VÄrt syfte Àr att titta pÄ den nya speciallÀrarutbildningen som startar vÄren 2008 och att se vilka tankar den vÀcker hos specialpedagogerna och specialpedagogiken. Vi har pratat med rektorer och specialpedagoger för att höra deras synpunkter och fÄ fram deras kÀnslor och reaktioner pÄ utvecklingen inom det specialpedagogiska omrÄdet. I teorin beskriver vi vad som skiljer specialpedagogen och speciallÀraren Ät och vad de har för olika roller. Rektorsrollen finns ocksÄ med för att fÄ ett bredare perspektiv. Vi redogör för aktuell debatt med tidningsstudier och politiska stÄndpunkter i Àmnet.

Syftet med vÄrt utvecklingsarbete Àr att undersöka vad barn tÀnker och kan lÀra sig om sina rÀttigheter. VI har arbetet med tvÄ olika förskoleklasser för att göra de medvetna om Barnkonventionen och sina rÀttigheter. De tio grundsatserna, utifrÄn FN:s Barnkonvention, har varit grunden för att göra barnen medvetna om sin rÀttgheter. Metoden som vi har anvÀnt oss av Àr gruppintervjuer/samtal, enskilda intervjuer och observationer. Under praktiken gÄng har vi samtal med barnen i grupp efter vi lÀst en saga.

En undersökning av hur elever upplevelser sig delaktiga i bedömningsarbetet i sex niondeklasser fördelade pÄ tre skolor. Syftet med arbetet var att undersöka hur eleverna upplever sig delaktiga i bedömningsarbetet i Àmnena geografi och kemi. VÄrt mÄl har varit att ta reda pÄ: ? I vilken utstrÀckning upplever sig eleverna delaktiga i bedömningsarbetet? ? PÄ vilka sÀtt upplever eleverna att de Àr delaktiga i bedömningsarbetet? ? Hur skiljer sig elevernas upplevelser av delaktighet i bedömningsarbetet Ät mellan Àmnena? Metod har varit den enkÀt som vi formade efter vÄra frÄgestÀllningar. Resultaten visar att eleverna genomgÄende upplever lÄg delaktighet.

Syftet med vĂ„rt examensarbete var att undersöka tvĂ„ förskollĂ€rares tankar angĂ„ende verbal sprĂ„kutveckling och hur dessa visade sig i verksamheten. Vi ville ta reda pĂ„ vad pedagogerna hade för tankar som de anvĂ€nde sig av i det sprĂ„kutvecklande arbetet pĂ„ avdelningen och huruvida de rent praktiskt anvĂ€nde sig av dessa tankar i verksamheten I vĂ„r undersökning anvĂ€nde vi oss av kvalitativ intervju och öppen observation. Vi intervjuade och observerade tvĂ„ pedagoger pĂ„ en avdelning pĂ„ en privatĂ€gd förskola i en stor stad i södra Sverige dĂ€r alla barnen pĂ„ avdelningen hade svenska som modersmĂ„l. Vi anvĂ€nde oss av kvalitativ intervju för att fĂ„ sĂ„ uttömmande svar som möjligt och minska riken att missa intressant stoff. Öppen observation valde vi för att pĂ„ ett naturligt sĂ€tt kunna följa pedagogernas sprĂ„kutvecklande arbete samt för att se hur deras tankar införlivades i den praktiska verksamheten. De slutsatser vi har dragit Ă€r att det verbala sprĂ„kutvecklande arbetet pĂ„ avdelningen prĂ€glades av ett medvetet förhĂ„llningsĂ€tt till det sprĂ„kutvecklande arbetet av bĂ„da pedagogerna.

Syftet med denna fallstudie var att undersöka studerandes musikskapande. Deras beskrivningar relaterades till den kompositoriska processen. Ett delsyfte var att studera skillnader i detta avseende mellan studerande med olika musikbakgrund. Deltagarna gick en fristÄende kurs i musikskapande dÀr de komponerade och framförde musik. Med utgÄngspunkt i löst strukturerade intervjuer, processprotokoll samt inspelade kompositioner sökte jag förstÄelse för den kompositoriska processen och förutsÀttningarna för den.

