Sök:

Sökresultat:

324 Uppsatser om Tvingande skyddsćtgärder - Sida 16 av 22

Etnisk mÄngfald i kulturlivet. En studie om etnisk mÄngfald vid Kulturskolan

Alla mÀnniskor ska ha rÀtt till att utöva kultur och detta Àr en rÀttighet som inte alltid framkommer i samma utstrÀckning som andra rÀttigheter, sÄ som röstrÀtt och yttrandefrihet. Det finns nationella kulturpolitiska mÄl som kommunerna ska efterstrÀva, dock sÄ har de ingen tvingande makt och dÀrför kan kommunerna och förvaltningarna sjÀlva bestÀmma över vad de ska placera resurserna. Kommunernas sjÀlvstyre leder dÀrför till att vissa omrÄden, sÄ som kultur, stÀndigt drabbas av besparingar. NÀr Kulturförvaltningen Àr drabbad av en smal budget, sÄ fÄr vissa omrÄden givetvis lida för detta. Enisk mÄngfald Àr ett sÄdant omrÄde, som hamnar i skymundan nÀr budgeten Àr liten.

Kommunikation vid radikal omorganisation

Syfte: Syftet med denna studie Àr att fÄ en förstÄelse för och analysera hur kommunikation kan utgöra ett hjÀlpmedel vid radikal omorganisation i företag/organisation.Metod: I min undersökning har jag anvÀnt kvalitativ metod. Teoretisk data har samlats via böcker vilket i studien representerar sekundÀrdata. För att kunna samla information för empirin har jag anvÀnt intervjuer vilket i studien representeras av primÀrdata.Resultat & slutsats: För att göra en radikal omorganisation, drar jag slutsatsen att företag/organisation behöver utveckla sina kommunikativa fÀrdigheter att gÄ framÄt och göra en förÀndring. Speciellt nÀr kommunikationen i företag/organisation Àr dÄlig, finns det ett behov att engagerar personaler för förÀndring som ska hÀnda. Kommunikation spelar en central roll i omorganisationen, och fungera som ett verktyg för att hantera motstÄnd mot förÀndring och förbÀttra personalers engagemang pÄ arbetsplatsen.

Inneklimatet pÄ Skoklosters slott : en studie av ett klimatexperiments första Är

Inneklimatet pa? Skoklosters slott a?r pa? vissa ha?ll problematiskt. Mögelangrepp förekommer i somliga rum, frÀmst sÄdana som a?r bela?gna i norrla?ge och da?rmed lite kallare a?n o?vriga rum. Fo?r att finna en lo?sning pa? mo?gelproblemen inleddes va?ren 2013 ett trea?rigt experiment vars syfte var att utro?na om mo?gelproblemen skulle kunna undvikas med aktiv klimatstyrning, vilket inte funnits innan experimentet.

RotnedtrÀngning i skydds- och tÀtskikt pÄ nedlagda anrikningssandsmagasin

KlimatförÀndringar Àr ett aktuellt Àmne i olika media och det var intressant att undersöka om det var lika aktuellt Àven pÄ kommunnivÄ och bland företag. Katrineholms kommun valdes för att genomföra en fallstudie.Syftet med examensarbetet var att identifiera hur Katrineholms kommun informerade olika aktörer om miljörisker i samband med klimatförÀndringar, att ta reda pÄ om det fanns intresse och efterfrÄgan pÄ sÄdan information och samtidigt identifiera förslag till förbÀttring av riskkommunikationen. Ett annat syfte var att ta reda pÄ hur arbete med klimatanpassning genomförs i Sverige och i nordiska lÀnder samt vad som behövs för att underlÀtta klimatanpassningsarbete.Metoden som anvÀndes hÀr var undersökning med hjÀlp av en Survey Mesh webbenkÀt, personliga intervjuer och en litteraturstudie.Resultatet av studien, som inkluderade 24 företag/kommunverksamheter i Katrineholms kommun, visade att nÀstan alla dem hade (enligt deras egen uppskattning) ganska goda allmÀnna kunskaper om risker med klimatförÀndringar.Intresse till klimatriskinformation fanns bland de 24 undersökta företagen, men efterfrÄgan var inte sÄ stor, troligen för att Katrineholms kommun Àr en kommun som inte Àr drabbad av konsekvenser av klimatförÀndringar som t ex översvÀmningar i samma utstrÀckning som mÄnga andra kommuner. Det kunde Àven bero pÄ att det fanns goda kunskaper internt inom företagen. Företagen i Katrineholms kommun idag, de som vÀnde sig till kommunen, var nöjda med kommunens klimatriskinformation.

