Sök:

Sökresultat:

324 Uppsatser om Tvingande skyddsćtgärder - Sida 8 av 22

Att bygga jÀrnvÀgsspÄrnÀra ? möjligt eller omöjligt?

MÄlet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida det Àr möjligt eller om det Àr omöjligt att bygga jÀrnvÀgsspÄrnÀra med tanke pÄ de skydds- och sÀkerhetsavstÄnd som rÄder. Den viktigaste aktören gÀllande sÀkerhetsavstÄnd Àr Trafikverket dÄ det Àr de som planerar och projekterar hela Sveriges jÀrnvÀgsnÀt. Förutom sÀkerhetsavstÄnden kommer buller, vibrationer och elektromagnetiska fÀlt tas upp. Vidare fortsÀtter uppsatsen med ett avsnitt som förklarar hur planeringsprocessen gÄr till, vilket stÀrks genom tvÄ intervjuer. Detta föregÄs med en diskussion som bland annat avser hantera pÄ vilket sÀtt det kan vara viktigt att bygga jÀrnvÀgsnÀra samt hur trafikplanering genom tiderna har möjliggjort att bilÄkandet har ökat i stÀder och orter.

Barns delaktighet : familjerÀttssekreterares syn pÄ barns delaktighet i vÄrdnad, boende och umgÀngesutredningar

Denna studie behandlar Àmnet familjerÀttssekreterares syn pÄ barns delaktighet i vÄrdnad, boende och umgÀngesutredningar. Studien har genomförts i form av kvalitativa intervjuer med sex familjerÀttssekreterare inom Stockholms stad. De frÄgestÀllningar som styrt arbetet lyder: Om och pÄ vilket sÀtt bereder familjerÀttssekreterarna barn i Äldern sju till elva Är möjlighet att delta i vÄrdnad, boende och umgÀngesutredningar? Vilken av de tvÄ konstruktionerna, skydds- eller aktörsperspektivet, framtrÀder i familjerÀttssekreterarnas tal om barn i Äldern sju till elva Är? Vilken betydelse fÄr familjerÀttssekreterarnas konstruktioner av barn för hur de bereder barnen möjlighet att delta i dessa frÄgor? GÀllande uppsatsens vetenskapsfilosofiska position och teoretiska angreppssÀtt befinner sig denna studie inom ramen för den fenomenologiska forskningstraditionen. Som en övergripande förstÄelseram för familjerÀttssekreterarnas syn pÄ barn och barns delaktighet har vi anvÀnt oss av det teoretiska perspektivet socialkonstruktionismen.

Hastighetsreduktion pÄ genomfartsleder, genom icke-tvingande ÄtgÀrder i vÀgmiljön

The study was conducted with an landscape approach with an subject related approach in the field of environmental psychology to investigate how road design affects drivers' choice of speed. The purpose was to portray road environments on thoroughfares in urban areas to motivate motorists to keep the speed limit and thus increase road safety for vulnerable road users. The task question was formulated, how can thoroughfares in suburban settings be portrayed to motivate motorists to reduce speed? The study was conducted throughout a literature review of motivational speed measures along with interviews with road design experts at the Swedish Transport Administration. Case studies were conducted on three thoroughfares in the Stockholm suburbs Vallentuna, Upplands VĂ€sby and Danderyd.

SAMHA?LLSANDA, MONSTERRENOVERINGAR OCH STUKADE SJA?LVFO?RTROENDEN : En kritisk diskursanalys av amerikansk va?lgo?renhets-TV

Denna uppsats syftar till att diskursanalytiskt kritiskt granska den sorts amerikanska TV-program som tematiserar underha?llande va?lgo?renhet fo?r att pa?visa att de ur flera aspekter understo?djer en kapitalistisk marknadsekonomi. Med sto?d av bland annat Norman Faircloughs diskursteori och analysmetod samt Pierre Bourdieus sociologiska teoribygge om klass och smak sa? har jag valt att i tre na?ranalyser so?ka reda pa? hur olika deltagares utsatthet och klasstillho?righet gestaltas och hur programmens a?tga?rder iscensa?tts och ra?ttfa?rdigas. Uppsatsen so?ker besvara flera fra?gor som syftar till att a?ska?dliggo?ra de sa?tt pa? vilka utsatthet och klass manifesteras i programmen.

Timeshare i allmÀnhet : OskÀligt i synnerhet

Det finns en stor grupp mÀnniskor i Sverige som lider i det tysta för att de har blivit utsatta för ett av Europas största bedrÀgerier. Deras sparkapital har gÄtt upp i rök och deras ekonomi har raserats pÄ grund av en enkel skraplott. Historien börjar med att paret, för det Àr ett par, Äker pÄ semester till Spanien, Portugal eller Grekland. NÀr de gÄr pÄ stranden kommer det fram en ung mÀnniska som pratar svenska eller skandinaviska och frÄgar om de vill vara med i en enkÀt om semestervanor. Solen skiner och vattnet Àr sÄ dÀr hÀrligt blÄtt, livet leker och det Àr klart att de vill svara pÄ nÄgra korta frÄgor.