Studiens syfte var att kartlÀgga och belysa de tankar och preferenser som finns kringbiologiundervisning i allmÀnhet och i synnerhet pÄ den undersökta skolan. FrÄgestÀllningenvar: Hur ser eleverna pÄ undervisningen i biologi, biologins olika ÀmnesomrÄden samtbiologiÀmnets livsanknytning pÄ denna skola? Elevernas tankar och preferenser inhÀmtadesgenom en enkÀt som till stor del inspirerats av ROSE projektet. Data sammanstÀlldes ochanalyserades utifrÄn frÄgestÀllningen. Eleverna anser att betygen Àr viktigare Àn Àmnet i sigoch att de delar av Àmnet som har anknytning till dem sjÀlva Àr intressantare Àn allmÀnnabiologikunskaper.

Denna slutreflektion beskriver mitt arbete med mitt kandidatarbete samt mina tankegÄnger under och efter projektet samt hur jag arbetat, de problem jag stött pÄ och hur jag löst dem. Delarna av denna reflektion Àr först en beskrivning av vad jag gjort, dÀrefter en beskrivning av hur detta projekt var tÀnkt att fungera. Den tredje delen Àr en beskrivning av hur jag arbetat under projektet, baserat pÄ mina veckorapporter. Den fjÀrde delen Àr sjÀlva reflektionen och den beskriver mitt arbete i mer detalj samt mina tankar och funderingar och hur jag löst de problem som uppstÄtt. Den sista delen Àr ett slutord dÀr jag sammanfattar mina tankar om utbildningen och mitt projekt jÀmfört med de liknande spel som finns idag samt mina tankar kring genren i allmÀnhet..

Syftet med vÄr uppsats Àr att ta reda pÄ förskolebarns tankar om vad de uppfattar att natur Àr och vilka upplevelser de har av naturen. Med upplevelser menar vi sÄvÀl deras erfarenheter av som deras kÀnslor för naturen.I vÄr undersökning har vi utgÄtt frÄn kvalitativa intervjuer, dÀr 18 förskolebarnen intervjuats parvis av tvÄ intervjuare. För att kunna nÄ förskolebarnens tankar var intervju en lÀmplig metod eftersom man fÄr en djupare bild av barns tÀnkande kring naturen. Vi lÀt ocksÄ förskolebarnen mÄla en teckning i samband med intervjun för att ytterligare ge de ett sÀtt att beskriva sina tankar. I bearbetningen av empirin försökte vi tolka innehÄllet utifrÄn barnens perspektiv, samt se variationer i barns beskrivningar.

En undersökning av hur elever upplevelser sig delaktiga i bedömningsarbetet i sex niondeklasser fördelade pÄ tre skolor. Syftet med arbetet var att undersöka hur eleverna upplever sig delaktiga i bedömningsarbetet i Àmnena geografi och kemi. VÄrt mÄl har varit att ta reda pÄ: ? I vilken utstrÀckning upplever sig eleverna delaktiga i bedömningsarbetet? ? PÄ vilka sÀtt upplever eleverna att de Àr delaktiga i bedömningsarbetet? ? Hur skiljer sig elevernas upplevelser av delaktighet i bedömningsarbetet Ät mellan Àmnena? Metod har varit den enkÀt som vi formade efter vÄra frÄgestÀllningar. Resultaten visar att eleverna genomgÄende upplever lÄg delaktighet.

Denna studie har undersökt möjligheten att anvÀnda begreppsprovokation pedagogiskt i en museimiljö ? en skulpturpark. Idén Àr att medelst skulpturer av surrealistisk karaktÀr lÄta barnen röra sig i grÀnslandet mellan fiktion och verklighet; för att utmana tanken och vidga begreppsrymden. Metoder som frÀmjar barns fria tÀnkande och kreativitet motiveras bland annat i FN:s barnkonvention och i svensk skollag.I studien deltog 10 barn i Äldern 9-10 Är. Barnen uttryckte sina tankar vid 12 av parkens skulpturer, varav 7 med förvÀntad begreppsprovocerande verkan och 5 utan sÄdan förvÀntad effekt.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka vilken geografisk omvÀrldsbild elever har, dvs. vilken inre karta de har av vÀrlden, och hur den formas. Vi har anvÀnt oss av en metod bestÄende av en enkÀt med bÄde allmÀnna frÄgor om elevens erfarenheter samt tre kunskapsbaserade uppgifter om kartan. Den första av dessa tre Àr en öppen uppgift dÀr eleven ombeds rita vÀrldskartan pÄ ett blankt papper. Det görs sedan kopplingar mellan elevernas erfarenheter, kunskaper och den mentala kartan.

