Sökresultat:
324 Uppsatser om Tvingande skyddsćtgärder - Sida 9 av 22
"VÄga lÀmna flocken" : En fallstudie kring samverkan mellan privat och offentlig sektor
Ungdomsarbetslo?shet a?r idag ett stort problem i Europa. Ungdomar har sva?rare att fa? ett heltidsjobb a?n fo?r 20 a?r sedan. I samarbete med Arbetsfo?rmedlingen startade Swedbank projektet Unga Jobb med syfte att fa? fler arbetsso?kande ungdomar in pa? arbetsmarknaden.Syftet med studien var att med kvalitativ metod o?ka va?r fo?rsta?else fo?r initiativet Unga Jobb och vad samarbetet inneba?r fo?r huvudakto?rerna Arbetsfo?rmedlingen och Swedbank.
Ungdomssexualitet on- och offline
Microsoft Word - Ungdomssexualitet on- och offline.docxInternet a?r en relativt ny arena fo?r ungdomar och kunskap saknas fortfarande om hur ungdomars beteende i denna nya miljo? ha?nger samman med vad de go?r i traditionella miljo?er. Syftet med fo?religgande studie a?r att underso?ka ungdomars sexuella aktiviteter online respektive offline. Materialet som analyserats kommer fra?n de tva? fo?rsta insamlingstillfa?llena i en trea?rig pa?ga?ende longitudinell underso?kning i Va?stra Go?taland.
Ingen vill se en tjock mÀnniska pÄ scen
Forskning tyder pÄ att risken att drabbas av Àtstörning Àr tre gÄnger högre hos dansare jÀmfört med icke dansare och prevalensen uppgÄr till 42 %. DansvÀrldens strÀvan efter perfektionism, kvinnligt kön, en Älder av 14-20 Är samt intensiv bantning Àr de frÀmsta riskfaktorerna för att utveckla Àtstörning. Förutom att Àtstörningar hÀlsoekonomiskt Àr kostsamma för samhÀllet medför de Àven fysiska, psykiska och sociala konsekvenser hos den drabbade. Forskning menar att bÀttre kunskap kring skydds- och riskfaktorer för att inte utveckla Àtstörning krÀvs samt att förebyggande program riktade till högriskgrupper som dansare behövs. DÀrtill saknas effektiva interventionsprogram för att förebygga Àtstörning hos professionella dansare, vilket dÀrför ligger till grund för framarbetat syfte.
?Ingen vill se en tjock mÀnniska pÄ scen?
Forskning tyder pÄ att risken att drabbas av Àtstörning Àr tre gÄnger högre hos dansare jÀmfört med icke dansare och prevalensen uppgÄr till 42 %. DansvÀrldens strÀvan efter perfektionism, kvinnligt kön, en Älder av 14-20 Är samt intensiv bantning Àr de frÀmsta riskfaktorerna för att utveckla Àtstörning. Förutom att Àtstörningar hÀlsoekonomiskt Àr kostsamma för samhÀllet medför de Àven fysiska, psykiska och sociala konsekvenser hos den drabbade. Forskning menar att bÀttre kunskap kring skydds- och riskfaktorer för att inte utveckla Àtstörning krÀvs samt att förebyggande program riktade till högriskgrupper som dansare behövs. DÀrtill saknas effektiva interventionsprogram för att förebygga Àtstörning hos professionella dansare, vilket dÀrför ligger till grund för framarbetat syfte.
Kulturhistorisk intressant bebyggelse : Bevarande med stöd av Plan- och Bygglagen
Kommunerna har möjlighet att skydda bevarandevÀrd bebyggelse i detaljplaner genom att meddela skydds- och varsamhetsbestÀmmelser pÄ de fastigheter som Àr vÀrda att bevara. Vad som Àr tillÄtet att skydda med sÄdana bestÀmmelser regleras i 4 kap 16§ PBL.Tidigare undersökning visar att det kan finnas problem med utformningen av dessa bevarandebestÀmmelser. BÄde att de saknar stöd i PBL och att de Àr otydligt formulerade.I studien har granskats hur bevarandebestÀmmelserna Àr utformade i VÀstra Götalands LÀns kommuner, om de har nÄgon brist/otydlighet. Materialet som har granskats Àr de detaljplaner som varit under pÄgÄende arbete i kommunerna under tiden v.14 till v.16.  Till bygglovshandlÀggare i samtliga kommuner i VÀstra Götalands LÀn har en enkÀt skickats ut, dÀr de fick svara pÄ hur det Àr att jobba med bevarandevÀrd bebyggelse vid bygglovsprövning.
