Syftet med uppsatsen är att medvetandegöra och reflektera över de olika stegen i den kreativa processen att skriva en saga. Jag ville undersöka om jag kan skriva en saga och hur. Det är till stor del ett konstnärligt arbete där jag först skrivit en saga. Därefter läste jag upp den för ett antal förskolebarn som responderade med att rita bilder ur sagan. Jag valde att använda en självetnografisk metod.

The purpose of this essay is to examine the construction of the norm-breaking characters Saga from the young adult novel Tusen gånger starkare written by Christina Herrström and Pippi Longstocking from the books written by Astrid Lindgren. In order to do this I have applied queer theory as well as theories of narrative in my analysis.To be able to study the breaking of norms, it has been essential to first examine the way the norm itself is manifested in the books. Because of this I have chosen to begin my analysis with an examination of two other characters who by their normative behavior contrasts against Pippi and Saga, namely Signe and Annika. The understanding of the normative discourse that Signe and Annika represent is crucial in understanding the way Saga and Pippi later turn against it.After that I examine in which ways Saga and Pippi breaks prevalent norms and how they as characters are constructed as being different. Subsequently I study the effects of Saga?s and Pippi?s norm-breaking, taking focus on how it influences Signe and Annika.Finally I discuss the view of Saga and Pippi as subversive characters, and however the books can be said to have a subversive effect.

This paper aims to examine the heteronormativity that is present in John Galsworthy?s The Forsyte Saga. This is achieved by performing a queer reading of the text with the help of Swedish Queer theorists Fanny Ambjörnsson and Tiina Rosenberg. I study the norm and how it is enforced by law, society and family. To get a complete image of the heteronormativity I also need to analyze the gender presented in the saga.

Detta är en studie om det går att använda vampyrer som inspirationskälla i undervisningen på högstadiet. Syftet är att besvara följande frågeställningar:Hur kan vampyrtemat motiveras och användas i klassrummet med skräcklitteratur som Dracula (1897) och Om jag kunde drömma (2005), som är första delen i Twilight serien, som utgångspunkt?Vilka modeller inom litteraturundervisning finns att tillämpa för vampyrtemat?För att besvara frågeställningarna har närläsning använts som metod. Resultatet visar att vampyren med all rätt kan användas som inspirationskälla i undervisningssyfte. Studien visar att man måste introducera skräcklitteratur med försiktighet och användandet av olika modeller är viktigt för att nå fram till samtliga elever.

Denna studie är en liten undersökning om barns kroppsspråk samt barns kroppsliga uttryckssätt kring en saga. Undersökningens syfte var att ta reda på hur barns olika uttryckssätt kan tolkas utifrån en gemensam situation. I studien försöker vi även ta reda på vilket sätt vi kan förstå barnens uttryckssätt. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod, där vi använder oss av videokamera. Från det inspelade materialet väljer vi sedan ut två sekvenser som vi sedan analyserar.

Jag vill i den här uppsatsen ge mig in i en värld där ära och heder ständigt står på spel. En värld där ett enda illa valt ord kan orsaka en släktfejd och få förödande konsekvenser vad det gäller att skörda människoliv. Världen är ganska fåordig och enkel, känslorna är raka och direkta. Det finns ungefär 50 stycken bevarade isländska sagor, och det är två av dessa jag vill studera närmare. I de isländska sagorna är det ofta männen som är centrala figurer, kring dem kretsar de flesta äventyr och de är ofta huvudpersoner i uppgörelser och vid tingsplatser.

Denna studie syftar till att undersöka representationen av maskulinitet och femininitet med utgångspunkt i huvudkaraktärerna i filmserierna Underworld och Twilight som båda har ett vampyrtema, där representationerna i respektive serie sedermera jämförs med varandra. Undersökningen ämnar även undersöka om denna representation förändras genom det narrativa förloppet i vardera filmserie och i så fall hur förändringen yttrar sig.Genom ett utarbetat observationsschema där binära oppositioner och huvudkaraktärer i interaktioner står i fokus tas specifika scener ut och analyseras med hjälp av genusteorier och litteratur kring vampyrgestalten, varulven och hur manliga respektive kvinnliga karaktärer tidigare representerats inom filmmediet. Interaktioner och scener ligger till grund för karaktärsanalysen.Resultaten av denna studie visar att representationerna av karaktärerna innehåller drag från tidigare ideal där dessa befinner sig i olika maktpositioner gentemot varandra. De kvinnliga karaktärernas representation ter sig i jämförelse med varandra olika i aktivitet och makt men tillhör till en början samma stereotyp. Även de manliga karaktärerna skiljer sig åt i representationen genom fysiska yttringar, handlingar och även i sina maktpositioner.  Genusyttringarna i Underworld-serien visar en stark kvinnlig och passiv manlig karaktär medan motsatsen kan urskiljas i Twilight-serien. .

