Sjuksköterskans ansvarsroll och arbetsroll har förändrats genom historien och har påverkats av olika vetenskapstraditioner som har varit rådande i samhället. Sjuksköterskans arbete är fördelat i tre arbetsområden; omvårdnadens teori och praktik; forskning, utveckling och utbildning; samt ledarskap. Dessa arbetsområden ska prioriteras och fördelas över dygnet. Syftet med studien är att belysa vad sjuksköterskan arbetar med och hur arbetet är fördelat över dygnet. Kvalitativ observationsmetod användes för att uppnå syftet med studien, observationer utfördes på tio sjuksköterskor på ett Universitetssjukhus i södra Sverige. Analysmetoden som användes var manifest och latent innehållsanalys. Resultatet visade att sjuksköterskans arbete är mångfasetterat och innehåller många arbetsuppgifter utöver omvårdnad.

Norrköping är en av de kommuner i Sverige som är hårt drabbat av internetdroger och en kartläggning visar att det sker en ökning av droger som säljs via Internet. Syftet med denna studie har varit att belysa hur skolkuratorer på gymnasieskolor i Norrköpings kommun beskriver att de att de arbetar drogförebyggande. Som en del i detta har vi även analyserat hur skolkuratorerna beskriver sitt handlingsutrymme samt hur samverkan med andra professioner organiseras och praktiseras. Empirin utgörs av sex kvalitativa intervjuer genomförda med åtta skolkuratorer och en preventionssamordnare från Norrköpings kommun. Vår teoretiska bakgrund utgörs av teorier om förebyggande arbete och gräsrotsbyråkrati samt nyinstitutionell teori.

Vår studie undersöker hur socialarbetare inom socialtjänstens barn- och familjeenheter resonerar kring fattigdom och klass samt hur de definierar och konstruerar dessa begrepp. Den undersöker vilken betydelse socialarbetarna anser att begreppen har för barn och hur detta påverkar deras arbete. Vidare undersöker den vilken roll socialtjänsten som organisation har i arbetet med frågor kopplade till dessa begrepp. Sju intervjuer har genomförts med arbetare inom socialtjänstens barn- och familjeenheter och dessa har analyserats med hjälp av meningskategorisering. Studien visar att socialarbetarnas definitioner och konstruktioner av begreppen fattigdom och klass är komplexa och rymmer såväl ekonomiska som sociala element.

Detta arbete bygger på en kvalitativ studie om den ideella rörelsens betydelse i samhället. Den exemplifierande undersökningen utgår från sju respondenters syn på vad den ideella sektorn, (med utgångspunkt från idrottsrörelsen), bidrar med till samhället. Syftet med studie är att undersöka vilka synsätt det finns på vad den ideella sektorn bidrar med till samhället. Forskning kring området har knappt genomförts innan slutet av 1990-talet men modern forskning påvisar att ideella verksamheter har en stor påverkan på samhället. Med utgångspunkt i den tvärvetenskapliga forskningsansatsen socialt kapital har resultat påvisats att såväl gemenskap, tillit, trygghet samt medborgarskap grott utifrån ideell verksamhet.

Syftet med detta arbete har huvudsakligen varit att tydliggöra vilken utmaning miljökvalitetsnormer innebär för det svenska förvaltningssystemet; det är en regelteknik som står i stark kontrast mot hur vi traditionellt reglerat miljökvalitet. Detta arbete ger en översikt över miljökvalitetsnormer som rättsligt styrmedel för att uppnå en bättre miljökvalitet. I och med Sveriges medlemsskap i EU har vi åtagit oss att införa miljökvalitetsnormer i svensk lagstiftning. Därför valde jag i detta arbete att fokusera på både miljökvalitetsnormer i svensk rätt och miljökvalitetsnormer i ett EU-rättsligt perspektiv. Arbetets undersökande del utfördes med traditionell juridisk metod.

1 januari 1999 infördes en anmälningsskyldighet för revisorer vid misstanke om brott. Reglerna har debatterats flitigt och opponenter har menat att detta inte passar revisorernas yrkesidentitet. Revisorerna anmäler idag brott i ökad utsträckning. Under 2005 registrerades 229 nya ärenden från revisorer jämfört med 101 ärenden under 2004. Jämfört med 40 anmälningar under 2003 blir ökningen ännu mer markant.Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka följder revisorernas anmälningsskyldighet fått för revisorers (godkända och auktoriserade) arbete.

Detta arbete syftar till att undersöka förskollärares uppfattning om matematik i förskolan och ifall verksamheternas arbetet med matematiken har förändrats i och med Lpfö ? 98 reviderad 2010. Genom att utföra en kvantitativ studie är min avsikt att uppnå syftet och besvara undersökningen tre frågeställningar gällande förskollärares åsikter om och arbete med matematik. För att få svar på mina frågor kring detta ämne har jag sänt ut 115 stycken postenkäter till förskollärare i ett län i mellansverige. Denna enkätundersökning har visat att förskollärare har skilda uppfattningar om vad matematik är, vad barnen i förskolan ska lära sig av det och ifall Lpfö ? 98 reviderad 2010 har påverkat arbetet med just matematiken.

Att utveckla och stödja elever med autism. En studie om tre specialanpassade skolors arbete med barn med autism..