Fyra revisorers upplevelser av arbetsrelaterad stress

Syftet med uppsatsen a?r att o?ka fo?rsta?elsen dels fo?r hur olika brukargruppers samutnyttjande av offentliga platser fungerar och dels fo?r hur detta hanteras inom planeringen. Anva?nda teorier behandlar det offentliga rummets demokratiska funktion och brukares upplevelse av det. En kvalitativ metod har anva?nts da?r observationer och intervjuer med brukare i Trekantsparken och planerare samt planeringsdokument fra?n Stockholms stad har varit grunden fo?r empirin, en kvalitativ analys har sedan utfo?rts.

ÖvergĂ„ngen till K3 : En manual för förstagĂ„ngstillĂ€mpare

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur K3 togs fram genom att analysera remissinstansernas Äsikter och Àven ta upp fördelar och nackdelar med K3. Vidare ska vi undersöka övergÄngen till K3 och göra en sammanstÀllning i form av en manual.FrÄgor: Hur togs K3 fram och vad tyckte remissinstanserna? Vilka fördelar och nackdelar har K3? Vilka delar av redovisningen kommer att pÄverkas vid tidpunkten för övergÄngen?  Metod: Studien Àr mestadels baserad pÄ primÀrdata dÀr befintlig information om K3 framtaget av andra. Informationen Àr bland annat hÀmtad frÄn lagtexter, artiklar och elektroniska kÀllor. Uppsatsen Àr byggd pÄ en kombination av en kvalitativ metod, induktiv metod och litteraturstudie, dÀr informationen har analyserats, diskuterats och sammanstÀllts. Slutsats: K3 Àr ett regelverk som ger en vÀgledning i form av allmÀnna rÄd inom redovisning, men de Àr inte helt tvingande.

Revisionens legitimitet: En fallstudie om legitimitet ur ett tillvÀxtperspektiv

År 2010 Ă€ndrades lagen om revisionsplikt i Sverige och mĂ„nga företagare har sedan dess valt bort revision. DĂ€refter har det ifrĂ„gasatts hur företag kan uppnĂ„ legitimiteten som intressenter efterfrĂ„gar om redovisningen inte Ă€r reviderad. Syftet med studien var att förklara vilken legitimitet företag, som pĂ„verkas av den fria revisionsplikten, upplever med revision ur ett tillvĂ€xtperspektiv. Företagare har sedan lagĂ€ndringen haft utrymme att ta stĂ€llning till revision, vilket har möjliggjort att detta kunde studeras. För att uppnĂ„ syftet teoretiskt har teorier om revision, legitimitet och tillvĂ€xt studerats.

FörÀldrars kunskaper och preferenser till cannabis

Inledning: det har utförts en hel del studier kring ungdomars anvÀndande, attityder och kunskaper till cannabis, men inte lika mÄnga kring vad som begrÀnsar detta. De studier som har utförts visar att förÀldrars attityder, kunskaper och hÄllning till tobak, alkohol och droger Àr avgörande skydds- och riskfaktorer för att ens egna barn kommer börja anvÀnda detta.Syfte: syftet med denna studie var att undersöka nÄgra förÀldrars perspektiv pÄ och kunskaper om cannabis i Bodens kommun. Metod: för att besvara syftet valdes en kvalitativ metod i form av öppna semistrukturerade intervjuer med totalt sju personer. Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas och analyserats genom en kvalitativ analysmetod. Resultat: generellt hade förÀldrarna dÄlig kunskap om cannabis, de visste vad det var men kunde intevidareutveckla riskerna av ett anvÀndande av drogen.

Apparatlarm och ljudniva?er i intensivva?rdsmiljo?n : - a?tga?rder fo?r att fo?rba?ttra patientens miljo?

Syftet med denna studie var att beskriva ljudniva?er och ja?mfo?ra huruvida ljudniva?erna fo?ra?ndras om apparatur flyttas vid en patientplats pa? intensivva?rdsavdelning. Detta underso?ktes genom att simulera en flytt av o?vervakningsutrustningen pa? en verklig, belagd intensivva?rdssal och sedan ma?ta ekvivalent ljudniva?, maximal ljudtrycksniva? och antal ljudtoppar vid tva? ma?tpunkter kring patienten. Parallellt med denna studie gjordes en observationsstudie da?r larm fra?n apparatur identifierades och ra?knades.

