Denna studie baserar sig på det faktum att Läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf94) slår fast att skolan i allmänhet och de utbildade lärarna i synnerhet ska arbeta för att alla elever ska stimuleras till att utifrån sina förutsättningar och behov få vidareutvecklas i sitt lärande. I detta arbete spelar elevers motivation en avgörande roll. Syftet med studien består i att beskriva lärare och elevers motivation vad gäller grammatik och grammatikundervisning i tyska samt att ge en förståelse för relationer däremellan. Studien innefattar både en enkät-undersökning, som besvarats av elever vid en gymnasieskola i en kommun i Norrbotten, och en kvalitativ undersökning, där fyra gymnasielärare i tyska tillfrågats. Lärarenkäten har utförts och analyserats med hjälp av metoden self report.

Det pågår en skolpolitisk debatt om andelen kärnämnen respektive karaktärsämnen inom gymnasieskolans teoretiska och praktiska program. Syftet med studien var att undersöka om det finns en skillnad i studiemotivation bland gymnasielever i kärnämnen respektive karaktärsämnen beroende på om de går ett teoretiskt program eller ett praktiskt program. Deltagarna i undersökning var elever på ett gymnasium från den sista årskursen dels från ett teoretiskt program, Naturvetarprogrammet (NV) och från ett praktiskt program, Omvårdnadsprogrammet (OP). Metoden som undersökningen använde sig av var en enkät som tog upp området motivation till kärnämnen och karaktärsämnen. Resultatet visade att motivationen hos elever på det teoretiska programmet var högre för kärnämnet än vad det var för elever på det praktiska programmet, de hade en högre motivation i sitt karaktärsämne.

Sammanfattning Bakgrund: Demenssjukdomar är vanligt förekommande hos äldre, vid 90 års ålder är cirka 50 procent drabbade av demenssjukdomar. Demenssjukdomar leder till beteende- och kommunikations svårigheter, vilket kan försvåra omvårdnadsarbetet och interaktionen mellan vårdpersonal och personer med demens. Syfte: Belysa faktorer som främjar respektive hindrar en god interaktion mellan vårdpersonal och personer med demens. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Omvårdnaden av personer med demens påverkas av interaktionen mellan dem och vårdpersonalen.

Syftet med den här uppsatsen har varit, dels att undersöka ett antal historielärares förståelse av och attityd till användandet av begreppet genus i historieundervisningen på gymnasiet, dels att analysera vad jämställdhetsmålen i gymnasieskolans styrdokument egentligen säger om be-greppet genus och om detta bör tolkas som ett direktiv att implementera genus i historieun-dervisningen. Undersökningen genomfördes i två steg. Gymnasieskolans styrdokument; skollagen, lä-roplanen för de frivilliga skolformerna samt ämnesbeskrivning och kursplaner för historia A, B och C, närlästes och analyserades utifrån en genusteoretisk grund. Därefter intervjuades sex utvalda gymnasielärare i historia kring begreppet genus i teori och praktik. Resultatet analyse-rades och kategoriserades därefter så att lärarnas genusmedvetenhet och attityd till användan-de av genus i historieundervisningen gick att identifiera.Styrdokumentsgranskningen visade att styrdokumenten idag inte säger någonting expli-cit om användandet av ett genusperspektiv i historieundervisningen men att skollagens och läroplanens jämställdhetsdirektiv vilar på en genusteoretisk grund och därmed indirekt kräver ett genusperspektiv i den konkreta undervisningen.

Syftet med detta examensarbete är att utreda hur Sveriges respektive Englands reglering angående brottsoffer relaterar till varandra. För att kunna göra det börjar jag med att utreda vem som är att betrakta som målsägande i Sverige och victim i England. Efter det går jag igenom regleringen som finns för brottsoffer i respektive land. Jag har delat upp regleringen som berör brottsoffer i sex områden; skydd för brottsoffer, skydd för brottsoffers säkerhet, stödfunktioner, rätt till information och hänsyn och ersättning..

