetenskapligt omrÄde har vi valt att utgÄ frÄn teorier kring utvÀrdering samt att vi Àven lyfter vissa teoretiska begrepp och modeller i den avslutande diskussionsanalysen för att försöka knyta ihop allting. Det tydligaste resultatet av studien har varit att respondenterna ansett att media har en stor inverkan pÄ handbollens framtid och ett av nyckelorden som anvÀnts Àr marknadsföring av sporten.

I det hÀr arbetet synliggörs vÄra styrdokument pÄ skolans omrÄde, de statliga, kommunala och lokala, utifrÄn den tes/frÄga som lyder; ?Tar man grundlÀggande vÀrden pÄ allvar? Tar man barns frÄgor om livet, pÄ allvar?? En presentation av respektive dokument och en kompletterande intervju med den pedagogiska ledaren/rektorn pÄ en skola analyseras och sammanfattas. Undersökningens huvudresultat Àr som följer; Vardagstillvaron och den sociala gemenskapen Àr viktiga som utgÄngspunkt för samtal, reflekterande och kunskapsutveckling.Barns/vuxnas syn pÄ medmÀnniskor Àr mycket viktigt - det utvecklande mÀnskliga mötet. Synliggör vÀrden, normer, tankar och idéer och vÄga visa att du söker svar. Begrepp och vÀrden Àr otydligare i den kommunala skolplanen och den lokala arbetsplanen.Grundtanken med arbetet Àr att följa idéer och tankar som Àr presenterade i vÄra styrdokument.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever berÀttar om lÀsning och   lÀsundervisning samt hur de berÀttar om sin delaktighet i arbetet med sin   lÀsning. Studien utgÄr frÄn elevens perspektiv och frÄn ett   specialpedagogiskt perspektiv.Studien har en kvalitativ ansats och utgÄr frÄn den sociokulturella   synen pÄ kunskap, att vi lÀr i gemensamma verksamheter genom att kommunicera   med andra. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt   Ätta elever i Är 2 till och med Är 5 intervjuades.Resultaten visar pÄ ansvarsfulla elever som berÀttar om nödvÀndigheten   i att kunna lÀsa och insikt om att lÀsförmÄga och att leva i vÄrt samhÀlle   har ett samband. De Àr i det stora hela positiva till lÀsning och berÀttar om   flera positiva upplevelser som de fÄr genom sin lÀsning men lÀsvanor och   elevernas erfarenhet av undervisning skiljer sig Ät.

Den hÀr studien utgÄr frÄn en kvalitativ forskningsansats, dÀr vi valt att intervjua fyra stycken lÀrare. Syftet med studien Àr att synliggöra nÄgra lÀrares tankar kring de sjunkande resultat som visats i de internationella och nationella undersökningarna, som PISA, PIRLS och de nationella proven i Ärskurs 3. FrÄgestÀllningarna berör hur lÀrarna ser pÄ de negativa resultaten och om de upplever nÄgon förÀndring i elevers lÀsförmÄga. UtifrÄn detta har dÄ lÀrarna förÀndrat eller anpassat sin undervisning som en följd av de resultaten och pÄ vilket sÀtt i sÄdant fall? FrÄgorna berör Àven om de negativa resultaten pÄverkar lÀrarnas sjÀlvkÀnsla.Sammanfattningsvis visar analysen av studien att det har skett en förÀndring i elevers lÀsförmÄga.

Min bakgrund innehÄller en lÄngvarig relation med Gotska Sandön med kamera som redskap. Syftet med min studie har varit att tolka och analysera lÀrarstudenters reflektioner kring sex naturfotografiska konstbilder frÄn Gotska Sandön. Fotografierna projicerades pÄ en stor filmduk och lÀrarstudenterna ? sex kvinnor och sju mÀn ? gjorde skriftliga beskrivningar utifrÄn sina upplevelser av bilderna. För att undersöka vilka likheter och skillnader de upplevde vid mötet med bilderna har jag anvÀnt mig av en fenomenografisk ansats.Bearbetningen och analysen av lÀrarstudenternas utsagor ? sammanlagt 156 st ? har gjorts i fyra faser.

Baumann, L & Unander-Scharin, M-J (2010) Lekinspirerande innemljö i förskolan och barns delaktighet i denna - En studie om pedagogers tankar kring innemiljön och dess inverkan pÄ barns lek Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet behandlar innemiljöns betydelse för att inspirera barns lek i förskolan. Syftet med undersökningen Àr att synliggöra pedagogernas tankar om miljöns betydelse samt att se hur barn leker i denna miljö. De frÄgestÀllningar vi har utgÄtt ifrÄn Àr följande: Hur tÀnker pedagoger kring miljön i förskolan? Hur pÄverkas barns lek av miljöns utformning? Hur delaktiga Àr barnen i utformningen av miljön? Metoderna som anvÀnts för att besvara ovanstÄende frÄgor har varit kvalitativa intervjuer med pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor, samt ostrukturerade observationer av barns lek i utvalda rum pÄ dessa. De teoretiska utgÄngspunkterna har varit forskning kring leken, demokrati och delaktighet i förskolan.

I studien jÀmförs elevers tankar och upplevelser av tvÄ olika sÀtt att arbeta i matematik ? lÀroboksbaserad undervisning och laborationer. JÀmförelsen görs utifrÄn tre teman ? rolighet, nytta inför prov och förstÄelse. Tidigare forskning visar att det idag vanligaste sÀttet att arbeta i matematiken Àr lÀroboksbaserad undervisning.