I detta sja?lvsta?ndiga arbete tog jag fo?r fo?rsta ga?ngen chansen att a?gna mig a?t komposition fo?r ko?r. Jag iakttog och dokumenterade den initialt kra?vande processen att komma iga?ng, men ocksa? ka?nslan av att det lossnade efter att avgo?rande beslut hade fattats. Detta arbete resulterade i ett folkmusikinspirerat arrangemang och tva? tonsatta dikter av Catharina O?stman.

I detta arbete har vi undersökt hur studie- och yrkesvägledares arbetsuppgifter ser ut i praktiken genom att intervjua fem studie- och yrkesvägledare på olika gymnasieskolor i Västerbottens län. Vi ville ta reda på vad de lägger fokus och tid på i sitt arbete samt om de har några sidouppgifter som inte tillhör deras egentliga uppdrag som studie- och yrkesvägledare. Detta då tidigare forskning pekat på att vägledare är missnöjda med sin arbetssituation och att de har mycket sidouppgifter som tar tid och fokus från det egentliga uppdraget. I arbetet har vi även fokuserat på studie- och yrkesvägledningens utveckling och utformning från 70-talet fram till idag med fokus på samhället, vägledaren och arbetets innehåll.De frågeställningar som vi behandlar i detta arbete är vägledarens huvudsakliga arbetsuppgifter, vilka eventuella sidouppgifter det finns och fördelningen mellan dessa utifrån studie- och yrkesvägledarens perspektiv. Vi har även valt att skriva om de mål- och styrdokument som finns för verksamheten.

SyfteSyftet med studien är att skapa förståelse för hur revisionsteamet arbetar för att skapa comfort. MetodEtt hermeneutistiskt angreppssätt och en abduktiv  ansats, med en kvalitativ metod,  har använts för att nå fram till resultat för analysen. EmpiriDet empiriska materialet är baserat på intervjuer med sju stycken medlemmar som ingår i revisionsteam. ResultatAnalysen   visade   att   många   olika   aspekter påverkar arbetet för att uppnå comfort. Ett tydligt och strukturerat arbete samt att ledaren är en nyckelperson under processen var det som främst påverkade revisionsteamets arbete för att skapa comfort..

Syftet med studien är att undersöka några speciallärares målsättningar och verksamhet vad det gäller språkutvecklande arbete och ordförrådsutveckling i årskurs 1 och 2. Den teoretiska utgångspunkten har varit det fenomenografiska perspektivet. Kvalitativa intervjuer med speciallärare, samt ostrukturerade icke-deltagande observationer i undervisningssituationer genomfördes. En kvalitativ tematisk analys användes för analysen av intervjuerna och observationerna. De teman som framkommit är Ord i text och Muntligt arbete.

Det svenska samhället har genomgått stora förändringar vilka också märks och kommer till uttryck i skolans värld. I takt med samhälleliga förändringar har också samlevnadsformerna förändrats. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur pedagoger i den svenska skolan arbetar med HBT-frågor i undervisningen. Särskilt fokus ligger på årskurserna 4-6 eftersom läroplanen anger vad som bör ingå i pedagogernas arbete i de olika ämnena i årskurs 4-6. Uppsatsens tyngdpunkt ligger på huruvida undervisning och lärarens arbete samspelar med det som likabehandlingsplanen säger om förebyggande arbete mot mobbning av HBT-personer.

Många elever i förskolan är flerspråkiga och det är därför viktigt att lärarna har sådana kunskaper så att de kan arbeta för att språket utvecklas på bästa sätt. Avsikten med undersökningen är att ta reda på vilka metoder lärarna använder sig av och vilka hinder och möjligheter de ser i sitt arbete. Metoden har varit att intervjua lärare med mångårig erfarenhet av att arbeta med invandrarbarn för att ta reda på vilka förkunskaper de har, om barnen får modersmålsstöd samt hur föräldrakontakt och attityder till tvåspråkighet påverkar de metoder de använder i sitt arbete med att utveckla språket hos barnen.Slutsatsen blev att lärarna skaffat sig värdefulla erfarenheter genom långvarigt arbete med invandrarbarn. De använder i stort sett samma metoder, men i de skolorna där det finns många invandrarbarn betonar man vikten av att vara tydlig i kommunikationen med barnen och använda sig av sitt kroppsspråk..

