Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka möjligheter och hinder grundsÀrskoleelever och lÀrare upplever i en inkluderande och en exkluderande skolform. Studien belyser, genom intervjuer, att antal sÀrskoleelevers och lÀrares tankar och upplevelser om elevernas skolsituation i en inkluderande alternativt exkluderande skolform. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om inkludering. Vi har anvÀnt oss av intervju som metod, för att pÄ sÄ sÀtt undersöka Àmnet utifrÄn respondentens berÀttelse och dÀrmed fÄ sÄ djupgÄende detaljer som möjligt. Vi önskar beskriva mÀnniskors upplevelser och Äsikter.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger ser pÄ lekens betydelse för barns sprÄkutveckling samt hur de arbetar för att stimulera sprÄkutvecklingen genom leken. Arbetet utgÄr ifrÄn fenomenologiska teorier dÀr fokus ligger pÄ mÀnniskans livsvÀrld, upplevelser och tankar. Som metod anvÀndes kvalitativ forskning för att ta del av pedagogernas tankar och kunskaper kring lek och dess betydelse för barns sprÄkutveckling. Resultatet av studien visar att pedagogerna inte har nÄgon entydig definition av lek och att det finns olika arbetssÀtt att stimulera barns sprÄkutveckling. Vi anser att lek Àr ??ett levande sprÄk?? och det Àr betydelsefullt att barn fÄr leka..

Genom att instruera personer att verbalisera sina tankar i samband med genomförandet av en uppgift, och föra protokoll pÄ dessa verbaliseringar genom ett s.k. tÀnka-högtprotokoll, Àr det möjligt att undersöka hur tÀnkande gÄr till (Ericsson and Simon, 1993, 1998; Ericsson, 2002). För att visa skillnaden mellan ?vanlig? verbalisering och den som görs i direkt anknytning till en uppgift delar Ericsson och Simon upp verbaliseringen i tre nivÄer.  I denna uppsats studeras personer med lindrig utvecklingsstörning och deras förmÄga att verbalisera sina tankar vid problemlösning. Syftet med denna studie Àr att utveckla en tÀnka-högtmetod anpassat för personer med utvecklingsstörning.

Sammanfattning Syftet med vÄr studie Àr att undersöka pedagogers tankar och idéer sett ur ett didaktiskt perspektiv nÀr det gÀller utomhusvistelse pÄ förskolan. Vi har utgÄtt frÄn fyra frÄge-stÀllningar. Vilka pedagogiska tankar och idéer ger pedagogerna uttryck för nÀr det gÀller utomhusvistelse? Vilka didaktiska möjligheter och utmaningar stÀlls pedagoger inför nÀr det handlar om utomhusvistelse pÄ förskolan och hur pÄverkar miljön pedagogernas didaktiska perspektiv? Hur har införandet av förskolans lÀroplan pÄverkat pedagogernas tankar om de didaktiska frÄgorna vad, hur och varför? Vilken betydelse har utbildning och erfarenhet för pedagogernas didaktiska förhÄllningssÀtt? Vi har diskuterat utifrÄn begrepp som didaktik, utomhuspedagogik, barnsyn, vÀrdegrund, sinnen och lÀroplan för förskolan, dÀr vi förhÄllit oss till pedagogers tankar om utomhusvistelse. Vi lutar oss mot Uljens didaktiska perspektiv och Deweys erfarenhetsbaserade lÀrande och reformpedagogik.

Intentionerna med vÄr undersökning har varit att undersöka nyanlÀnda elevers respektive lÀrarnas uppfattning om förberedelseklassen. Vi redogör för elevernas förutsÀttningar och behov, samt hur de kÀmpar för att anpassa sig i den nya skolan. Vi beskriver Àven lÀrarnas tankar om elevernas behov. I vÄr slutdiskussion har vi dragit slutsatsen att det Àr mycket som behöver bli bÀttre i skolan. Vi efterlyser bÀttre samarbete mellan förberedelseklasslÀrarna och övriga personal i skolan, samt bÀttre kontakt med modersmÄlslÀrare och förÀldrar.