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida den tyska ubåtskrigföringen under andra världskriget använde sig av sjökrigsmetoder som beskrevs av Sir Julian Corbett i början av 1900-talet. För att testa Corbetts teorier studeras slaget om Atlanten 1939 ? 1945 som ett empiriskt fall.Frågeställningen i denna rapport är: Vilka likheter och/eller skillnader finns mellan Sir Julian Corbetts sjökrigsmetoder och det tyska ubåtsvapens agerande under slaget om Atlanten? Metoden som används för denna undersökning är en komparativ metod där slaget om Atlanten studeras som ett fall. Resultatet visar att det finns en del likheter men också skillnader mellan tyskarnas ubåtskrigföring och Corbetts teorier. Corbett menar att syftet med all sjökrigföring är att alltid direkt eller indirekt säkra ett sjöherravälde eller att hindra motståndaren från att säkra den.

Uppsatsens syfte är att undersöka vad som påverkar inslaget av social respektive formell kontroll inom den interna kontrollen. En modell har framtagits, vilken består av ett flertal faktorer; såsom kön, ålder, högsta utbildning, vidareutbildning, medbestämmande, påverkan, arbetslivserfarenhet, avstånd till arbetsplats, kommunikation umgänge och sammanhållning, samt den interna kontrollen i form utav COSO-modellen. Denna modell ska hjälpa oss att försöka få fram om det finns några samband mellan den individuella faktorn och inslaget av social respektive formell kontroll inom den interna kontrollen. Undersökningen är utförd på nämndnivå, barn- och utbildningsnämnden, i tre mindre kommuner runt om i Skåne. För att få fram inslaget av social respektive formell kontroll inom den interna kontrollen intervjuades den ansvariga för intern kontroll inom varje nämnd.

Syftet med föreliggande uppsats var dels att få förståelse för hur lärare respektive specialpedagoger ser på barn i socioemotionella svårigheter, dels att undersöka om socioemotionella svårigheter kan leda till problem i interaktionen med den övriga barngruppen. Vi ville också belysa om samverkan mellan hem och skola är en förutsättning för att komma till rätta med elevens problem.För att kunna nå denna förståelse har vi använt oss av kvalitativ intervju. Vi intervjuade tre lärare respektive tre specialpedagoger på två skolor. Forskningsfrågorna i uppsatsen är:Hur ser lärare respektive specialpedagoger på elever i socioemotionella svårigheter?Kan elevers socioemotionella svårigheter leda till problem i interaktionen med den övriga barngruppen? Hur ser samverkan ut mellan hem och skola avseende elever i socioemotionella svårigheter?Vårt resultat visar att synen som lärare respektive specialpedagoger har på barn i socioemotionella svårigheter är att det i första hand handlar om utagerande beteende.Vår undersökning visar också att barn i socioemotionella svårigheter har avsevärda problem i sin kommunikation och i samspelet med barn och vuxna.Intervjuresultatet visar vidare på hur viktigt det är med en god samverkan mellan hem och skola för att kunna komma till rätta med en elevs problem..

Denna studie observerade 30 inspelade polisintervjuer och undersökte om informationsmängden och informationstypen som brottsoffer och misstänkta lämnade under en polisintervju påverkades av intervjustilen. Underliggande variabler som konstituerar humanitet respektive dominans, respekt respektive ångest undersöktes. Oberoende t-test visade att brottsoffer i jämförelse med misstänkta dels lämnade signifikant mer total mängd information, dels signifikant mer mängd information av typerna när, hur, tid och varför. En tvåvägs Anova visade en signifikant huvudeffekt för mängden genererad information vid en undersökning av två av de underliggande variabler som konstituerar respekt: Den hörde berättar spontant & flödigt om händelsen, tillmötesgående & samarbetsvillig; Den hörde uttrycker sorg med eventuell gråt men berättar/svarar flödigt på frågor. En hög förekomst av respektive variabel genererade mer information jämfört med en låg förekomst..

Syftet med min uppsats var att undersöka den sensuella gestaltningen av den nakna kvinnokroppen i Per Hasselbergs skulpturer: Snöklockan, Vågens tjusning, Grodan och Näckrosen. Min metod bestod i en fenomenologisk-hermeneutisk upplevelsebeskrivning och tolkning av de respektive verken. I min analys visade jag att de skiftande sensuella uttrycken i de respektive skulpturerna kan läsas tillsammans som en bildserie som berättar eller illustrerar olika utvecklingsstadier i kvinnans biologiska (sexuella) och/eller andliga liv, och som en spegling av konstnärens egen anima..

