The present study is primarily of historiographical type, but also uses comparative method and qualitative text analysis. It mainly aims to explore how Germany and the issue of guilt have been portrayed in Swedish and German nonfiction literature (excluding teaching materials) during the years 1996-2010, in the context of the Holocaust, but also makes a comparison between these two countries' depictions. Furthermore, it also examines whether it is possible to link the various depictions to specific theories, in this case determinism together with the actor and structural perspectives, as well as to other potential factors such as the authors' personal connections to the Holocaust or the millennium. In addition, overall trends is an aspect which is examined. Despite the fact that the Holocaust has been the subject of extensive research, no study with the same selection as this one has been carried out before.

Denna studie bygger på observationer av fri lek i såväl förskolan som förskoleklassen. I bägge verksamheterna är konflikter och konflikthantering vardagsmässiga inslag då barn och elever ständigt arbetar med sina inbördes relationer. Fokus har i denna studie riktat sig mot att ta fasta på de strategier som barn respektive elever använder sig av för att hantera konflikter som tillstöter under den fria leken, många gånger för att kunna leda samspelet sinsemellan vidare. Frågeställningarna som legat till grund för studien berör vilka strategier barn i förskolan respektive elever i förskoleklass använder sig av för att hantera konflikter. Samt huruvida det finns likheter och skillnader i hur barnen och eleverna hanterar konflikter i förskolan respektive förskoleklassen.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka om elever med svenska som andraspråk i år 7 - 9 tycker om att läsa respektive inte läsa och vad begreppet läslust betyder för dem respektive för deras andraspråkslärare. Vidare undrar jag vad som fångar deras läslust och hur man kan fånga deras läslust..

Denna uppsats behandlar hur bankernas kreditbedömning går till då tillverkande företag respektive tjänsteföretag ansöker om lån.Syftet med studien är att beskriva vilka komponenter och informationskällor som bankerna lägger störst vikt vid vid kreditbedömningen av tillverkande företag respektive tjänsteföretag avseende långfristiga lån, samt att uppnå en djupare förståelse för om det finns någon skillnad i kreditbedömningen mellan dessa typer av företag..

Fo?religgande studie redogo?r fo?r faktorer som pa?verkar elever i sina val av moderna spra?k i a?rskurs 6, da?r na?gra utav Pierre Bourdieus sociologiska begrepp om symboliskt kapital utgo?r en teoretisk ka?rna. Studien bygger pa? en enka?tunderso?kning da?r sammantaget 82 elever fra?n Tiundaskolan, Vaksalaskolan och Tunabergsskolan i Uppsala deltog. Resultaten ger indikationer pa? att elevernas sociala klasstillho?righet och ko?n i viss ma?n tycks pa?verka spra?kvalet, vilket blir tydligt i en klassanalys av de medverkande eleverna inom de olika spra?ken.

Belöningssystem används av många företag i syfte att rekrytera och behålla kompetent personal. Humankapital har blivit allt viktigare inom företag, därmed har det blivit allt viktigare att motivera anställda att arbeta i enlighet med företagets övergripande mål. En del forskning visar att belöningssystemet har positiv effekt på motivationen. Bankernas belöningssystem, i form av bonusar och andra förmåner, har lett till en hel del publikationer. Därmed blir det intressant att undersöka om belöningssystemet är en motivation för dem bankanställda.Syftet med uppsatsen är att undersöka om kundtjänstmedarbetare på SEB respektive Handelsbanken upplever att de motiveras av det belöningssystem som finns och hur respektive chef uppfattar detta ur medarbetarnas perspektiv.

 Studien undersöker skillnaden i informationsbehov mellan noviser och experter i en monteringskontext samt om de fel som sker i produktionen kan härledas till noviser respektive experter. I tidigare studier skiljer sig en expert från en novis i många avseenden, bland annat snabbhet, informationsanvändning samt precision. Olika informationsprocesser är också kopplade till noviser respektive experter. Experter har övat in ett automatiskt beteende medan noviser har medvetet informationsbeteende. Referensföretaget som studien utförts på har problem med höga interna rejekt, alltså antalet fel ökar också i samband med semestern och nyanställningar.

Studien behandlar hur olika företrädare för en muslimsk friskola beskriver sin respektive den kommunala skolan och vilka argument för valet av friskolan som anges. Den behandlar även vilka föreställningar om kulturell mångfald som rektor, lärare och elever uttrycker i sina beskrivningar av friskolan respektive den kommunala skolan. I studien framkommer att friskolan i de flesta fall valts pga. den muslimska profilen. Den muslimska normen ska enligt friskolan underlätta för känslan av trygghet hos barnen och anses stärka barnens identitet..

I den här uppsatsen har jag valt att undersöka pressbilden av Nazitysklands erövringar av under 1938. Först det så kallade Anschluss i Österrike och sen ockupationen av delar av dåvarande Tjeckoslovakien, det så kallade Sudetenlandet. Som forskningsmaterial har jag valt att undersöka två tidningar, Social-Demokraten och Stockholms-Tidningen. Syftet har varit att försöka förstå den vilken bild en läsare fick av de här händelserna när de föregav sig samt undersöka hur tidningarna förhöll sig till sina källor och hur de beskrev frågorna kring folk och minoriteter som de här kriserna handlade om.Som utgångspunkt för min undersökning har jag anlagt ett moraliskt perspektiv som det målats upp av Klas Åmark i hans bok Att bo granne med ondskan. Jag har utfört en kvalitativ hermeneutisk studie av 135 antal artiklar jämt fördelade mellan de två tidningarna där jag dels jämfört tidningarna med varandra men även jämfört det som skrivs med vad som faktiskt skedde rent historiskt.Jag har kommit fram till att tidningarna skiljer sig markant åt i sin rapportering, Social-Demokraten presenterar en mycket negativ bild av det som sker och ger klart Nazityskland skulden för det som sker medan den bild av händelserna som Stockholms-Tidningen framför är mycket mer ?neutral? och bitvis pro-tysk.Båda tidningarna rapporterar om minoritetsfrågan, både den judiska och den sudettyska och intar olika attityder mot dessa men upphör sedan att vidare beskriva dessa minoriteters öden allt eftersom kriserna går mot sitt slut..

