Genom mitt examensarbete har jag fört samman barns tankar om konflikter och konflikthantering, med befintliga konflikthanteringsmetoder. Detta för att uppnÄ mitt syfte om att fÄ en fördjupad insikt i, och kunskap om, hur femÄriga barn löser konflikter. Jag tog, genom intervjuer, reda pÄ hur barn löser konflikter och vidareutvecklade sedan deras strategier genom att föra samman dem med redan befintliga konflikthanteringsmodeller. Min tanke var att det, för att lösa eller pÄ annat vis bearbeta barns konflikter, Àr till stor fördel att utgÄ frÄn barnens egna tankar. Vem vet bÀttre hur barn brukar lösa konflikter Àn de sjÀlva? Men, trots att barn har mÄnga finurliga sÀtt att lösa konflikter pÄ, kom jag i min slutsats fram till att barn ofta behöver en trygg vuxen, gÀrna med kunskaper inom konflikthantering, som kan stötta dem under konfliktsituationer.

Nya tekniska redskap finns överallt i samhÀllet idag, och i alla Äldrar. PÄ förskolan anvÀnder sig barn och pedagoger mer av tekniskt hjÀlpmedel i verksamheten. En form av digital teknik som har blivit allt vanligare pÄ sistone Àr pekplattan. Syftet med denna studie Àr att undersöka tanken bakom anvÀndning av pekplattan som redskap och hur den i praktiken anvÀnds i den pedagogiska verksamheten. Studien baserar sig pÄ kvalitativa intervjuer med en förskolechef och ett antal pedagoger pÄ samma förskola. För att knyta an pedagogernas tankar och ord till den praktiska anvÀndningen av pekplattan i barngruppen, gjordes tvÄ olika observationer pÄ samma avdelning.

Syftet med vÄrt examensarbete var att fÄ ökad förstÄelse för barns uppfattningar och tankar kring att skriva och lÀsa. Det tillvÀgagÄngssÀtt vi valde var en kvalitativ undersökning i form av barnintervjuer. Sammanlagt har 10 stycken 6-Äringar och 10 stycken 8-Äringar intervjuats.Resultatet av vÄr studie visar pÄ att barns uppfattningar om skriftsprÄket ofta kopplas till situationer i vardagslivet, skolaktiviteter sÄsom matematik, framtids- och arbetsrelaterade behov och att de övar sjÀlva. Det framkommer Àven att barnen skriver till sina bilder och att motivationen varierar beroende pÄ den kunskap de besitter, dÀr de Àldre kunnigare barnen ofta uttrycker att de har mer drivkraft. Vi har ocksÄ i vÄrt resultat kommit fram till att barnen inte blir lÀsta för i den utstrÀckning, som utifrÄn oss och vÄrt bakgrundskapitel, vore önskvÀrt.

Bakgrund: Att fÄ ett bröstcancerbesked kan komma som ett slag om kvinnan Àr förberedd eller inte. I Sverige drabbas cirka 6500 kvinnor varje Är av bröstcancer. Bröstcancerprognosen har pÄ senare Är förbÀttrats, men trots detta innebÀr det ÀndÄ för mÄnga ett hot om död. Syfte: Syftet med studien var att ur ett patientperspektiv beskriva de kÀnslomÀssiga reaktionerna och upplevelserna hos kvinnor diagnostiserade med bröstcancer. Metod: En allmÀn litteraturstudie genomfördes dÀr vetenskapliga artiklar söktes genom olika databaser.

Jag har i min studie undersökt en förskolas skapande miljö ? alltsÄ deras ateljé. PÄ förskolan pÄgÄr det en förÀndring i tvÄ av de tre avdelningarnas ateljéer. Jag har försökt att följa pedagogernas reflektioner och tankar under förÀndringsarbetets gÄng. I studien undersöker jag hur barnen interagerar med material och vad som hÀnder nÀr ett nytt material som barnen vanligtvis inte har tillgÄng till tillkommer.

För patienter inom den palliativa vÄrden handlar vÄrdandet om att lindra symtom i form av smÀrta och annat lidande, bÄde fysiskt och psykiskt. Den palliativa vÄrden kan hjÀlpa patienter att fÄ en död som sÄ lÄngt som möjligt bör vara lugn, fridfull och uppfyller individernas önskemÄl. VÄrden involverar patienter, anhöriga och sjukvÄrdspersonal, framförallt sjuksköterskor, som alla Àr kÀnslomÀssigt inblandade. NÀr patienterna inte kan uppnÄ lindring frÄn deras lidande med hjÀlp av metoder som normalt anvÀnds kan palliativ sedering vara det sista alternativet som ÄterstÄr nÀr inget annat hjÀlper. Syftet Àr att undersöka och sammanstÀlla hur sjuksköterskors tankar, kÀnslor och attityder till palliativ sedering presenteras i dagens forskning.

Studien syftade till att undersöka hur gravida förstagÄngsförÀldrar i tredje trimestern upplever sin graviditet och det kommande förÀldraskapet, utifrÄn kvinnan och mannens perspektiv. Studien hade ett fenomenologiskt förhÄllningssÀtt och ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt i form av semistrukturerade intervjuer. Analysunderlaget utgjordes av 14 intervjuer med blivande förÀldrar och barnmorskor. Resultatet av analysen visade fem huvudomrÄden: FörhÄllandet till den gravida kroppen (tankar och kÀnslor inför kroppens förÀndring, förlossningen, bÀrandet av fostret), FörhÄllandet till det blivande barnet (kÀnslor och kommunikation med fostret, förestÀllningar om barnet), FörhÄllandet till den kommande förÀldraidentiteten (tankar kring förÀldraskapet, förebilder, skapandet av förÀldraidentiteten), FörhÄllandet till parrelationen (graviditeten och förÀldraskapets pÄverkan pÄ relationen, partnernas rollfördelning), FörhÄllandet mellan förÀldra- och yrkesidentitet (balansen mellan förÀldrarollen och yrkesidentiteten). I en slutdiskussion föreslÄs vidare forskningsfrÄgor..