I denna studie har trygghet och kommunikation inom ÀldrevÄrden undersökts. Studien utfördes med syftet att undersöka hur kommunikation och informationsdelning mellan Àldre vÄrdboende, deras anhöriga och deras vÄrdpersonal ser ut idag. Studien syftade Àven till att undersöka vilka faktorer som pÄverkar de Àldre vÄrdboendes och deras anhörigas trygghetskÀnsla. Förhoppningen var att bredda kunskapen kring fenomenen trygghet och kommunikation inom ÀldrevÄrden och att resultaten ska kunna frÀmja utvecklingen av kommunikations- och anhörigportaler.Datainsamlingen utgjordes av semistrukturerade intervjuer. Intervjudeltagarna bestod av tre olika mÄlgrupper som tillsammans formade vad som valdes att kallas för en omsorgscirkel.

I denna slutreflektion beskriver jag vad det var som fick mig att börja med applikationsutveckling till mobila enheter. Vilka mina tankar och planer var i början respektive slutet av projektet. Även hur jag gĂ„tt tillvĂ€ga för att skapa en mobilapplikation till Sveriges ledande annonssajt Blocket.se. Jag beskriver ocksĂ„ hur jag gjorde min research i början av projektet och Ă€ven vilken sorts mjukvara jag valde att arbeta med. Hur jag tog mina idĂ©er och tankar frĂ„n bilder i huvudet till skisser pĂ„ ett papper, för att sedan förbĂ€ttra det digitalt pĂ„ datorn. Jag gĂ„r Ă€ven igenom mina arbetsmetoder och vilka delar som hjĂ€lpt mig till framgĂ„ng.

Skolstarten och den första tiden i skolan Àr mycket viktig eftersom den utgör grunden för barnets fortsatta instÀllning till skola och lÀrande. Detta examensarbete syftar till att ge en bild av hur sexÄringar uttrycker tankar och förestÀllningar om skolstart och skola samt hur de sÀger att de lÀrt sig om detta. Arbetet bestÄr av tvÄ delar. Dels en litteraturstudie dÀr jag presenterar litteratur och undersökningar som pÄ olika sÀtt belyser Àmnet. Dels en intervjuundersökning som Àr baserad pÄ intervjuer med Ätta stycken sexÄringar.

Erfarenheten tyder pÄ att mÄnga lÀrare upplever det som svÄrt att anpassa undervisningen utifrÄn varje enskild elevs behov, trots att det stÄr i lÀroplanerna. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva lÀrares tankar kring anpassning av undervisning sÄ att den tillgodoser alla elevers behov i en klass. Detta Àr en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer med fyra lÀrare, dÀr vi bl.a. utgick frÄn fallbeskrivningar, som beskriver fem elever med olika behov.Den hÀr undersökningen efterfrÄgar en variation av lÀrarnas tankar kring anpassning av undervisningen utifrÄn alla elevers behov. NÄgot som framkom i resultatet var att förhÄllningssÀttet gentemot eleverna Àr viktigt, att lÀraren bemöter dem med respekt.

Detta arbete Àr en kvalitativ intervjustudie som undersöker lÀrares tankar kring begreppet livsfrÄgor. Totalt tio stycken lÀrare frÄn lÄg- och mellanstadiet har intervjuats och har dÀrigenom bidragit med sina erfarenheter inom omrÄdet. Enligt tidigare forskning kan livsfrÄgor uppfattas som nÄgot diffust. Syftet var dÀrför att reda ut begreppets komplexitet genom att ta del av lÀrares definition samt deras tankar kring undervisning och bedömning i relation till livsfrÄgebegreppet. De resultat som framkom genom analys av intervjusvaren stÀrker uppfattningen om att det Àr svÄrt att entydigt definiera vad livsfrÄgor Àr för nÄgot.

