Detta arbete handlar om barns tankar om skrÀp i sin nÀrmiljö. Vi ville ta reda pÄ vad barn tÀnker om skrÀp i nÀrmiljön, eftersom vi under vÄra VFT perioder upptÀckt hur mycket skrÀp som ligger pÄ skolgÄrdarna dÀr barnen vistas och leker. Förskolan och skolan har en betydelsefull roll för att utveckla barns handlingskompetens för en hÄllbar utveckling. Vi har intervjuat barn i en mÄngkulturell förskoleklass för att ta reda pÄ deras tankar om varför skrÀpet hamnar pÄ marken och vart det tar vÀgen om det fÄr ligga kvar. Vi har Àven intervjuat förskollÀraren barnen hade i förskolan för att se om de fÄtt med sig nÄgon kunskap om Àmnet frÄn förskolan till förskoleklassen.

Detta examensarbete handlar om hur man gör för att ta till sig och bearbeta ny kunskap. Det handlar om hur en individ anvÀnder sig av sin unika lÀrstil för att lÀra sig nya saker. Syftet med denna undersökning som Àr att ta reda pÄ hur elever uppfattar att de lÀr sig och vad de har för erfarenheter och tankar kring undervisning. För att undersöka detta valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer med tvÄ elever som nyss börjat i Ärskurs ett. Det som jag fick fram ur dessa intervjuer var att eleverna delvis anvÀnde sig av olika tillvÀgagÄngssÀtt för att lÀra sig nya saker. Deras beskrivningar av undervisningen i förskoleklassen och skolan var dÀremot relativt lika, det framkom att det var nÄgot större variation av vilka sinnen som anvÀndes vid undervisning i förskoleklassen jÀmfört med i skolan. Slutsatser som jag dragit av denna undersökning Àr att dessa elever frÀmst upplever att det Àr de auditiva och visuella förmÄgorna som utnyttjas i undervisningen.

Organisationskommunikation har under de senaste decennierna pÄverkats av olika samhÀlleliga förÀndringar. Störst pÄverkan har möjligheten att kommunicera via digitala medier haft. MÄnga förutspÄdde att dessa digitala medier, sÄsom intranÀt, skulle leda till bortfallet av mer traditionella pappers-kanaler, exempelvis personaltidningar, som lÀnge anvÀnts för intern kommunikation. Detta har emellertid inte intrÀffat vilket tyder pÄ att papperskanalerna bidrar med nÄgot de digitala medierna inte kan. Dessa resonemang formade en frÄga om vilka medium som bör anvÀndas för att organisationer ska nÄ sina medarbetare med information.Det sÀtts alltsÄ en stor tilltro till att de digitala medierna kommer styra en allt större del av den interna kommunikationen i framtiden.

Den hÀr undersökningen rapporterar tankar och reflektioner kring miljö och hÄllbar utveckling frÄn nÄgra elever i slutet av skolÄr 5. Dessa har jÀmförts och tolkats mot tidigare undersökningar, Lpo 94 samt en teori som behandla inlÀrningens processer. UtifrÄn de tvÄ gruppsamtal som vi genomfört presenteras i resultatdelen att vÄr undersökning till viss del stödjer en av Skolverkets nationella utvÀrderingar Tema tillstÄndet i vÀrlden samt att elevernas tankar Àr fragmentariska och att de kÀnner en viss oro inför framtidens miljöproblematik. Vi har Àven sett att elevernas reflektioner rör de aspekter som definierar hÄllbar utveckling, nÀmligen ekologiska, ekonomiska och sociala..

