The aim of this thesis is to describe digitization of images in two Swedish museums. We want to examine their reasons to digitalize; the administrative and organizational aspects of their work and how they handle the problems of preservation and access to the digitalized images. These problems will be examined through our main questions: Why do the museums choose to digitize their image collections? How are their work organized in terms of staff and economical matters? What kind of software do they use, and which technical solutions do they choose? Which preservation and access strategies for ensuring long-term preservation and access of the digital images do the museums work with? How do the museums select material for digitization? How do they handle the matter of discarding of materials? The study was conducted both by reading text material and interviewing personnel at the two museums. The museums? main reasons for digitization seem to be to protect fragile materials from deterioration and provide greater access to the collections.

Diabetes är en av de stora folksjukdomarna och i Sverige beräknas det finnas minst 350 000 människor med diabetes. Typ 2-diabetes är den vanligaste formen och utgör cirka 90 % av alla diabetesfall. Diabetes är förenat med många följdsjukdomar och för tidig död. Detta ger upphov till betydande samhällskostnader. Socialstyrelsen har utformat nationella riktlinjer som ska ligga till grund för vårdprogrammen i respektive landsting.

Bilden har stor betydelse för barns talspråksutveckling. I denna uppsats undersöks hur några pedagoger i fyra olika förskoleklasser använder sig av bilden för att främja en talspråksutveckling hos barnen. I Forskningsbakgrunden åskådliggörs några olika övergripande arbetsmetoder där man använder sig av bilder för att främja detta: Tematiskt arbetssätt, Reggio Emiliapedagogiken, samt Kiwimetoden och Bornholmsmodellen vilka är utformade för att utveckla barns språkliga medvetenhet. Inom de olika metoderna används olika verktyg som samtal, berättande och datoranvändning för att främja en talspråksutveckling. Undersökningen har genomförts med semistrukturerade intervjuer samt en deltagande observation av ett av de intervjuade pedagogernas undervisningstillfällen.

Syftet med studien var att undersöka vilka typer av texter och bilder som unga tjejer och killar använde sig av vid framställningen av sig själva på sin blogg och vilken betydelse dessa kunde ha för dem själva och för mottagarna. Studien behandlade frågeställningar som skillnader mellan könen i bloggtexter och bloggbilder, vilka artefakter som de unga använde sig av samt hur frigörelse synliggjordes. 14 stycken bloggar studerades med hjälp av text- och bildanalys. Urvalet bestod av tio stycken tjejer mellan 13-21 år samt fyra killar 20-22 år. Resultatet visade att tjejerna i stor utsträckning använde sin blogg som medel för kommunikation där kravet på deltagande från läsarna var relativt högt beroende på ett direkt tilltal med direkta frågor och påståenden.

Underso?kningen baseras pa? fra?gorna, ?Hur kan pedagogik avsedd fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD se ut idag?? och ?Hur kan en undervisningsmetod som a?r utvecklad genom ett designpedagogiskt perspektiv och avsedd fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD se ut??Syftet a?r att ur ett designpedagogiskt perspektiv underso?ka hur pedagogiska metoder fo?r ma?nniskor med ADHD diagnos ser ut samt att analysera dessa utifra?n en diskursanalysinspirerad metod. Underso?kningen anva?nder begreppet ADHD- pedagogik som samlingsbena?mning fo?r pedagogik avsedd fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD.Jag har anva?nt mig av en diskursinspirerad metod fo?r att analysera olika former av pedagogiskt material avsedda fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD. Analysen resulterade i tre diskurser som jag kallar bilder om, fo?r och av ADHD.Under arbetets ga?ng har jag letat efter ma?nniskor med diagnosen ADHD fo?r att tillsammans utveckla pedagogiska metoder.

En diskussion via telefon om hur den första filmen såg ut ledde oss in på ett spår där vi pratade om hur man genom tiden hade använt sig av olika metoder för att skapa en illusion av rörelse. Tankebanorna ledde oss vidare till en fråga om hur vi skulle kunna göra för att skapa något rörligt på ett sätt som inte ofta ses i dessa tider. Skulle vi kunna göra en film som återigen känns genuin, något som är mer än ett par pixlar på en skärm? Anledningen till att vi ville försöka uppnå en genuin känsla var mycket för att man kanske idag har slutat se film som en konstform. Vi vet inte idag hur det fungerar, det bara gör det, och det godtar vi.

Hjärtstopp drabbar årligen flera tusen människor på svenska sjukhus. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser i samband med hjärtstopp och hjärt- och lungräddning på sjukhus. Denna litteraturstudie genomfördes med en litteratursökning av kvalitativa artiklar inom området och analyserades sedan genom kvalitativ innehållsanalys och manifest ansats. Litteraturstudien begränsades med att specialistsjuksköterskor exkluderades. Analysen resulterade i fem kategorier; Att uppleva stöd och krav från kollegor, Att uppleva ett sjätte sinne för ens egna patienters tillstånd och deras önskan, Att sakna struktur och kunskap, Att känna sig otillräcklig och granskad vid familjens närvaro samt Erfarenhet av återupplivningar påverkar känslan.

Den här undersökningen tar sin utgångspunkt i trailern till filmen The 11th hour. Utifrån semiotik och retorik har undersökningen behandlat frågan hur klimathot formuleras i denna trailer och fokuserar på hur vi får kunskap om vår omvärld via media. Syftet har bland annat varit att som blivande mediepedagog få redskap för att i arbetet bland unga människor kunna prata om aktuella frågor och frågor som rör den tillvaro vi lever i. För att djupare komma åt min frågeställning har jag gjort intervjuer med hjälp av en fokusgrupp. Då unga människor är en viktig målgrupp för den här typen av frågor valde jag att använda mig av informanter som är i gymnasieåldern.

