Sök:

Frivilliga personalupplysningar. Skiljer sig upplysningarna som lämnas i årsredovisningen gentemot dem som lämnas på hemsidan?

Bakgrund och problemdiskussion: Den traditionella redovisningen tillgodoser inte intressentensinformationsbehov då aktivering av humankapital inte är möjligt. Företagen kompenserarbristen på värdering av humankapital i de finansiella rapporterna genom att lämna flertaletfrivilliga upplysningar om personalen i sina årsredovisningar. Tidigare studier har valt attfokusera på rapporteringen av personalupplysningar i årsredovisningarna. Idag utgör bolagenshemsida det största mediet. Att enbart studera årsredovisningar kan därför tänkas ge en bristfälligbild av den information som bolagen faktiskt kommunicerar ut till sina intressenter.Syfte: Uppsatsens primära syfte är att urskilja om upplysningar om humankapital, vad gällerslag och mängd, skiljer sig åt mellan företagens årsredovisningar och deras hemsidor.Avgränsningar: Samtliga tvingande upplysningar har exkluderats i studien.Metod: I uppsatsen har totalt 14 företag i industri- och materialbranschens årsredovisningaroch hemsidor studerats. För att kunna kvantifiera informationen har en innehållsanalys gjorts.Utifrån observationerna har en analys gjorts med hjälp av statistiska modeller. Förhållandetmellan kommunikationsmedlem har även sammanställts i en indextabell.Slutsatser: Studien visar att bolagen lämnar i stort sett lika mycket frivilliga upplysningar omsin personal i årsredovisningen som på hemsidan. Upplysningarnas slag skiljer sig däremotmellan medierna. Upplysningarna på hemsidan överensstämmer mest med de upplysningarsom lämnas i de icke-reviderade delarna av årsredovisningen. Vidare visar undersökningen attdet finns skillnader mellan industri- och materialbranschen samt att frivilliga personalupplysningarpå hemsidan främst riktar sig till nuvarande och blivande anställda.Förslag till vidare forskning: Ett förslag till fortsatta studier är ta fram ett policydokumentför redovisning av frivilliga personalupplysningar. Dokumentet skulle ha för avsikt att ökajämförbarheten mellan företagen. Efter att policydokumentet utformas skulle detta kunnatestas på ett antal SME:s, samtidigt som analytiker- och en ägartestpanel, fick uttala sig omfördelarna och nackdelarna med dokumentet.

Författare

Lina Hervéus Ylva Jäderberg Karin Vahlberg

Lärosäte och institution

Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen

Nivå:

Detta är en D-uppsats.

Läs mer..