Dieselmotorn har varit, och är fortfarande, den vanligaste motortypen för tungamilitära fordon, däribland Stridsfordon 90 [CV 90). Detta beror på att dieselmotorn ären allmänt välanvänd, välbeprövad och pålitlig motor med relativt lågbränsleförbrukning och hög verkningsgrad. Eftersom diesel framställs ur råolja som ärett fossilt bränsle så är det nödvändigt att inom en viss framtid ersätta dieselmotornmed en annan motortyp eller ett annat bränsle. Denna rapport är en sammanställningav en studie som gjorts med avseende på dessa faktorer. Olika alternativ har studeratshuruvida de är lämpliga som framtida ersättare för dagens dieselmotor.

Scania är världens fjärde största tillverkare av Tunga fordon. För att ett företag ska vara konkurrenskraftigt på dagens marknad är det viktigt att ständigt förbättras och skapa förutsättningar för framtida förändringar. Scania arbetar för att skapa kundtillfredsställelse på alla plan, både inom och utanför företaget. En del av arbetet för att skapa kundtillfredsställelse är det kompletta produktprogram av fordon, tjänster och finansiering som företaget erbjuder sina kunder. De erbjudna tjänsterna, i form av underhåll och reparationer, kräver att mekanikerna på Scanias verkstäder runt om i världen vet vilka reservdelar som passar varje unikt fordon.

Denna rapport jämför två nätverksarkitekturer för artificiella neurala nätverk vars uppgift är att realisera ett styrsystem för ett fordon som det även skall lära sig att styra. Jämförelsen bygger på utförda experiment där de båda nätverken fick lära sig att styra ett fordon längs en slumpgenererad väg. Båda nätverken bygger på belöningsbaserad inlärning för att lära sig lösa uppgiften.Resultatet av utvärderingen visar både att nätverken inte hade några problem med att lära sig att styra fordonet och att de inte krävde lång tid för att kunna lära sig hur fordonet skulle styras. Resultaten visar inte heller att någon skillnad fanns i vare sig tillförlitlighet eller generaliseringsförmåga hos de båda nätverksarkitekturerna..

Uppsatsen är en reflekterande text som behandlar det verk som skapats av mig under examensarbetet i medier vid Högskolan i Skövde. Verket består av ett fordon skapat i samarbete med företaget EA DICE där prestanda, utseende och resurser har varit största fokus. Den reflekterande texten inleds med en inledning där det framgår hur och varför jag valde examensarbete följt av problemställning och mål. Vidare redogörs vilka begränsningar och avgränsningar som gjorts i arbetet och reflektioner kring det slutgiltiga resultet. Efter detta följer en förteckning över vad verket består av och arbetsprocessen bakom det hela.

Under de senaste åren har e-underhåll väckt ökat intresse. Det är en underhållshantering där exempelvis ett fordon hanteras och övervakas över internet. Inom detta område finns det olika tekniker. En sådan teknik som vuxit fram under de senaste åren är ?remote diagnostic system? eller fjärrdiagnostiska system.

I detta examensarbete har ett system för navigering och styrning av ett autonomt fordon implementerats. Syftet med detta arbete är att vidareutveckla fordonet som ska användas vid utvärdering av banplaneringsalgoritmer och studier av andra autonomifunktioner. Med hjälp av olika sensormodeller och sensorkonfigurationer går det även att utvärdera olika strategier för navigering. Arbetet har utförts utgående från en given plattform där fordonet endast använder sig av enkla ultraljudssensorer samt pulsgivare på hjulen för att mäta förflyttningar. Fordonet kan även autonomt navigera samt följa en enklare given bana i en känd omgivning.

Idag domineras bränsleanvändningen av bensin och diesel i fordon. Användningen av bensin minskar till förmån för nya energibärare. De nya energibärare som tas upp i rapporten är batterier, etanol, E85, metanol, biodiesel, biogas, vätgas, naturgas, LPG (Liquefied Petroleum Gas) och DME (Dimetyleter). Av de nya energibärarna är det idag E85 som är mest använt i Sverige, följt av batterier inom hybridteknologin och metangas. De nya energibärarna har egenskaper som skiljer sig från de vanliga bränslena, bensin och diesel.

Vid simulering av Tunga fordon krävs en rörelseplattform som återkopplar rörelser till föraren för optimal realism. Många av de rörelseplattformar som finns på marknaden är uppbyggda med hydrauliska komponenter. Det ger ett otympligt, högljutt och väldigt dyrt system som dessutom innehåller den för människan onyttiga kemikalien, hydraulolja. Detta examensarbete för civilingenjör i maskinteknik beskriver design och produktion av en elektrisk rörelseplattform med endast två frihetsgrader. För detta krävdes en mindre studie i de olika rörelseaxlarnas betydelse för hur realistiskt simuleringar upplevs.