Jag har skrivit ett arbete som handlar om barn och döden. Syftet med mitt arbete har varit att dels öka min egen kunskap om hur jag i mitt framtida yrke bör möta barn som sörjer någon som har dött, dels att jag vill visa att döden är något naturligt som vi inte kan gömma undan för barnen.Mitt arbete bygger till stor del på litteratur som jag har läst och på en intervju som jag har gjort med en sjuksköterska.Jag har kommit fram till att vi vuxna inte kan skydda barnen från, som vi tycker, svåra saker som död och sorg. Om vi låter barnen naturligt vara med vid dödsfall och begravningar underlättar vi mer för dem än om vi försöker ?skona? dem från det som är jobbigt.När man ska tala med barnen om döden är det viktigt att man är så ärlig som möjligt och inte döljer någonting för dem. Barnens fantasier om vad som sker skapar mer rädsla och ångest hos dem än vad sanningen och sorgen gör.Jag har under arbetets gång också märkt att det är ett svårt ämne att tala om för många..

Denna uppsats utforskar förskollärares erfarenheter och synpunkter på att förebygga läs- och skrivsvårigheter, med syfte att göra pedagoger medvetna om hur man kan förebygga läs- och skrivsvårigheter. Denna uppsats utgår ifrån språkliga orsaker och literacy används som en teoretisk utgångspunkt. Literacy handlar om hur barn lär sig ett språk i ett socialt sammanhang, exempelvis genom att en vuxen läser en bok eller genom namnskyltar på förskolan. Jag har använt mig av intervjuer med två förskollärare för att utforska deras erfarenheter av att förebygga läs- och skrivsvårigheter. Båda pedagoger menar att det är för tidigt att sätta en stämpel på ett förskolebarn för läs- och skrivsvårigheter, men att arbete med språket i förskolan är viktigt och är en del av förskolans arbete.

Syftet med denna uppsats är att studera betydelsen av genus/kön i samhällsplanering med hänseende på arbete med miljökonsekvensanalyser. I studien speglas framställningar av varianter i begreppen natur, kultur och miljö samt hur de behandlas i relation till genus/kön. Varianter på begreppen ställer jag i förhållande till att arbeta med miljökonsekvens analysbeskrivningar (MKB). Vidare tar jag upp hur arbete med MKB kan påverkas av genus/kön i Sverige 2003. Startpunkten i studien är en intervjuundersökning på ett konsultföretag som genomför miljökonsekvensanalyser.

I samband med att vår senaste läroplan lpo 94 (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet) togs i bruk, skedde en förändring från en regelstyrd till en mål- och resultatstyrd skola. I nuvarande läroplan anges mål och väsentliga riktlinjer, medan anvisningar om metoder och stoff och om hur undervisningen ska organiseras saknas. Detta ställer stora krav på läraren, som både personligen och tillsammans med kollegor och sina elever ska kunna tolka och i praktiken genomföra de intentioner som ges uttryck för i styrdokumenten.Syftet med denna undersökning var att fördjupa förståelsen av relationen mellan styrdokumentens intentioner och praktiken i skolan. För att komma åt den förståelsen gjorde vi en kvalitativ undersökning, där vi intervjuade fyra stycken lärare i grundskolans tidiager år om hur de uppfattar sitt arbete utifrån Lpo 94. I intervjuerna belystes arbete med planering, arbete med lokala arbetsplaner och hur lärarna uppfattar Lpo 94.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad som motiverar de anställda inom handikappomsorgen i Piteå kommun att bedriva sitt yrke, som innebär omhändertagande av brukare. Genom intervjuer med 15 anställda söktes svar på: ?Vilka faktorer påverkar trivsel och arbetsmotivation och vilka individuella egenskaper är av vikt för arbetet?? och ?Hur inverkar organisation och ledarskap på motivationen?? Teorierna som detta arbete bygger på är Herzbergs tvåfaktorteori och den arbetskaraktäristiska modellen av Hackman och Oldham. Resultaten visar att de anställda var motiverade på sin arbetsplats på grund av en god arbetsgrupp, ledarskapet och responsen från brukarna. Genomgående var svaren i intervjuerna likartade med få avvikelser.