Denna slutreflektion beskriver mitt arbete med mitt kandidatarbete samt mina tankegÄnger under och efter projektet samt hur jag arbetat, de problem jag stött pÄ och hur jag löst dem. Delarna av denna reflektion Àr först en beskrivning av vad jag gjort, dÀrefter en beskrivning av hur detta projekt var tÀnkt att fungera. Den tredje delen Àr en beskrivning av hur jag arbetat under projektet, baserat pÄ mina veckorapporter. Den fjÀrde delen Àr sjÀlva reflektionen och den beskriver mitt arbete i mer detalj samt mina tankar och funderingar och hur jag löst de problem som uppstÄtt. Den sista delen Àr ett slutord dÀr jag sammanfattar mina tankar om utbildningen och mitt projekt jÀmfört med de liknande spel som finns idag samt mina tankar kring genren i allmÀnhet..

HjÀrttransplantation Àr en behandlingsmetod som stÀller existentiella frÄgor pÄ sin spets, om grÀnsen mellan liv och död, kropp och sjÀl, varför det Àr viktigt att se mÀnnsikan ur ett holistiskt perspektiv. Syftet med denna litteratu litterarurstudie var att beskriva vuxna mÀnniskors upplevelser av att leva med ett donerat hjÀrta, frÀmst vad gÀller tankar och kÀnslor relaterade till det nya hjÀrtat. Studien baserades pÄ 11 vetenskapliga artiklar som analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys, och resulterade i tvÄ kategorier: Tacksamhet, skuld och rÀdlsa: PÄverkan frÄn donatorn och det nya hjÀrtat. Kategorierna presenterades med subkategorier för att tydliggöra innehÄllet. VÄr slutsats Àr att hjÀrttransplanterade har mÄnga tankar och upplevelser som behöver bearbetas.

Syftet med rapporten var att ta reda pÄ vad lÀrare har för tankar om, och planering kring, den nya ettans lÀs- och skrivinlÀrning, hur lÀrare vill att deras elevers första möte med skriftsprÄket i skolan ska se ut och hur lÀrare anser de kan arbeta för att vÀcka barns lust att ta sig an bokstÀverna. Vidare undersöks om det finns skillnader mellan olika lÀrares sÀtt att se pÄ lÀs- och skrivinlÀrningen beroende pÄ deras utbildningsbakgrund och erfarenhet inom yrket.Tidigare forskning kring Àmnet redovisas i bakgrundskapitlet. DÀr bland annat Äsikter kring val av lÀsinlÀrningsmetod, vikten av elevens förkunskaper och sjÀlvbildens betydelse för lÀs- och skrivutvecklingen tas upp.LÀrares tankar kring lÀs- och skrivinlÀrning sammanstÀlls i resultatkapitlet. Studien visar bland annat att lÀrare anser att det ska vara ett lekfullt och spÀnnande möte med det skrivna sprÄket nÀr barnen först kommer till skolan, för att situationen inte ska överdramatiseras och för att det ska vara roligt att lÀra sig lÀsa och skriva.Slutligen stÀlls respondenternas tankar kring lÀs- och skrivinlÀrning mot tidigare forskning kring Àmnet i diskussionskapitlet..

Detta arbete fokuserar begreppet mÀnniskosyn utifrÄn ett antal aspekter. Arbetets frÄgestÀllningar gÀller vad mÀnniskosyn egentligen Àr, vad skolans styrdokument sÀger om mÀnniskosyn och slutligen vilka tankar om mÀnniskan elever i Är nio uttrycker. Tyngdpunkten i arbetet Àr den kvalitativa undersökning som gjorts om tankar om mÀnniskan hos elever i Är nio. Uppsatsskrivning valdes som datainsamlingsmetod. Studien visar bl.a.