Territorialitetsprincipen och sÀkerstÀllandet av en vÀl avvÀgd fördelning av beskattningsrÀtten : TvÄ rÀttfÀrdigandegrunder med samma rÀttsliga innehÄll?
Medlemsstaterna i den europeiska gemenskapen har fortfarande kvar sin behörighet inomomrÄdet för direkt beskattning. Emellertid begrÀnsas denna behörighet genomfördragsbestÀmmelserna om fri rörlighet och EG-domstolens dynamiska tolkning av dessa.För att en medlemsstat ska kunna fortsÀtta att tillÀmpa en inskrÀnkande skatteregel mÄstebestÀmmelsen rÀttfÀrdigas genom ett tvingande hÀnsyn i allmÀnintresset.Uppsatsen syftar till att klargöra det gÀllande rÀttslÀget avseende dels territorialitetsprincipensom rÀttfÀrdigandegrund inom EG-skatterÀtten, dels det av EG-domstolen anvÀnda uttrycketsÀkerstÀllandet av fördelningen av beskattningsrÀtten som rÀttfÀrdigandegrund. Uppsatsensyftar till att klargöra huruvida det rÀttsliga innehÄllet i de tvÄ termerna Àr detsamma.Uppsatsen utgörs av en redogörelse samt analys av EG-domstolens praxis vilket resulterar islutsatsen att det rÀttsliga innehÄllet i territorialitetsprincipen innefattas i innebörden avrÀttfÀrdigandegrunden sÀkerstÀllandet av fördelningen av beskattningsrÀtten men att detsenare inte utesluter andra sÀtt, Àn i enlighet med territorialitetsprincipen, pÄ vilkafördelningen av beskattningsrÀtten kan ske. Eftersom att dessa rÀttfÀrdigandegrunder tjÀnarsamma syfte samt att begreppet fördelningen av beskattningsrÀtten har en starkare stÀllningsom rÀttfÀrdigandegrund Àn territorialitetsprincipen, kommer sannolikt territorialitetsprincipenatt fasas ut och ersÀttas av sÀkerstÀllandet av fördelningen av beskattningsrÀtten..
Sjuksköterskans möjligheter att identifiera tecken pÄ depression hos tonÄringar med typ 1 diabetes och hur dessa tonÄringar kan stödjas : En litteraturstudie
Syfte: Att utifra?n litteratur beskriva hur sjuksko?terskan kan identifiera tecken pa? depression hos tona?ringar med typ 1 diabetes och hur hon kan sto?dja dessa tona?ringar. Metod: En deskriptiv litteraturstudie som baseras pa? 15 artiklar so?kta i databaserna CINAHL och PubMed samt genom manuella so?kningar.Huvudresultat: Tecken pa? depression hos tona?ringar med typ 1 diabetes a?r ho?gt HbA1c-va?rde, la?g frekvens av blodsockerkontroller och la?gre livskvalite?. Sjuksko?terskan kan anva?nda sig av standardiserade ma?tinstrument fo?r att identifiera tecken pa? depression hos tona?ringar med typ 1 diabetes, till exempel CDI, CES-D, YSR, WHO-5 och VAS.Tona?ringar med typ 1 diabetes o?nskar sto?da?tga?rder i form av skra?ddarsydda strukturerade undervisningsprogram, roliga aktiviteter och uppfo?ljning via SMS.
För- och nackdelar med skuldsaneringssystemet
PĂ„ 1980-talet var det lĂ„neboom i Sverige. Det var lĂ€tt att lĂ„na pengar utan sĂ€kerhet. NĂ€r sedan fastighetsvĂ€rdet sjönk och arbetslösheten ökade drabbades mĂ„nga av ekonomiska svĂ„righeter. Det var under denna tid som behovet av en skuldsaneringslag kom, skuldsaneringslagen trĂ€dde i kraft Ă„r 1994.Vid en skuldsanering skall den skuldsatte leva pĂ„ existensminimum i fem Ă„r. Ăverskottet fördelas mellan borgenĂ€rerna.
Konsten att presentera en dold tillga?ng : En studie om fo?retags rapportering av humankapital
Intresset fo?r att redovisa de ansta?llda som tillga?ng o?kar i takt med att kunskapsintensiva fo?retag blir allt fler. Na?r fo?retag vill visa denna immateriella tillga?ng fo?r intressenter saknas la?mpliga va?rderingsmetoder och rapporteringsstandarder. Vissa fo?retag kompletterar da?rfo?r a?rsredovisningen med en rapport da?r information om medarbetarna, humankapitalet, presenteras.