Många förändringar har skett i skolan sedan 2006 och debatten har på senare tid handlat väldigt mycket om grundskolelärares ökade administrativa belastning. Intresset väcktes därför att undersöka dessa förändringar genom att fånga grundskolelärares egna uppfattningar om deras möjlighet till delaktighet i förändringsprocesserna och deras uppfattningar om hur dessa förändringar har påverkat deras arbete. Studiens syfte är således att undersöka hur grundskolelärare uppfattar de förändringar som skett sedan 2006 gällande administrationen i deras arbete. Studien ämnar undersöka grundskolelärares uppfattningar gällande delaktighet i själva förändringsprocessen och hur de uppfattar att deras arbete har förändrats. Syftet leder fram till två frågeställningar; 1.

Syftet med föreliggande arbete var att kartlägga förskolepedagogers kunskaper om och förväntningar på specialpedagogens arbetsuppgifter.Som metod användes en enkät som riktade sig till pedagogerna på samtliga sju förskolor i en kommundel och 64 svar bearbetades. I många avseenden är man tillfreds med de specialpedagogiska arbetsuppgifterna, inte minst gäller detta på individnivå. På vissa områden önskar man en större insats än vad man upplever vara fallet idag. Exempel på detta är ökat stöd vid utvecklingssamtal och stöd till arbetslaget med metoder för dokumentation, miljö och material.Förskolepedagogerna uppfattar inte att specialpedagogen arbetar med organisatoriska frågor och skulle vilja ha en större insats.Resultaten visar sammanfattningsvis att det finns behov av specialpedagogiskt arbete både riktat mot det enskilda barnet och på det mer förebyggande planet. Med en inriktning som täcker de behov som efterfrågas har specialpedagogen en stor funktion att fylla i såväl dagens som framtidens förskola..

I detta arbete analyseras och diskuteras intervjuer med blivande gymnasielärare i svenska och med en lärarutbildare vid ett universitet. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om litterär kanon i den svenska gymnasieskolan. Litterär kanon bygger på texturval som är ett resultat av ämnesteoretisk kunskap, men också av undervisande lärares habitus, didaktisk-metodiska handlingskompetens eller frånvaro av sådan, rutinisering samt didaktisk reduktion och iscensättning. Denna reproduktion ställs sedan inför legitimitetsproblem. Dessa begrepp används för att diskutera det empiriska resultatet av detta arbete.

Bakrund: Långtidssjukskrivningar ökar och har ökat de senaste åren, detta medför ökade kostnader inte bara för statskassan utan även för den privata sektorn. Riksförsäkringsverket rapporterar ständigt ökade kostnader för sjukskrivningar och från regeringshåll kommer åtgärdspaket i syfte att sänka kostnaderna för sjukfrånvaron samt att få långtidssjukskrivna tillbaka i arbete.Syfte: Att utvärdera en sex veckor lång rehabiliteringskurs för långtidssjukskrivna arbetande montörer i finmekanisk industri. Syftet var att se hur många som kom tillbaka i arbete efter genomgången kurs.Undersökt grupp och metod: Tio kvinnor som arbetade i monteringen och hade varit sjukskrivna fyra veckor eller längre utvaldes. Åtta individer under diagnosen skuldermyalgi och en med diagnosen utmattningsdepression deltog i studien. En individ exkluderades pga.