Den kommunala balansakten - En studie om anv?ndningen av artificiell intelligens och dess etiska aspekter inom Sveriges kommuner

Syfte: Denna uppsats riktar ljus p? anv?ndningen av AI i Sveriges kommuner. Uppsatsen ?mnar att unders?ka hur kommuner tolkar anv?ndningen av AI och dess etiska aspekter. Till f?ljd syftar uppsatsen att belysa hur kommuner hanterar AI och dess etiska aspekter f?r att synligg?ra utmaningar och m?jligheter som kommuner upplever vid inf?randet. Teori: Studien ?r f?rankrad i ?vers?ttningsteorin med hj?lp av studiens analysverktyg som avser id?modellen.

Tvingande tankar i skolbÀnken : En kvalitativ studie om hur TvÄngssyndrom pÄverkar skolgÄngen

Enligt socialstyrelsen (2011) har barn och ungdomars psykiska ohÀlsa ökat och det Àr framför allt depressioner, Ängestsjukdomar och missbruk som har ökat inom denna grupp. TvÄngssyndrom, Àven kallad ?OCD?, Àr en av de fyra vanligaste diagnoserna i Sverige (Abramowitz, 2006). Begreppet OCD betyder ?Obsessive-Compulsive Disorder? och Àr den engelska betydelsen av ?TvÄngssyndrom? som anvÀnds internationellt.

Vilken betydelse har Mark & Spencer-domen för svensk rÀtt?

Bakgrund: EG-domstolens förhandsavgörande i Marks & Spencer mÄlet har vÀntats utgöra ett efterlÀngtat besked kring problemen med grÀnsöverskridande resultatutjÀmning. Genom en prejudicerande verkan Àr domen betydelsefull för samtliga lÀnder som tillÀmpar liknande koncernbidragsregler som Storbritannien och pÄverkar hÀrmed Àven svenskt rÀttssystem.Marks & Spencer fallet: I Storbritannien finns regler som möjliggör koncernbolag att utjÀmna vinster och förluster inom koncernen med villkoret att förlusten inte gÀller ett utlÀndskt dotterbolag. Marks & Spencer begÀrde att fÄ göra just ett sÄdant koncernavdrag och menade att reglerna strider mot EG-fördragets fria etableringsrÀtt.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att klarlÀgga vilken betydelse EG-domstolens utslag i Marks & Spencer domen har för svensk rÀtt.Metod: Uppsatsen tillÀmpar den traditionella rÀttsdogmatiska metoden, varmed avsikten Àr att beskriva, förklara och analysera gÀllande rÀtt.Analys och slutsats: EG-domstolen konstaterar att den brittiska lagstiftningen strider mot etableringsfriheten, men att denna inskrÀnkning Àr berÀttigad dÄ syftet Àr legitimt och motiverat av tvingande hÀnsyn till allmÀnintresset. I det aktuella fallet strider det dock mot proportionalitetsprincipen att inte medge avdrag dÄ det utlÀndska dotterbolaget uttömt möjligheterna att i hemviststaten utnyttja förlusten i dÄtid, nutid och framtid.Domen efterlÀmnar ett tvetydigt budskap dÀr den Europeiska Unionens önskvÀrda utveckling pÄvisas samtidigt som en mycket lÄngtdragen rÀttfÀrdigandebedömning stÀrker medlemsstaternas suverÀna skattesystem gentemot den inre marknadens fria rörlighet.NÄgon omfattande revidering av svensk lagstiftning Àr inte aktuell utöver vad som gÀller de mycket begrÀnsade situationer som EG-domstolen anger. PÄstötningen att den nationella lagstiftningen, under vissa kriterier, Àven skall omfatta koncernbolag med hemvist i andra medlemsstater visar dock vÀgen för en önskvÀrd utveckling som medlemsstaterna nu sjÀlva ansvarar för..

