Detta kandidatarbete handlar om planering, exploatering och naturvärden i den svenska fjälen. Syftet med denna uppsats är att studera och analysera hur planering och exploatering i de svenska fjällen påverkar den naturmiljön som finns där. En del av syftet består av att studera hur Turismen påverkar planeringen, en annan del är att se hur naturmiljön påverkas av exploateringar. Genom exempel i från den planerade exploateringen av Rödkullen i Åre kommun skall problem och möjligheter som kan uppkomma vid planering och exploatering belysas. En fallstudie har gjorts på Rödkullen i Åre, ett naturområde som inom snar framtid ska exploateras.

Tillgänglighet handlar om rätten att kunna delta. Att kunna utöva sina medborgerliga rättigheter och skyldigheter. Att ha samma möjligheter som alla andra. Tillgänglighet är därmed en fråga om respekt. I ett otillgängligt samhälle respekteras inte den grundläggande principen om allas lika värde.

Turismen organiseras av offentlig sektor, privata aktörer eller dessa två i samverkan och kan avgränsas på olika sätt, geografiskt eller politiskt. Denna studie syftar till att undersöka och jämföra destinationer i Sverige på lokal och regional nivå för att se hur de är organiserade, med fokus på hur offentliga och privata aktörer arbetar för destinationens utveckling. Genom kvalitativa intervjuer med privata och offentliga aktörer på destinationerna Bohuslän och Stockholms skärgård har vi genomfört en komparativ studie. Studien diskuterar olika former av Turismorganisationer och visar att Bohuslän och Stockholms skärgård liknar varandra i hur de är organiserade på lokal och regional nivå och att det på båda destinationerna finns samarbeten mellan offentliga och privata aktörer för att utveckla destinationerna..

Syftet med denna uppsats är att få en förståelse för vad som huvudsakligen motiverar reseledare samt visa hur reseföretag arbetar med motivation och hur detta upplevs av ledare samt reseledare på destinationerna. Detta har studerats genom en kvalitativ studie med en analys av relevanta teorier och empiri som tagits fram genom flertalet intervjuer. Vi har intervjuat personer i fyra led; HR- ansvarig på hemmaplan, de högsta ledarna på utlandsdestinationerna, mellanchefer samt reseledare. Detta för att kunna studera vilka typer av belöningssystem som sätts upp hemifrån och hur detta upplevs av de olika respondenterna och för att få fram information om vilka faktorer som motiverar reseledarna mest. Det som varit utmärkande i vårt resultat är att reseledarna främst drivs av inre faktorer såsom ansvar och personlig utveckling och lägger mindre vikt på yttre faktorer såsom lön och arbetstider.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att få en ökad förståelse för små destinationers destinationsmarknadsföring. Frågeställning: Hur kan en liten destination använda sig av samarbete och branding för att marknadsföra sig vid olika tidsskeden? Metod: Vi har valt en kvalitativ metod för den empiriska undersökningen. Det empiriska materialet har inhämtats från tre intervjuer. Vid intervjuerna har vi använt oss av en semi-strukturerad intervjuguide.

Att lära av historien är ett ämne som belyses allt oftare i organisationsteorier. Frågan är bara hur man kan använda sig av historien i ett framtidsperspektiv. Syftet med denna uppsats är att med utgångspunkt i Kalmar Slotts nuvarande utvecklingsarbete skapa förståelse för hur tidigare erfarenheter kan bidra till att stärka en framtida profilering.Genom ett abduktivt angreppssätt och en kvalitativ metod har vi genomfört denna studie. Strukturen av studien präglas av tre olika faktorer vilka vi ständigt återkommer till i uppsatsen, historien, framtiden och projektgruppen. Vår empiri yttrar sig som en fiktiv dialog där intervjupersonernas röster gör sig hörda.

Ett av målen inom Landsbygdsprogrammet är att främja en levande landsbygd (www, jsv, 2012). En av åtgärderna är att arbeta för en ökad tillväxt av företagandet på landsbygden. Landsbygdsprogrammet ger stöd till diversifiering av lantbruksföretag i syfte att utveckla nya verksamhetsgrenar och öka lönsamheten. Diversifiering syftar till att skapa och utveckla marknaden och företagets produkter och tjänster. Att bedriva gårdsbutik är ett sätt att skapa ett ökat värde för sina egenproducerade produkter.

This essay is inspired by an earlier essay written in 2012 by Sanna Johansson and Erika Winther. In their essay they examined Sweden?s municipalities? tourist websites and graded these based on a number of Web 2.0 criterias. In this essay we examine tourist websites belonging to the 15 most popular tourist destinations in Sweden, Norway, Denmark, England, Scotland, Northern Ireland, Wales and Ireland. The purpose of this study is to give a general overview of how far these countries? tourist websites have come in terms of web development, in relation to Web 2.0.

Vårt syfte är att studera vad ett företagsekonomiskt perspektiv på strategisk ledning innebär för en komplex Turismdestination. En del av den strategiska planeringen på en destination kan innefatta en strategi för Turismen och vidare vill vi därför betrakta begreppet Turismstrategi, för att utifrån olika tankesätt analysera kring denna strategi och dess användning inom planeringen för destinationen. Med utgångspunkt i syftet har vi valt att utföra en kvalitativ empirisk undersökning i form av både personliga intervjuer och intervjuer per telefon och e-post. Respondenterna har utgjorts av 24 beslutsfattare inom Turismnäringen hos svenska kommuner. Vidare har vi tillämpat lämplig litteratur samt vetenskapliga artiklar.