The purpose of this thesis is to investigate respectability and the construction of ?free love? in Swedish feminist debater and playwright Frida Stéenhoff?s (1865?1945) drama Lejonets unge (1896). In 1897 the first production of the drama was set in the small town of Sundsvall in Sweden and caused a public storm be-cause of its plea for free love for both men and women.Through an intersectional perspective, where the axes of class, gender, sexual-ity, religion, nationality and age are central and with a starting point in Beverly Skegg?s concept ?respectability? I investigate how ?free love? is constructed in the drama. I also link the construction of ?free love? to the historical context of the debate concerning sexual morality and marriage which was intense in society and literature in Scandinavia in the late 19th century.In the drama the plea for ?free love? is created mainly through the character Saga Leire.

This essay aims to analyse the social and physical interaction through the body inpublic space, based on the performances Twilight Walk by The New Beauty Council,and Crawl, by William Pope.L. As part of the performance-programme CityExcavations from Gothenburg International Biennial of Contemporary Art 2011,artists occupied the streets of Gothenburg for a few days in June 2011. Through aninterpretation on performativity and feminism architecture-theory this essay looks intohow bodies integrate with public space; on how space potentially includes or excludesrepresentations of different bodies and the construction of (gender) identities. I wantto discuss how bodily performances such as movements, gestures, visual andemotional expressions interact with architecture and social contexts..

Denna uppsats analyserar Selma Lagerlöfs debutroman Gösta Berlings saga utifrån teorierna zookritik och ekokritik. Analysen ämnar visa hur naturen framställs och hur den påverkar romanens karaktärer samt analysera hur det hierarkiska förhållandet mellan människa och natur artar sig i romanen. Analysen utgår även ifrån de filosofiska och teologiska tankegångar som ligger till grund för tudelningen mellan kultur och natur i det moderna samhället. Uppsatsens analys bygger på ett närläsningsstudium av tre kapitel i romanen. De kapitel som analyseras är första kapitlet ?Landskapet?, nittonde kapitlet ?Dovres häxa? och tjugotredje kapitlet ?Patron Julius?.

Frågor som berör ungdomar med sociala problem har länge varit av intresse för mig. I inledningsskedet av uppsatsarbetet kom jag att bli särskilt intresserad av en ung flicka, Saga. Hennes liv har fyllts med sociala problem som i grunden har varit kopplade till föräldrarnas missbruk, främst till mammans. Hennes pappa dog av sitt missbruk när hon var tolv år. Jag valde att göra en fallstudie om Saga för att skildra hennes liv och för att lyfta fram den problematik som finns hos ungdomar med liknande sociala problem.Syftet med denna studie är att utifrån ett enskilt fall kunna illustrera djupet, detaljerna och skildringar om det konkreta.

Denna uppsats studerar naturens påverkan på karaktärerna i Tove Janssons böcker Trollvinter och Pappan och havet. Utifrån ekokritik och begreppen pastoralen och den vilda naturen presenteras hur denna påverkan gestaltar sig samt vilka följder den får. Uppsatsen understryker vikten av att ta naturens roll i beaktande vid analys av karaktärerna, vilka bland annat erfar en ökad självständighet samt fördjupad självinsikt grundad i olika naturtyper..

The purpose of this paper is to illustrate how librarians andteachers work together and with the help of other researchtry to understand what influences this cooperation. The studyis based on the following questions:1. These two professional groups have differentprofessional identities and work in two differentprofessional cultures. How does this affect theircooperation?2.

Titel på vårt examensarbete är Flickor och pojkars bildskapande utifrån saga och natur. Författare: Lina Ståhl och Rebecca Johansson. Syftet med denna studie är att få inblick i hur barn mellan tre till fyra år arbetar med bildskapande och hur barnen skapar målningar utifrån inspiration från saga och natur. Det vi ville undersöka var hur barnen för över sina visuella bilder kring det som de just har upplevt till sina målningar. I studien har pojkar och flickors målningar jämförts, eftersom vi i vår studie ville se om det fanns genuslikheter eller skillnader inom bildskapandet. Frågeställningarna som vi utgick ifrån i vår studie var följande: Hur målar flickor och pojkar sina målningar utifrån saga och natur? Finns det likheter/skillnader mellan målningarna från de olika miljöerna? Hur visar sig likheter/skillnader på flickor och pojkars målningar? Inspireras pojkar och flickor av varandra i sina målningar? Barns bildskapande är viktigt att uppmärksamma då deras omgivning och vardag har en stor inverkan på deras skapande.

Undersökningens syfte är att belysa på vilket sätt teknikundervisningen med sin praktiskestetiska karaktär kan gynna språkutveckling. Teknikundervisning handlar om att ställas inför ett problem som ska lösas, om att misslyckas, förändra, pröva igen och lyckas. I denna studie har åtta elever i åldrarna tio till femton från en förberedelseklass skapat en saga och arbetat praktiskt med konstruktioner, dokumentation, och textbearbetning i anslutning till denna. Undersökningen ger svar på frågor kring hur de praktiska delar inom teknikundervisning kan gynna språkutveckling hos barn med svenska som andraspråk. Särskilt fokus har legat på hur eleverna interagerar när de får konstruera figurer och återberätta sin saga med hjälp av dessa och praktiskt?estetiskt teknikarbete.