Den resa ni ska få följa med på börjar i ett brev till skolans prefekt Henry Stiglund där jag bland annat nämner två upptäckter under våren 2004 som jag blev mer nyfiken på och som jag hade en önskan att få fördjupa mig i. Dels var det en övning vi gjorde under genusdagarna på skolan och dels på sättet jag hittade en nyckel till min roll Trigorin i "Måsen" under workshopen då vi tog in de nya ettorna. Upptäckterna går under rubriken ?att få se världen på ett nytt sätt?. I brevet nämner jag också hur jag hade tänkt att gå till väga för att dokumentera mitt magisterarbete.

Dagens reklam innehåller ofta bilder på attraktiva människor, klädda i avslöjande eller åtsittande kläder. Man använder sex rutinmässigt i reklam som ett kraftfullt PR-verktyg där pengar ligger som grund. Men det finns även reklam som saknar sexuellt innehåll och är neutral i sin framtoning. Den här uppsatsen behandlar dessa två typer av reklam; sexuellt kontra icke sexuellt innehåll. Frasen ?sex säljer? är otaligt upprepad och uppmärksammad i media och idén att sexuella bilder på något sätt skulle göra reklam mer effektfull är en kliché som uppkommit då det är nästintill omöjligt att verifiera eller förkasta.

Som blivande ämneslärare i bild har vi i denna uppsats valt att fokusera på begreppet bildkommunikation, då detta begrepp har en central roll i bildämnets styrdokument. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad lärare samt elever har för syn på bildkommunikation. Vi har även undersökt vad lärarens syfte och intentioner med undervisningen i bildkommunikation är. Det  har gjorts i form av en kvalitativ undersökning där metoden för undersökningen har varit intervjuer. Två bildlärare från två olika skolor har intervjuats samt 4-5 elever från varje skola har medverkat i gruppintervjuer.

Bilden har stor betydelse för barns talspråksutveckling. I denna uppsats undersöks hur några pedagoger i fyra olika förskoleklasser använder sig av bilden för att främja en talspråksutveckling hos barnen. I Forskningsbakgrunden åskådliggörs några olika övergripande arbetsmetoder där man använder sig av bilder för att främja detta: Tematiskt arbetssätt, Reggio Emiliapedagogiken, samt Kiwimetoden och Bornholmsmodellen vilka är utformade för att utveckla barns språkliga medvetenhet. Inom de olika metoderna används olika verktyg som samtal, berättande och datoranvändning för att främja en talspråksutveckling. Undersökningen har genomförts med semistrukturerade intervjuer samt en deltagande observation av ett av de intervjuade pedagogernas undervisningstillfällen.

ABSTACTINSTITUTION: Institutionen för pedagogikAvdelningen för bildVäxjö universitetADRESS: 351 95 VäxjöTELEFON: 0470-70 80 00HANDLEDARE: Emilie KarlsmoTITEL: Bake a wish- iscensättningar av den lyckligahemmafrunENGELSK TITEL: Bake a wish- stagings of the happy housewifeFÖRFATTARE: Malin NilssonADRESS: Stallvägen 46352 56 VäxjöTELEFON: 070-52 29 572TYP AV UPPSATS: C-uppsatsVENTILERINGSTERMIN: Ht 2008Uppsatsen behandlar likheter mellan bilder hämtade från 2008 och 1950-talet för att finna om bilderna från 2008 är iscensättningar av 1950-talet.Genom bildundersökningar och semiotiska bildanalyser av bilder i A piece of cake (2008), Husmoderns köksalmanack (1950-59) och Anne Taintors collage, undersöker uppsatsen om A piece of cake refererar till 1950-talet, och om det har skett några förskjutningar.Författaren framhåller att det finns en del likheter, framförallt mellan A piece of cake och bilderna i Anne Taintors collage, samt att likheterna i förhållande till olikheterna tyder på en förändring av kvinnan som motiv..

Denna rapport handlar om problem som uppstår med fricampare på ?tallheden? vid Piteå havsbad i samband med festivalen Piteå dansar och ler. Det är flera tusen ungdomar som söker sig dit och de campar i skogsdungen mellan den gamla och nya havsbadsvägen. Detta utgör ett problem för markägare, ordningsmakten och ett flertal föräldrar. Rapporten redovisar vilka möjligheter som finns för att motverka problemet samt vilka metoder polisen kan använda sig utav för att agera mot dessa ungdomar.

Syftet i vår kandidatuppsats var att belysa gymnasieungdomars egna berättelser av sin presentation på Facebook och Instagram, och hur användandet påverkar deras identitetsskapande samt deras tankar kring användandet av dessa sociala medier. Vår studie är gjord utifrån en kvalitativ ansats där vi intervjuat nio ungdomar i tre fokusgrupper. De använda teorierna i studien består av det dramaturgiska perspektivet av Erving Goffman och modernitet och självidentitet av Anthony Giddens. Tillsammans med dessa används också aktuell forskning inom området.Resultatet visar att Facebook och Instagram är en stor del av gymnasieungdomarnas vardagliga liv och att de deltar för att de inte vill vara utanför. Forumen står för kommunikation med kontaktnätet, underhållning och vardaglig uppdatering om event och publicering av bilder på speciella händelser.