Inskolning i förskolan, förskollÀrares tankar kring smÄ barns första möte med förskolan, av Sara Andersson och Magdalena Wasowska. Detta examensarbete handlar om förskollÀrares tankar kring inskolning av smÄ barn i förskolan. Enligt förskolans lÀroplan, Lpfö 98 (Utbildningsdepartementet, 2006) har förskolans verksamhet skyldigheten att ge varje familj ett gott vÀlkomnande in i denna miljö. Studien bygger pÄ tankar frÄn sex förskollÀrare som deltagit i en kvalitativ intervju dÀr de berÀttar om hur de tÀnker kring barns förstagÄngsinskolning. Studiens syfte Àr att belysa vilka aspekter som förskollÀrare anser vara viktiga att tÀnka pÄ vid en förstagÄngsinskolning pÄ en smÄbarnsavdelning. Följande frÄgestÀllning besvaras: Vad anser förskollÀrare som arbetar pÄ smÄbarnsavdelningar Àr viktigt att tÀnka pÄ vid en förstagÄngsinskolning, utifrÄn det nya barnets behov, förÀldrars behov, verksamheten och barngruppens behov samt personalens behov? Tidigare forskning berÀttar om kÀnslan av att kÀnna sig trygg med sin omgivning dÀr en anknytning sker till nÄgon annan mÀnniska, vilka Àr grundlÀggande för allas behov vid en inskolning.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en insyn i förskollÀrares avsikter nÀr det kommer till den fysiska inomhusmiljöns betydelse för, och pÄverkan pÄ, barns lek. De fyra frÄgestÀllningarna som stÀlldes var: Vilken betydelse har inomhusmiljön för barns lek enligt förskollÀrarna? Vilka möjligheter har barnen, enligt förskollÀrare, att vara med och pÄverka inomhusmiljön? Vilka avsikter har förskollÀrarna med den fysiska inomhusmiljön? Hur ser inomhusmiljön ut pÄ de olika avdelningarna? Den metod som anvÀnts för studien Àr kvalitativt inriktad, totalt fyra förskollÀrare intervjuades och totalt fyra förskoleavdelningar observerades. Resultatet visade att förskollÀrarna beskrev den fysiska inomhusmiljön som viktig för barns lek. FörskollÀrarna menade att barnen hade möjlighet att vara med och pÄverka inomhusmiljön dÄ förskollÀrarna följde barnens intresse och behov.

Sveriges lantbrukare blir Ă€ldre och Ă€ldre. År 2010 Ă€r var fjĂ€rde lantbrukare 65 Ă„r eller Ă€ldre vilket innebĂ€r att mĂ„nga gĂ„rdar stĂ„r inför ett stundande generationsskifte. Ett lantbruksföretag omfattar ofta mycket kapital och företaget pĂ„verkar bland annat familjen, grannar och finansiĂ€rer. DĂ€rför innebĂ€r ofta ett generationsskifte mĂ„nga viljor och önskemĂ„l frĂ„n intressenterna i och runt företaget. Eftersom Ă€garen tar det slutgiltiga beslutet angĂ„ende hur generationsskiftet ska genomföras fokuseras denna studie pĂ„ den Ă€ldre generationens tankar och beslut kring ett generationsskifte.

SammanfattningSyftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ hur barns tankar kring ekologiska processer kan utvecklas, samt att ta reda pÄ vad i undervisningen som anses vara avgörande för att förmÄ barn att utveckla sina ekologiska reflektioner. Kvalitativa intervjuer och ett undervisningstillfÀlle ligger till grund för undersökningen. DÀrefter sammanstÀlldes och kategoriserades barnens ekologiska processtankar. Resultatet av undersökningen visar att förutsÀttningen för utvecklande undervisning, Àr pedagogens kÀnnedom om barnets individuella erfarenheter. Det Àr utifrÄn dessa som barnet tar emot ny kunskap och sedan kopplar ihop den med tidigare upplevelser.

Denna undersökning utgÄr ifrÄn Mary Jo Bitners servicescape-modell om hur fysiska miljöegenskaper formade efter en berÀttelse eller tema pÄverkar serviceverksamheter. För att sedan implementera modellen i en digital miljö. Resultatet av att nyttja teorierna kring servicescapes pÄ exempelvis serviceverksamheter ger besökare möjlighet att fly undan vardagen, medvetet eller omedvetet, genom en kombination av olika sinnen. I undersökningen sÄg vi att besökarens sjÀlvmedvetenhet kunde jÀmföras med Mihaly Csikszentmihalyis teorier om ?flöde?, dÀr medvetandetillstÄndet hos en individ blir uppslukat av individens aktivitet.

Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen hos kvinnor och med hjÀlp av mammografi kan bröstcancer upptÀckas i ett tidigt skede. Mammografi Àr dock inte alltid Àr den bÀsta modaliteten att diagnostisera bröstcancer med eller för att bedöma cancern. Vilka kvinnor Àr det egentligen som fÄr magnetresonansetomografi som en kompletterande undersökning ellersom screening? Genom denna litteraturstudie har vi sammanstÀllt detta. MRT som komplement till mammografi kan anvÀndas bland annat för kvinnor som har en kÀnd Àrftlig faktor att utveckla bröstcancer.

I denna slutreflektion beskriver jag vad det var som fick mig att börja med applikationsutveckling till mobila enheter. Vilka mina tankar och planer var i början respektive slutet av projektet. Även hur jag gĂ„tt tillvĂ€ga för att skapa en mobilapplikation till Sveriges ledande annonssajt Blocket.se. Jag beskriver ocksĂ„ hur jag gjorde min research i början av projektet och Ă€ven vilken sorts mjukvara jag valde att arbeta med. Hur jag tog mina idĂ©er och tankar frĂ„n bilder i huvudet till skisser pĂ„ ett papper, för att sedan förbĂ€ttra det digitalt pĂ„ datorn.

Vi som skrivit examensarbetet heter Emy Cederblad och Anna Eriksson. Titeln Àr: Lek ur ett pedagogiskt perspektiv ? utifrÄn en diskursanalytisk studie. Vi har valt att undersöka hur pedagoger tÀnker och arbetar kring lek. Syftet Àr att fÄ syn pÄ om de Àr prÀglade av idéer, tankar och riktlinjer som finns i bl.a.

Vi Àr tvÄ lÀrarstudenter som har valt att göra en forskning pÄ hur pedagoger i tvÄ förskolor, en som Àr placerad i en storstad och en som Àr placerad utanför en storstad, har intresse för utevistelser i förskolan. Vi har valt att jÀmföra pedagogernas tankar pÄ de olika förskolorna. Syftet med detta arbete Àr att beskriva hur pedagoger tÀnker kring sin anvÀndning av utomhusmiljön i förskolan. Vi har genom intervjuer, enkÀter och observationer tagit reda pÄ vilka tankar som pedagogerna har kring anvÀndandet av utemiljön. Vi har kommit fram till att de intervjuade pÄ bÄda förskolorna har en positiv instÀllning till att anvÀnda sig av utomhusmiljön. Pedagogerna pÄ bÄda förskolorna anvÀnder sig av förskolegÄrden samt nÀrmiljön för utevistelser..

Vi har undersökt hur konstruktivistiska tankar synliggörs i styrdokumenten och i arbetssÀttet Matematik pÄ talets grund (MTG) samt i nÄgra matematiklÀrares klassrum. De metoder vi anvÀnt oss av för att fÄ svar pÄ vÄrt syfte och frÄgestÀllningar Àr komparativ textanalys och kvalitativa intervjuer. VÄrt resultat visar att i styrdokumenten syns konstruktivistiska tankar om kunskap och lÀrande tydligt. Vi kan ocksÄ konstatera att MTG Àr ett konstruktivistiskt arbetssÀtt. NÀr det gÀller konstruktivismen i klassrummet, sÄ visade vÄr undersökning att bl.a. tidsbrist och kollegors instÀllning försvÄrar den nyexaminerade matematiklÀrarens ambitioner att arbeta konstruktivistiskt.

SammanfattningBakgrund Dagens Ă€ldre uppnĂ„r en högre Ă„lder och de blir allt fler. Äldre personer idag har generellt sett bĂ€ttre matvanor Ă€n vad de hade förr men trots detta Ă€r undernĂ€ring ett vanligt förekommande problem. Detta inkluderar Ă€ven Ă€ldre personer med hemtjĂ€nst. MĂ„nga Ă€ldre riskerar Ă€ven att drabbas av social isolering, vilket kan pĂ„verka ett hĂ€lsosamt Ă„ldrande och motivationen att Ă€ta. Personalen i hemtjĂ€nsten har en betydelsefull roll nĂ€r det kommer till maten och det Ă€r dĂ€rför av vikt att lyfta fram deras tankar och Ă„sikter kring matsituationen. Syfte Syftet var att undersöka hemtjĂ€nstspersonalens tankar kring maten som serverades till brukarna i en mindre kommun. Metod Fyra individuella kvalitativa intervjuer genomfördes med personal i tre hemtjĂ€nstsgrupper.