Vi har i denna studie undersökt hur tjejer på yrkes- respektive studieförberedande program på två olika orter ser på sin framtid. Våra forskningsfrågor löd: Vilken syn på framtiden har gymnasietjejer på studieförberedande respektive yrkesförberedande program i Stockholms innerstad och Avesta? Vilka skillnader går att skönja i den syn på framtiden som tjejer på studie- respektive yrkesförberedande gymnasieprogram har, i Stockholms innerstad respektive Avesta? Samt hur kan man förstå dessa eventuella skillnader? Svaret på forskningsfrågorna sökte vi genom att knyta an de svar ett antal intervjuade tjejer gav, till tidigare forskning och teoretiska perspektiv med relevans för ämnet. Här har främst Pierre Bourdieus studier om det kulturella kapitalet samt Donald Broadys och Ida Lidegrans studier om utbildningskapital utgjort det material vi tagit avstamp i för analysen. Vi kom fram till att  det främst finns skillnader mellan programmen och att det går att förstå de här tjejernas olika syn på framtiden genom att titta på deras bakgrund.

Porsche är ett tysk bilföretag mest känt för sportbilar och är en del av Volkswagen koncernen. Volkswagen Group Sverige tillgodoser Porsche Sverige med ett reklamationssystem som heter PRT.PRT är en webbapplikation som är skriven med Active Server Pages och Visual Basic 6 komponenter. PRT är i dagsläget svårunderhållet och allmänt småbuggit att använda och jobba med. Systemet körs även på gamla servrar som Volkswagen Group Sverige vill sluta att använda. Detta har gett att Volkswagen Group Sverige vill avveckla detta system och skriva om PRT till en klient som kan nås remote istället för via webben.

Syftet med vår studie är att undersöka och jämföra vilken syn föräldrar har på den fria lekens betydelse för barns lärande. Studien görs i en förskola i Sverige respektive en utlandssvensk förskola i Spanien och svaren jämförs sedan mellan de olika länderna.Vi har utgått från tre frågeställningar;? Vad innebä begreppet fri lek enligt föädrar till barn i en svensk respektive utlandssvensk föskola?? Vad anser föräldrar till barn i en svensk respektive utlandssvensk förskola att barn lär sig genom den fria leken?? Vilka tankar och funderingar har föräldrar till barn i en svensk respektive utlandssvensk förskola angående deras barns möjligheter till fri lek under dagarna i förskolan?För att samla in material använde vi oss av strukturerad intervju för hemskick som metod. Genom vårt res-lutat kom vi fram till att det finns både likheter och skillnader i svaren vi fick från föräldrar angående den fria leken jämfört i en svensk respektive utlandssvenk förskola. Föräldrarna till barnen i den svenska skolan nämner flera begrepp och förmågor som barnen lär sig medan föräldrarna till barnen i den utlandssvenska förskolan mer tar upp materiella ting som barnen leker med.

Historieämnet är ett komplext och vittomfattande ämne, som trots sitt stora innehåll och ambitiösa målsättningar, paradoxalt nog har fått ett allt mindre utrymme i skolan. Det är av denna anledning, angeläget att lyfta frågor om ämnets syfte, innehåll och metoder i skolan. Denna studie syftar till att skapa en ökad förståelse för historieämnets plats i skolan. Frågorna studien utgår ifrån är de didaktiska: Vad? Hur? Och Varför? Genom en genomgång av styrdokumentens, samt den historiedidaktiska forskningens syn på ämnet, kommer en historieundervisning i dagen, som enligt dessa, bör sträva mot utvecklandet av elevernas historiemedvetande ? förmågan att orientera sig i de temporala tidsdimensionerna då, nu och sedan.

Denna studie tar avstamp i begreppet kris, då dess komplexitet och mångtydighet gör detintressant att studera utifrån en begreppshistorisk ansats. För begreppets fortlevnad har dethistoriskt sett utvidgats till att inrymma flera bakomliggande meningar som passar denaktuella verkligheten. Syftet med studien är således att urskilja hur begreppet kris förändratsutifrån Natos konceptdokument under årtalen 1968, 1991, 1999 samt 2010 med hjälp avbegreppshistorisk teori och metod. Reinhart Koselleck är en av begreppshistoriens urfädervilket gör att hans teoretiska ramverk samt metod fungerar som verktyg vid illustrerandet avden begreppsliga förändringsprocessen. Dessutom tillmötesgår den begreppshistoriskametoden det spontana intresset för språk och ordbetydelser, varför den bedöms vara somgiven för denna uppsats.

Denna uppsats är en textanalytisk studie med genusvetenskaplig ansats fokuserad på innehållsanalys utifrån  socialkonstruktivistisk teori. Syftet med föreliggande arbete har varit att undersöka vilka grupper av historiska och anonyma gestalter som förekommer i tre gymnasieläroböcker i historia, i vilken utsträckning dessa grupper gestaltas av män respektive kvinnor samt i vilka sociala sammanhang och historiska kontexter kvinnor respektive män ges utrymme..