Underlag till marknadsplan för UmeÄ StudentkÄr : inför avskaffandet av kÄrobligatoriet

Today it is mandatory for every college or university student to pay a union fee to their student?s union. The fee is mandatory and is a payment for writing examinations, receiving grades. The fees purpose is also intended to secure the education quality and student influence. In the presence of the abolishment of the union fee the Swedish student?s unions stand before an uprising competition between themselves and most likely a decrease in membership.

Plutonchefen - administratör och krigare? : En enkÀtstudie om hur plutonchefen upplever att arbetsinnehÄllet pÄverkats av arbetsgivarrollen.

I arbetslivet har första linjens chefer haft stora inslag av direkt ledarskap med en traditionellt hög nÀrvaro hos de understÀllda. Studier visar pÄ en ökad andel administrativa, ekonomiska och personalledande uppgifter för första linjens chefer som fÄr till följd en minskad delaktighet i den dagliga verksamheten men ocksÄ sÀmre möjligheter att motivera sin understÀllda, vilket negativt pÄverkar verksamheten. I Försvarsmakten har administrativa uppgifter som tidigare genomfördes högre upp i organisationen flyttats till en lÀgre nivÄ.Uppsatsens syfte Àr att öka förstÄelsen för och kunskapen om plutonchefens arbetssituation efter införandet av anstÀllda soldater och den delegerade arbetsgivarrollen till plutonchefen. Studiens fokus Àr pÄ plutonchefens avvÀgning mellan deltagandet i understÀlldas verksamhet för att utöva direkt ledarskap kontra att genomföra bl.a. personaladministration.I studien anvÀnds rollteori frÄn socialpsykologin som analysmodell, med utgÄngspunkt i tidigare forskning och litteratur om första linjens chefer och Försvarsmaktens ledarskapsmodell.

Frivilliga personalupplysningar. Skiljer sig upplysningarna som lÀmnas i Ärsredovisningen gentemot dem som lÀmnas pÄ hemsidan?

Bakgrund och problemdiskussion: Den traditionella redovisningen tillgodoser inte intressentensinformationsbehov dÄ aktivering av humankapital inte Àr möjligt. Företagen kompenserarbristen pÄ vÀrdering av humankapital i de finansiella rapporterna genom att lÀmna flertaletfrivilliga upplysningar om personalen i sina Ärsredovisningar. Tidigare studier har valt attfokusera pÄ rapporteringen av personalupplysningar i Ärsredovisningarna. Idag utgör bolagenshemsida det största mediet. Att enbart studera Ärsredovisningar kan dÀrför tÀnkas ge en bristfÀlligbild av den information som bolagen faktiskt kommunicerar ut till sina intressenter.Syfte: Uppsatsens primÀra syfte Àr att urskilja om upplysningar om humankapital, vad gÀllerslag och mÀngd, skiljer sig Ät mellan företagens Ärsredovisningar och deras hemsidor.AvgrÀnsningar: Samtliga tvingande upplysningar har exkluderats i studien.Metod: I uppsatsen har totalt 14 företag i industri- och materialbranschens Ärsredovisningaroch hemsidor studerats.

Etnisk mÄngfald i kulturlivet. En studie om etnisk mÄngfald vid Kulturskolan

Alla mÀnniskor ska ha rÀtt till att utöva kultur och detta Àr en rÀttighet som inte alltid framkommer i samma utstrÀckning som andra rÀttigheter, sÄ som röstrÀtt och yttrandefrihet. Det finns nationella kulturpolitiska mÄl som kommunerna ska efterstrÀva, dock sÄ har de ingen tvingande makt och dÀrför kan kommunerna och förvaltningarna sjÀlva bestÀmma över vad de ska placera resurserna. Kommunernas sjÀlvstyre leder dÀrför till att vissa omrÄden, sÄ som kultur, stÀndigt drabbas av besparingar. NÀr Kulturförvaltningen Àr drabbad av en smal budget, sÄ fÄr vissa omrÄden givetvis lida för detta. Enisk mÄngfald Àr ett sÄdant omrÄde, som hamnar i skymundan nÀr budgeten Àr liten. Studiens syfte Àr dÀrför att undersöka etnisk mÄngfald i den kommunalt finansierade verksamheten Kulturskolan i Karlskrona kommun.