Landets tjugoen polismyndigheter arbetade tidigare väldigt mycket på egen hand när det gällde brottsförebyggande arbete. Men när den dåvarande Rikspolischefen Stefan Strömberg lämnade direktiv om att ett samverkansavtal skulle framtas mellan Polis och kommun öppnades nya möjligheter, men även krav på Polismyndigheterna att utveckla samarbetet med kommunerna för att gemensamt kunna se över deras problemområden och på så sätt få ett effektivare brottsförebyggande arbete samt en bra dialog med alla berörda parter i samverkansavtalet, och även med samhället i stort. Denna rapport analyserar hur samarbetet fungerar rent praktiskt i Haparanda kommun med deras brottsförebyggande arbete gällande ungdomar som är i en så kallad riskzon för framtida narkotikamissbruk, och hur berörda personer inom olika myndigheter och samhällsorgan gemensamt arbetar mot ett och samma mål för ett tryggare samhälle. Samtliga personer som medverkat i rapporten har bara goda ord om samarbetet, men det finns trots detta farhågor om att arbetet med tiden kommer att rinna ut i sanden och att vissa kommuner kommer att dela på resurserna och inte arbeta gemensamt. Samverkansavtal mellan Polis och kommun är dock ett steg i helt rätt riktning för att tillsammans kunna arbeta brottsförebyggande i ett samhälle som ständigt utvecklas och förändras..

Syftet med vår studie är att ge en bild av hur högstadielärare anger att de arbetar mot kränkande behandling mellan elever i skolan och belysa om likabehandlingsplanen har någon betydelse i detta arbete. Undersökningen baserades dels på kvantitativ metod med enkäter och dels på kvalitativ metod med intervjuer. En enkät delades ut till 80 lärare på två högstadieskolor varav 69 av dessa svarade. Alla lärare uppgav att de fått ingripa i situationer med kränkande behandling. I enkäterna kom det fram att merparten av alla lärare kände att deras arbete mot kränkande behandling har en positiv effekt för det psykosociala klimatet.

Föreliggande uppsats har utförts under våren 2008 och utgör examensarbete på socionompro-grammet. Vi som författat studien har läst utbildningen med fördjupning mot verksamhets-ledning. Syftet med studien är att belysa enhetschefens arbetssituation utifrån sina möjligheter att på-verka sitt arbete nuvarande och framtida arbete inom äldreomsorgen utifrån boende- och om-sorgsaspekter.I studien har vi använt en kvalitativ metodik, med en narrativ intervjumetod utifrån ett slump-mässigt urval. Den empiriska studien utgörs av det material som framkommit vid intervjuer med respondenter som tjänstgör som enhetschefer inom äldreomsorgen. Av intervjumaterialet har fem teman vaskats fram som vi ser har relevans till uppsatsens syfte och frågeställning, nämligen boende, omsorg, organisationskultur, ramar och ledarskap.

Syftet med detta examensarbete är att utifrån inventering av vad skolans styrdo-kument föreskriver, vad forskning och litteratur upptar inom området samt använd definition på mobbning och utfrysning undersöka i vad mån mobbning och utfrysning förekommit eller förekommer på min partnerskola, den skola där jag fullgjort min verksamhetsförlagda del av lärarutbildningen, samt på vilket sätt skolan i sitt arbete mot kränkande behandling, mobbning och utfrysning lever upp till de nationella målen..

Studiens syfte var att med fokus på frivilligt arbete inom social omsorg och med hjälp av BRIS telefonjouarers egna berättelser, få en bild om vad som motiverade människor som arbetade frivilligt. Studiens frågeställningar var följande: Vad motiverade människor till frivilligt arbete på BRIS? Varför valde man att arbeta på just BRIS och inte någon annan ideell organisation? Varför valde man att engagera sig ideellt och inte professionellt i någon organisation inom liknande område? Fanns det några gemensamma nämnare bland telefonjourarna på BRIS? Studien skapades med hjälp av en kvalitativ metod. Vi intervjuade sju telefonjourare och med stöd av deras berättelse, försökte vi få en bild om motivationen bakom deras frivilliga arbete på BRIS. Vidare analyserade vi den samlade empirin med hjälp av ?meningskoncentrering?.

Syftet med studien är att beskriva och reflektera kring ett språkstimulerande arbetssätt i förskolan, med fokus på att tala, läsa och skriva. Vidare är syftet att observera hur ett antal barn agerar i det språkstimulerande arbetet och att undersöka i vilken utsträckning ett sådant arbetssätt skulle kunna vara förebyggande av språksvårigheter. I denna observationsstudie av ett språkstimulerande arbetssätt bland femåringar på en förskola, har jag haft ett inledande samtal med en förskollärare och genomfört observationer av miljön och barnen, både enskilt och i grupp i olika situationer. Detta för att se hur man arbetar med språket i den observerade barngruppen. De teman som observerats i studien är: samling och samtal, lust och lek, högläsning, miljö, material och språklekar, samt pedagogens förebyggande arbete av språksvårigheter bland barnen.

Detta arbete behandlar gestaltning och placering av stadsmöbler - i detta arbete kallade urbana element - utifrån användarens behov. Arbetet syftar till att undersöka vad det innebär att ta hänsyn till användaren, närmare bestämt åskådliggöra hur en sådan gestaltningsprocess kan se ut och undersöka om den kan ge riktlinjer för framtida arbete i liknande projekt. Arbetet baseras på teorier om placering och om olika användargruppers fysiska bruk av det urbana rummet. Teorin konkretiseras i Hässleholms stadskärna och det arbete som åskådliggörs är framställandet av en placeringsplan och en gestaltning av urbana element. Resultatet baserar sig på en syntes av teori och analyser och blir till en serie urbana element som försöker uppmuntra till socialt umgänge och aktivitet.