The purpose of this master thesis is to evaluate how internal vehicle information inScania buses and trucks can be used for evaluation of driver performance regardingfuel economy, vehicle wear, traffic safety, emissions and cargo damage. To someextent it was examined whether this information could be used for training the driverto a better driving style. In addition, a prototype for such a system was developed.By first defining what distinguishes a talented driver and how he/she differs from apoor driver, followed by a study of the internal vehicle communication, a system thatin real-time gathers and interprets vehicle data could be developed.The resulting system can with reasonably high reliability detect a number of trafficevents (such as braking, lane changing or hilltops). At each such event, the driver?sbehaviour can be evaluated.

När man på BAE Systems Hägglunds AB konstruerar en ny stol till ett fordon så har man tidigare individanpassat stolarna utefter dess position. Målet med detta examensarbete var, istället för att individanpassa en stol, konstruera en stol som går att använda på flera positioner i flera fordon. Ursprungstanken var att konstruera en stol som skulle fungera att användas i tre stycken Hägglundsfordon, Armadillo, Bvs10 och Cv90, där stolen skulle fungera på förarplats i Cv90 och Bvs10 samt som chef- och skyttestol i Armadillo och Cv90. Eftersom Hägglunds tillverkar fordon med inriktning mot försvarsindustrin medför det att stolarna sitter i fordon som idag används i krigsdrabbade områden världen över. Detta bidrar i sin tur att kraven på stolarna blir mycket höga.

Bakhjulsstyrning av fordon är en möjlig konfiguration som lite glömts bort inom fordonstekniken. Tidigare arbeten inom ämnet bakhjulsstyrning är väldigt detaljerade och snäva i sin analys. I detta arbete vill författaren visa en bakgrund till hur olika farkoster styrs samt analys av detta.Syftet med arbetet är att utifrån litteratursökning och intervjuer kunna besvara vilken inverkan drivkällans placering och de konceptuella skillnaderna mellan olika farkoster har på styrningens placering. Samt vilka förväntade egenskaper en farkost får med icke konventionell styrning. Med hjälp av en simulering i MATLAB är syftet att kunna besvara vilken roll massa, hastighet och axellängd spelar för ett bakhjulsstyrt fordon och hur responsen ser ut jämfört med ett framhjulsstyrt fordon.Resultatet från intervjuerna och litteraturen visar att drivkällans placering nära rodret är väldigt viktig för fartygs styrningsförmåga.

Sekretessbelagd.

För att transportera bränsle från tanken till motorn används på Tunga fordon idag vanligen en mekanisk pump, driven av och placerad på motorn. Anledningen till att ha en direktdriven pump är främst att det anses som den mest robusta lösningen för den relativt enkla uppgiften som bränsletransport och liten tryckökning anses vara. För att klara av motorstart och driftsfall med höga bränsleflöden är dagens pump överdimensionerad för det behov som finns större delen av tiden.Önskvärt vore att kunna reglera bränslemängden kontinuerligt, för att minska pumparbetet i de punkter matarpumpen idag har överkapacitet. En elektrisk pump kan regleras att endast pumpa bränsle efter behov och erbjuder även andra fördelar, som t.ex. fri placering, möjlighet att använda en mindre pump och tilläggsfunktioner genom mjukvara, exempelvis priming och automatisk avluftning.Projektet har genomförts i form av en förstudie med konceptgenerering för placering av komponenter och provning av dagens system för kravspecifikation.

Precer Group har en patenterad teknologi för förbränning av fasta bränslen, till exempel pellets eller metallbränslen. Tekniken är användbar till bland annat fordon och nu är deras vision är att skapa en ny typ av miljövänligt och bränslesnålt fordon som drivs av fast bränsle. Det kommer att vara ett lättviktsfordon med seriehybriddrivlina. Drivlinan till fordonet kommer att bestå av Precers förbränningsenhet, en värmemotor, generator, batteri, motor controller och en eller flera elmotorer med tillhörande kraftelektronik.Vi har gjort en studie på vilka typer av elmotorer som kan användas för fordonsdrift och jämfört olika lösningar på vilka motorer och controllers som kan passa till fordonet Precer Group kommer att tillverka. Vi har också gjort en bedömning om det kan vara användbart med regenerativ bromsning i fordonet och på vilka sätt tekniken kan implementeras.Den generator vi anser lämpligast till värmemotorn är en borstlös DC-generator då den har hög toppverkningsgrad och en passande karaktäristik för att användas till värmemotorn.

Denna studies avsikt är att ta reda på hur uppföljning och tillvaratagande av projektmedlemmarnas kollektiva kunskap utifrån projektet sker. Syftet är även att ta reda på hur denna kunskap ska kunna förmedlas till dem som är i behov av denna.Vi har valt att arbeta med uppsatsen utifrån en kvalitativ metod och ett abduktivt angreppssätt. Vår problemdiskussion tog sin början i en tankekarta där vi använde oss av antal olika teoretiska begrepp som det valda problemområdet kunde tänkas handla om. De teorier vi huvudsakligen valt att bygga upp vårt teorikapitel utifrån är teorier kring knowledge management, lärande organisationer och kunskapsöverföring. Utifrån dessa teorier genomförde vi sedan sex intervjuer med sju intervjupersoner för att bringa klarhet i hur det ser ut i verkligheten.