Ett öppnande Det hÀnder ibland att vi upptÀcker platser som lyckas erövra en speciell plats i vÄra medvetanden. Det Àr platser som sÀtter tankar och kÀnslor i rörelse, och som för en lÄng tid framÄt vÀcker nyfikenhet och engagemang. För oss har det ofta handlat om övergivna platser. Miljöer som formats av mÀnniskans hand, men som övergivits i takt med att samhÀllet förÀndrats. I sin bortglömdhet vÀcker de en svÄrbeskriven sympati, nÀstan som den till en gammal vÀn i behov av kamratlig omtanke.

Syftet med vÄr studie var att lyfta fram de Àldres röster nÀr det gÀller införandet av Göteborgsmodellen. Vi ville undersöka deras upplevelser och tankar kring den nya utformningen av Àldreomsorgen. Vidare ville vi undersöka om Göteborgsmodellen kan beskrivas som salutogen. Vi har gjort en kvalitativ studie dÀr vi intervjuat sex Àldre personer som har bistÄnd i form av hemtjÀnst och Àr boende i Göteborgs kommun. I den teoretiska delen av uppsatsen har vi beskrivit KASAM och det salutogena synsÀttet samt att vi utgÄr frÄn kommunikationsteori och beskriver en relationsbaserad kommunikationsteori.

Ett projekt om iakttagande. Att lÀsa av en annan mÀnniska Àr kanske det vi Àr allra bÀst pÄ. Vi övar oss varje dag i att förstÄ varandra.Vad berÀttar varje liten förÀndring i kroppshÄllning, blickar och rörelser?  Det Àr i den gemensamma uppfattningen och förstÄelsen vi kan mötas..

BakgrundFör att barn ska utvecklas till sjÀlvstÀndiga och demokratiska individer bör de fÄ vara medbestÀmmande i situationer som rör deras vardag, exempelvis samling och tema. För att samling och tema ska bli meningsfullt för barnen bör deras intressen, tankar och Äsikter synliggöras. Vygotskijs sociokulturella teori handlar om att barn lÀr i samspel med andra.SyfteSyftet med denna studie Àr att undersöka hur förskollÀrare och barn ser pÄ medbestÀmmande i samling och tema pÄ förskolan. Vi vill ta reda pÄ vad medbestÀmmande innebÀr för förskollÀrarna och vilka förmÄgor förskollÀrarna anser att barn utvecklar genom att fÄ vara medbestÀmmande.MetodUndersökningen grundar sig pÄ en kvalitativ fallstudie dÀr fyra förskollÀrare och tio barn har observerats och intervjuats.ResultatResultatet visar att medbestÀmmande för förskollÀrarna innebÀr att fÄ göra sin röst hörd och fÄ möjlighet att pÄverka olika situationer. Barnen lyssnas in i samling och tema genom att deras idéer och tankar synliggörs.

En kvalitativ undersökning dÀr 4 gymnasielÀrare intervjuas om sina attityder till och tankar kring arbetslag..

Mitt syfte med denna uppsats var att synliggöra de gode mÀnnen för ensamkommande flyktingbarn och ge en förstÄelse för vad uppdraget innebÀr. Jag ville ge en inblick i de gode mÀnnens situation och instÀllning till uppdraget. För att ta reda pÄ detta stÀllde jag frÄgan: Vad innebÀr det att vara god man för ensamkommande barn med avseende pÄ professionalitet och makt?Jag genomförde intervjuer med fem gode mÀn för ensamkommande flyktingbarn. Intervjuerna analyserade jag sedan med hjÀlp av nÄgra teorier och begrepp som jag fann relevanta.

Syftet med vÄr studie var att belysa det faktum att homosexuella Àr en utsatt grupp som diskrimineras och om denna problematik möjligen kan förÀndras med hjÀlp av företags öppenhet. Vi har i vÄrt arbete bÄde vÀnt oss till stora och minde företag för att fÄ deras tankar kring hur problemet ser ut och se om företagen anser att de genom sitt sociala inflytande pÄverka andra genom den position de tagit pÄ marknaden. Vi har tittat pÄ hur de olika företagen ser pÄ reklam och hur det kommer sig att de valt att uppvisa sig pÄ det sÀtt de gjort. Genomförandet av studien har skett genom intervjuer med olika företag dÀr företagens tankar och attityder stÄr i fokus. Resultatet visade tydligt att alla företag kÀnner att det Àr viktigt med fler företag som visar sig gay-vÀnligt och att deras stÀllningstagande kan bidra till ökad tolerans.

Den obeslutsamhet som finns kring val av framtida yrke och utbildning Àr ett vÀldigt intressant omrÄde, dÄ alla mÀnniskor stÄr inför de valen nÄgon gÄng i livet. Det kan finnas en rad olika faktorer som pÄverkar utbildnings- och yrkesval. Syftet med denna undersökning Àr att öka förstÄelsen kring ungdomars tankar angÄende framtida utbildnings- och yrkesval. Vi avser att undersöka de faktorer som frÀmst pÄverkar ungdomar inför deras utbildnings- och yrkesval och hur de planerar att ta sig dit. Genom att göra en kvalitativ undersökning fick vi en djupare förstÄelse för hur elever som lÀser sista Äret pÄ samhÀllsvetenskapliga programmet tÀnker kring sina utbildnings- och yrkesval.