- Jag ser vad du sÀger! : om hur barn kommunicerar med ickeverbala leksignaler
En underso?kning av Bayeuxtapetens (BT) spra?kliga struktur. Underso?kningen avser bera?ttandetsorganisering och fo?rdelning mellan huvudfris, ba?rder, den kortfattade inbroderade texten och en postulerad fo?rlorad text. Sa?rskild fokus la?ggs pa? den s.k.
Frihet och bundenhet -patienters erfarenheter av hemodialys i hemmet.
Bakgrund:Patienter med kronisk njursvikt i slutstadiet behöver dialysbehandling för att överleva. De behöver vÀlja en behandling som passar deras livssituation. Hemhemodialys har ökat som behandlingsform. Sjuksköterskan som arbetar pÄ en dialysavdelning, möter patienter som Àr i behov av stöd och information. Det Àr viktigt att sjuksköterskan kan ge en trovÀrdig information om de olika dialysformerna.
Skydd av Ă€garpositioner i familjeĂ€gda smĂ„ och medelstora aktiebolag : Ăr skyddet tillrĂ€ckligt starkt?
Det finns mÄnga smÄ och medelstora familjeÀgda aktiebolag i Sverige och delÀgare i dessa företag har en stark anledning att skydda sina Àgarpositioner i företaget mot oönskade förvÀrv frÄn nya Àgare. Familjemedlemmar har ofta investerat privat förmögenhet i företaget och bÄde Àger aktier och arbetar vanligen i företaget vilket innebÀr att dessa i högre grad Àn andra Àr beroende av dess resultat. DelÀgare i dessa företag önskar i de flesta fall att Àgandet kvarstannar inom familjen och att ett framtida skifte till den yngre generationen genomförs. Under företagets livstid kan ett antal situationer och komplikationer intrÀffa i vilket ett skydd mot oönskade förvÀrv Àr motiverat. En Àgare kan önska avyttra sin Àgarandel, genomgÄ en Àktenskapsskillnad eller plötsligt avlida.
Rule of reason-doktrinen och direkt beskattning : ett samhÀllsekonomiskt perspektiv
MÄnga av de komponenter som Àr nödvÀndiga i ett nationellt beskattningssystem erkÀnns av EG-domstolen som tvingande hÀnsyn till allmÀnintresset, Àven om de bakomliggande vÀrdena inte kommer till uttryck pÄ exakt samma vis i EG-rÀtten som i den nationella rÀtten. De nationella allmÀnintressen som inte erkÀnns av domstolen kan sammankopplas med godtagbara förklaringar till varför ett sÄdant erkÀnnande inte Àr lÀmpligt eller nödvÀndigt. Domstolen förefaller pÄ sÄ vis hÄlla en jÀmvikt mellan gemenskapens bÀsta och de enskilda medlemsstaternas bÀsta.EG-domstolens erkÀnnande av dessa allmÀnintressen sker dock inte helt utan förbehÄll. Medlemsstaternas yrkande pÄ rÀttfÀrdigande avslÄs mer som regel Àn undantag. Det tydligaste exemplet Àr behovet av ett konsekvent beskattningssystem.
Att leva med vatten ? om fysisk planering inför havsnivÄhöjningar
KlimatförÀndringarna Àr ett aktuellt Àmne som det skrivs mycket om. En följd av dessa Àr stigande havsnivÄer och denna uppsats behandlar detta fenomen. Uppsatsens syfte Àr att belysa problematiken kring en havsnivÄhöjning och fysisk planering samt att ge en introduktion till Àmnet. MÄlet Àr att ta reda pÄ vilka konsekvenser en havsnivÄhöjning kan fÄ samt vilka strategier och ÄtgÀrder som kan anvÀndas i det förebyggande arbetet och vilken roll landskapsarkitekten kan ha i detta arbete. Konsekvenser av en havsnivÄhöjning presenteras med utgÄngspunkt i hÄllbar utveckling, ett begrepp som anvÀnds mycket i dagens samhÀllsplanering.
Energikartla?ggning av pelletsproduktion : vid Stora Enso pa? Gruvo?n
Idag a?r fossila bra?nslen fortfarande de fra?msta energika?llorna runt om i va?rlden. Enligt ma?nga experter kommer snart inte produktionen kunna tillfredssta?lla efterfra?gan av olja. Da?rfo?r bo?r o?verga?ngen till alternativa bra?nslen ske sa? fort som mo?jligt.