Syftet med vÄr studie Àr att fÄ en inblick i förskollÀrares tankar om barns leksaker i förskolan. Studien Àr baserad pÄ intervjuer av fem förskollÀrare, verksamma pÄ fyra olika förskolor, som delat med sig av sina tankar kring leksaker. I vÄr studie kom vi fram till fyra teman för hur förskollÀrare vÀrderar leksaker: Saker som finns runtomkring, Bra leksaker, DÄliga leksaker samt Datorn. VÄr slutsats Àr att rolleken och kreativiteten prioriteras i förskolan vilket innebÀr att de leksaker som frÀmjar detta fÄr en central plats i verksamheten. Vi kan Àven se att förskollÀrarna ser förskolan som en frizon frÄn trendleksaker och framhÄller att förskolan ska inneha de ?klassiska? leksakerna som till exempel klossar.

Uppsatsen redogör för tre svenska teologers tolkningar av den kristna försoningstanken. Gustaf Aulén presenterar tre skilda försoningstankar i sin bok Den kristna försoningstanken, varav han sjÀlv företrÀder en av dessa; det klassiska försoningsmotivet. De övriga tvÄ som presenteras i boken Àr den latinska eller objektiva försoningsteorin samt den subjektiva försoningslÀran.Sofia Camnerin Àr den andra teologen som studeras i denna uppsats. Hon redogör i sin avhandling Försoningens mellanrum, för teologerna Rita Nakashima Brock och Daphne Hampsons tankar kring den kristna försoningstanken. Med dessa teologer som bakgrund lÀmnar Camnerin sitt eget bidrag till debatten om försoningen.Slutligen redogörs för KG Hammars trilogi Tecken och verklighet, Samtal om Gud och Ecce Homo ? efter tvÄ tusen Är.

I denna studie har trygghet och kommunikation inom ÀldrevÄrden undersökts. Studien utfördes med syftet att undersöka hur kommunikation och informationsdelning mellan Àldre vÄrdboende, deras anhöriga och deras vÄrdpersonal ser ut idag. Studien syftade Àven till att undersöka vilka faktorer som pÄverkar de Àldre vÄrdboendes och deras anhörigas trygghetskÀnsla. Förhoppningen var att bredda kunskapen kring fenomenen trygghet och kommunikation inom ÀldrevÄrden och att resultaten ska kunna frÀmja utvecklingen av kommunikations- och anhörigportaler.Datainsamlingen utgjordes av semistrukturerade intervjuer. Intervjudeltagarna bestod av tre olika mÄlgrupper som tillsammans formade vad som valdes att kallas för en omsorgscirkel.

VÄr undersökning visar vilka tankar och planer som finns hos politiker och tjÀnstemÀn i tvÄ kommuner angÄende hur framtidens Àldreomsorg kan komma att se ut.Inledningsvis görs en historisk Äterblick över hur samhÀllet tidigare tagit hand om sina Àldre medborgare. Dagens styrande lagar och riktlinjer samt nationella mÄl beskrivs. Sverige anses stÄ inför omfattande utmaningar nÀr befolkningen blir Àldre och andelen Àldre blir större. I studien intervjuas fem personer med beslutande stÀllning samt en lÀkare om sina tankar om den framtida Àldreomsorgen. Intervjuerna har huvudsakligen fokuserats utifrÄn faktorerna demografi, ekonomi samt de Àldres hÀlsa och funktionsförmÄga.

Syftet med denna studie Àr att undersöka och kartlÀgga nÄgra lÀrares tankar kring utomhusundervisning i matematik. Det Àr ocksÄ intressant att undersöka vilka faktorer som pÄverkar lÀrarna i deras val av undervisningsmiljö. PÄ den begrÀnsade tid som studien hade till sitt förfogande passade det att göra fokusintervjuer. För att öka tillförlitligheten för studien gjordes Àven en enkÀtundersökning. UtifrÄn insamlade data, kartlades lÀrarnas tankar och erfarenheter kring utomhusundervisning i matematik.