Detta arbete syftar till att undersöka lärares förhållningssätt till användningen av olika texttyper i historieundervisningen. Vi ville ta reda på hur lärare arbetar med olika texttyper och vilka de anser bäst bidrar till historisk kunskap. Slutligen ville vi undersöka huruvida valet av texttyp kan påverka utvecklingen av elevers historiska empati. Arbetet utgår från tidigare forskning om historiedidaktik och litteraturdidaktik. Detta blandas med forskning om centrala definitioner av texttyper samt Dysthes tankar om det dialogiska klassrummet. För att besvara vår frågeställning användes till en början en kvantitativ forskningsansats genom en förstudie i form av ett frågeformulär. I denna kartlades elevernas syn på användandet av texttyper i undervisningen och visar att de föredrar gruppdiskussioner som arbetssätt vid arbete med olika texter.

Bakgrunden till denna rapport är det stora antal vindkraftverk som det idag finns planer på att bygga i Sverige. I Jokkmokksliden utanför Malå i Västerbotten påbörjades byggnationen av en vindkraftverkspark under 2010 vilken kommer att bestå av 18 vindkraftverk ritade av en tysk konstruktör. Fundamenten för vindkraftverken är massiva gravitationsfundament där armeringen är särskilt komplicerad att montera och kräver en stor arbetsinsatts. Syftet med denna rapport är att undersöka om och hur man genom att tillämpa nya metoder och planeringsverktyg kan öka produktiviteten och därmed minska arbetsinsatsen. För att uppnå detta har en djupstudie inom Lean Production utförts.

Skilda meningar råder om modersmålets roll i undervisningen. Syftet med studien var dels att undersöka hur elever använder modersmålet (bosniska) respektive svenska språket vid matematiska problemlösningar samt i vilken utsträckning modersmålet används i matematikundervisningen. Undersökningen var kvalitativ och metoderna som användes var observationer samt intervjuer av ett antal elever. Resultatet visade att de flesta eleverna har ett utvecklat vardagsspråk men saknar matematiska begrepp på båda språken..

Syftet med detta arbete är att synliggöra fördelar och nackdelar för barn med språkstörning på språkförskola och språkavdelning. Vilka är fördelarna respektive nackdelarna med en placering på språkförskola respektive språkavdelning enligt pedagogerna? Hur ser det sociala samspelet ut för barn på en språkförskola respektive språkavdelning? Vad anser pedagogerna att det krävs för kompetens på en språkförskola respektive språkavdelning? För att undersöka dessa frågeställningar gjorde vi intervjuer med pedagoger på språkförskola och språkavdelning samt observationer av barn på en språkförskola och en språkavdelning. Resultatet visar att pedagogerna på språkförskolan har skilda åsikter när det gäller inkludering. De pedagoger som arbetar med barnen dagligen anser inte att deras verksamhet är inkluderande.

Har du någon gång varit med om att du inte förstår att din samtalspartner är ironisk, eller att du själv blivit missförstådd av samma anledning? Ironi är svårt att uppfatta och om hänsyn inte tas till kontexten, vad särskiljer då ironi från andra emotionella uttryck? Akustiska ledtrådar, som grundtonsfrekvens, intensitet och duration, har tidigare kartlagts för att till viss del kunna förklara skillnaderna mellan olika emotionella uttryckssätt. Ironiska och sarkastiska yttranden har i tidigare studier visats ha högre grundtonsfrekvens, intensitet samt längre duration i jämförelse med andra emotionella uttryckssätt. I detta arbete har 20 deltagare fått bedöma olika emotionella uttryckssätt för 26 ljudfiler, från ett testmaterial skapad av Peder Palmér, Institutionen för Beteendevetenskap och Lärande vid Linköpings universitet. Emotionerna som gestaltades var ironi, sarkasm, ilska, glädje och allvarlighet.