Kultur och kulturarvsplatser har blivit en viktig resurs för turistnäringen och alltfler områden utnyttjar möjligheterna till att stärka Turismen genom att skapa upplevelser, sysselsättning och intäkter med kulturarvet som grund. KulturTurism är en växande marknad inom turistnäringen, detta innebär att fler turister väljer att resa till världsarvstäder för att besöka kulturella platser och historiska attraktioner. Sedan 1995 är Visby en världsarvstad och på Gotland finns ett bestånd av välbevarade medeltida kyrkor som utgör en orörd kulturskatt sedan medeltiden. Gotland är den kyrktätaste kommun i Sverige med 92 medeltida kyrkor som fortfarande är i bruk. Själva kyrkobyggnaderna, de medeltida valven, konsten och kyrkogårdarna ger möjligheter till kulturupplevelser och erbjuder både stilla stunder och starka upplevelser året runt.I uppsatsen görs en studie av Svenska kyrkan och hur de medeltida kyrkobyggnaderna som fysiska kulturarvsprodukter används i ett turistiskt perspektiv.

Abstract: Uppsatsens problematik grundas i ett ökat nyttjande av kulturarv som resurs inom Turismbranschen där kulturarv används för att skapa attraktiva besöksmål. Kulturarvet omvandlas till en handelsvara vilket kan få konsekvenser. Uppsatsen handlar både om en komplex urvalsprocess och intressanta aspekter kring hur besöksmålen väljer att skildra sitt kulturarv för att locka besökare samt hur kulturarvet påverkas av att det utvecklas till en kommersiell produkt. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kulturarv används som resurs för att skapa attraktiva besöksmål på en destination. Genom att kulturarv används som resurs för att skapa attraktiva besöksmål anser vi att det sker ett aktivt urval kring kulturarv utifrån tre nivåer.

Den här uppsatsen har ambitionen att studera och dra slutsatser gällande den litauiska tjänstemarknadens möjligheter att ta till sig moderna ekonomiska företeelser, mer specifikt upplevelseekonomin, genom att ta till hjälp modeller och teorier hämtade från flera olika forskningsfält. Uppsatsen byggs upp med en diskursiv ansats där de olika teorierna används var och en för sig för att beskriva och förklara de fenomen vår empiri givit.Vi har konstaterat att det, i och med de kvardröjande mentala och fysiska strukturer som är sprungna ur den sovjetiska ockupationen, finns betydande begränsningar inför skapandet av en upplevelseekonomi på den litauiska tjänstemarknaden. För att kunna beskriva dessa mentala och fysiska strukturer presenterar vi ett för forskningsområdet nytt begrepp, nostalgija, som är sprunget ur befolkningens förhållningssätt, både till sin historia och till marknadsekonomins frammarsch.I och med de slutsatser vi gör om Litauens tjänstemognadsgrad, kan vi sen dra slutsatser om lämpligheten i vår användning av valda teoretiska verktygslåda. Vi finner att vi med dessa annars disparata teorier och modeller till hjälp kan nå längre, och presentera ny kunskap som annars inte kunnat utläsas ur en dylik begränsad studie. Dock poängteras att teorierna inte kan anses vara tillämpliga tillsammans i något annat sammanhang än i just den här diskursen..

Syfte:Uppsatsen har som mål att inventera de faktorerna som anses vara väsentliga för att ett köpcentrum ska kunna uppfattas som en turistdestination. Studien har fokus ur ett kundperspektiv. Syftet är att göra en inventering av olika faktorer från teori och empiri för att sedan se vilka faktorer som är väsentliga för att ett köpcentrum ska kunna uppfattas som en turistdestination. Att göra på det sättet får vi ut om ett köpcentrum har de faktorer som behövs för att kunna anta begreppet turistdestination. Forskningsfråga:Vilka faktorer är väsentliga för att ett köpcentrum ska kunna uppfattas som en turistdestination? Metod:Vi har använt oss av en deduktiv metod, vilket gjorde att vi utgick från olika teoretiska begrepp som vi sedan jämförde med enkäter och observationer från empirin.

Orust Kommun står inför arbetet med att förnya och utveckla ett industriområde vid hamnen i Mollösund. Målet är att bevara kulturarvet i den lilla fiskebyn samtidigt som man vill satsa på ett levande samhälle, den viktiga turistnäringen samt tillfredställa många målgrupper. Rapportens syfte är att föra en diskussion och därmed bidra med ett underlag till Orusts kommuns arbete och beslut för förändring av industritomten belägen i Mollösunds hamn. Detta genomförs genom en fallstudie där ett antal befintliga områden analyseras, vilka alla är relevanta för industriområdet i Mollösund. Diskussionen skall belysa olika typer av verksamheter som kan inhysas på industritomten och analysera vilka som är mer eller mindre lämpliga.Genom en kritiskt granskad litteraturstudie inhämtades bakgrundsinformation om Mollösund och Turism för att förstå bakgrunden till Mollösunds identitet.

Uppsatsen redovisar en studie med utgångspunkt i frågeställningarna: Hur påverkar aktörer i serviceverksamheter inkludering och exkludering av kunder? Vad finns det för materiella och immateriella barriärer som påverkar tillgänglighet för faktiska och presumtiva kunder med funktionshinder? Syftet med undersökningen är att söka svar på vilka attityder och föreställningar som finns i verksamheter som ingår i servicebranschen och på vad sätt särskiljande eller exkluderande praktiker existerar för potentiella besökare med någon form av funktionshinder. Avsikten är även att undersöka huruvida aktörer i verksamheter har inverkan på materiella och immateriella barriärer som bidrar till att minska tillgängligheten. Syftet är således att undersöka särskiljande och exkluderande praktiker i servicemötet i förhållande till begreppen tillgänglighet och funktionshinder. För detta syfte har en kvalitativt präglad metod använts med intervjuer och frågeformulär.