TvÄngsvis klyvning : Undersökning av hur FBL 11:7 tillÀmpas i praktiken.

NÀr flera yrkanden stÄr emot varandra vid ett klyvningsförfarande, och dÀr inget alternativ anses vara bÀttre Àn det andra, har lantmÀtaren till uppgift att avgöra vilket yrkande som medför minsta olÀgenhet utan att oskÀlig kostnad uppkommer, FBL 11 kap. 7 §. I arbetet var detta vÄr frÄgestÀllning. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur denna frÄgestÀllning löses i praktiken samt utreda klassificeringar av typsituationer för att underlÀtta tillÀmpningen av FBL 11:7. För att fÄ en djupare förstÄelse om klyvningsinstitutets innebörd och anvÀndning krÀvdes omfattande litteraturstudier.

LÀr si - sedan gör sÄ: VÀgen frÄn en individtÀnkande skola till en kollektivtÀnkande arbetsmarknad

Vi som a?r fo?rfattare a?r ba?da fo?dda och uppvuxna i eller runt omkring Falkenberg. Vi har pa? sa? vis av erfarenhet sett och under va?ra a?r pa? studie- och yrkesva?gledarutbildningen analyserat Falkenbergs ungdomars kulturella upplevelser och fo?rha?llningssa?tt gentemot att flytta ifra?n hemstaden fo?r sa?va?l studier som arbete. Fo?r ett a?r sedan skrev vi va?r B-uppsats med fokus pa? ungdomar i Falkenbergs tankar om ett liv utanfo?r hemstaden.

Att tvingas kompromissa med barnmorskeprofessionens v?rdegrund ? en systematisk litteratur?versikt ?ver barnmorskans etiska dilemman

Bakgrund: Etiska dilemman ?r en del av barnmorskans vardag inom f?rlossningsv?rd. Ett etiskt dilemma uppst?r n?r motstridiga v?rden kolliderar och det f?religger en sv?righet att bed?ma vilket v?rde som b?r ges f?retr?de. Barnmorskans etiska kod ?r v?gledande i beslutet men i slut?ndan ?r det barnmorskan sj?lv som avg?r. Att tvingas kompromissa med barnmorskeprofessionens v?rdegrund kan f?ranleda moralisk stress och oh?lsa. Litteratur?versiktens teoretiska referensram utg?rs av kvinnocentrerad v?rd och teorier om st?d. Syfte: Att beskriva barnmorskors och barnmorskestudenters erfarenheter av etiska dilemman inom f?rlossningsv?rd. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativa studier.

Krav pÄ verksamhetsövergÄng vid offentlig upphandling. En rÀttslig analys av debatten.

En omdiskuterad frÄga inom upphandlingsvÀrlden har pÄ senare tid varit om upphandlande myndigheter i upphandlingar kan stÀlla krav pÄ verksamhetsövergÄng. Ett sÄdant krav innebÀr att myndigheten krÀver att den nya leverantören ska iaktta 6 b § LAS och dess rÀttsföljder, oavsett om 6 b § LAS Àr tillÀmplig eller inte. De rÀttsföljder som 6 b § LAS ger upphov till Àr att arbetstagare hos den nuvarande leverantören gÄr över till den nya leverantören med samma villkor, att övergÄngen inte Àr en giltig grund för uppsÀgning och att de kollektivavtal som berörda arbetstagare omfattas av följer med till den nya arbetsgivaren. 6 b § LAS grundar sig pÄ ett EU-direktiv, det sÄ kallade överlÄtelsedirektivet. För att kunna stÀlla ett sÄdant krav mÄste kravet vara förenligt med upphandlingslagstiftningen, bland annat reglerna kring sociala hÀnsyn, och de upphandlingsrÀttsliga principerna.

<- FöregÄende sida 16 NÀsta sida ->