PATIENTERS UPPLEVELSER AV VAD SOM LINDRAR PREOPERATIV ORO ELLER ?NGEST. En litteraturstudie

Preoperativ oro ?r vanligt f?rekommande hos patienter och leder till lidande. Det ?r n?got som ger l?ngre v?rdtider, s?mre ?terh?mtning och kr?ver mer av sjukv?rdens resurser. Preoperativ oro p?verkar ocks? m?ngden anestesi som beh?vs och m?ngden sm?rta patienter upplever efter operation.

Beslutsprocessen : en studie om beslut angÄende den frivilliga revisionen

En lagÀndring har gjorts i Sverige vars syfte Àr att smÄ och medelstora företag har frivillig revision om de ligger under eller endast uppfyller ett av följande tre grÀnsvÀrden: (1) 3 miljoner kronor i nettoomsÀttning, (2) 1,5 miljoner kronor i balansomslutning eller (3) fler Àn tre anstÀllda. Eftersom lagÀndringen Àr relativt ny, medför det att företag i dagslÀget precis har avslutat eller Àr inne i en beslutsprocess angÄende den frivilliga revisionen.Beslutsfattande Àr nÄgot som stÀndigt pÄgÄr i alla former av organiserad mÀnsklig verksamhet och dagligen förekommer det i alla organisationer ett beslutsfattande bÄde nÀr det gÀller rutinfrÄgor till mer komplexa beslut. Genom mÀnsklighetens historia har mÀnniskan strÀvat efter att fÄ kontroll över resultaten av sina beslut, öka förutsÀgbarheten samt minska riskerna. NÀr beslut fattas i företag mÄste Àven hÀnsyn tas till en rad förhÄllanden som Àr direkt kopplat till den organisatoriska kontexten för handlandet.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur och pÄ vilka grunder företagen har fattat beslut vid valet av att anlita en revisor eller inte, samt analysera beslutsprocessen ur ett beslutsteoretiskt perspektiv. Följande problemformulering ligger till grund för denna studie:Vad kÀnnetecknar ett företag som anser sig ha behov av revision trots att kravet pÄ revision inte Àr tvingande?PÄ vilka grunder Àr beslutet fattat?Undersökningen ska bidra till en djupare kunskap och förstÄelse om hur besluten fattats och hur beslutsprocessen gÄtt till.

Tvingande allmÀnna folkrÀttsnormer (jus cogens) : i allmÀnhet och sÀrskilt om traktater

The purpose of this essay is to study the two cases ?The hijacking of a bus in Årdal? & ?The double murder in Ljungsbro? from media ethics aspects.  The aim for this study is to clear up if the the Swedish newspapers have reported according to the mediaethic rules and to see if there is any differences between the newspapers reporting. The following theories has been used to reach the objective: the journalism task, news values, the liberty of press and speach, media ethical rules and discursive discrimination. The study has used a critical discourse method formed by Teun a. van Dijk to analyse the material, mainly through macro- and microstructures.

Energi- och miljo?vinster med ett bygglogistikcenter i Norra Djurga?rdsstaden : Fo?rslag pa? metod fo?r utva?rdering

I Norra Djurga?rdsstaden i Stockholm pa?ga?r ett stort stadsutvecklingsprojekt da?r det planerats fo?r ungefa?r 12 000 nya bosta?der, 35 000 arbetsplatser och 600 000 kvadratmeter kommersiell yta. Fo?r att koordinera alla transporter av byggmaterial in till omra?det, samt hantera avfallstransporter ut ur omra?det, har Stockholms stad etablerat ett bygglogistikcenter vars ma?l bland annat a?r att reducera antalet transporter.Syftet med detta examensarbete har varit att ta fram en metod fo?r utva?rdering av potentiella miljo?effekter med bygglogistikcentret i Norra Djurga?rdsstaden. Examensarbetet har tittat pa? byggtransportlogistik ur ett livscykelperspektiv fo?r ja?mfo?relse mellan tva? olika scenarion, da? ett bygglogistikcenter finns (scenario 1) respektive da? ett sa?dant inte finns (scenario 2).

Trekantsparken som delad plats? : En studie av intressemotsÀttningar i ett offentligt rum och hur dessa hanteras i planeringen

Syftet med uppsatsen a?r att o?ka fo?rsta?elsen dels fo?r hur olika brukargruppers samutnyttjande av offentliga platser fungerar och dels fo?r hur detta hanteras inom planeringen. Anva?nda teorier behandlar det offentliga rummets demokratiska funktion och brukares upplevelse av det. En kvalitativ metod har anva?nts da?r observationer och intervjuer med brukare i Trekantsparken och planerare samt planeringsdokument fra?n Stockholms stad har varit grunden fo?r empirin, en kvalitativ analys har sedan utfo?rts.

<- FöregÄende sida 8 NÀsta sida ->