Inneklimatet pa? Skoklosters slott a?r pa? vissa ha?ll problematiskt. Mögelangrepp förekommer i somliga rum, frÀmst sÄdana som a?r bela?gna i norrla?ge och da?rmed lite kallare a?n o?vriga rum. Fo?r att finna en lo?sning pa? mo?gelproblemen inleddes va?ren 2013 ett trea?rigt experiment vars syfte var att utro?na om mo?gelproblemen skulle kunna undvikas med aktiv klimatstyrning, vilket inte funnits innan experimentet.

Personcentrerad vÄrd beskrivs som att se hela mÀnniskan och kunna sÀtta sig in i den andras livssituation. Respekt och förstÄelse för val och önskningar ska leda till sjÀlvbestÀmmande och delaktighet i vÄrd och behandling. Implementering av ett personcentrerat synsÀtt förordas för att möta de förvÀntningar som finns pÄ god vÄrd dÀr patienten kan vara trygg och kÀnna tilltro till vÄrden. Att utvÀrdera personcentrerad vÄrd Àr viktigt för att visa hur grundlÀggande behov som trygghet och tillit tillgodoses vid en förÀndrad vÄrdmodell. Syftet med studien var att belysa faktorer i personcentrerad vÄrd som pÄverkar patientens upplevelse av trygghet och tillit.

SammanfattningSyftet med studien Àr att undersöka ungdomars upplevelse av trygghet respektive otrygghet i det offentliga rummet i SkÀrholmen, samt vilka strategier de har för att öka trygghetskÀnslan. Studien intar ett genusperspektiv och bygger pÄ forskning och teorier om trygghet, otrygghet, genus och offentliga rum. Genom ett bekvÀmlighetsurval kontaktades sex respondenter och semistrukturerade, kvalitativa intervjuer genomfördes. Resultatet visar att ungdomarna generellt Àr trygga i det offentliga rummet i SkÀrholmen, sÀrskilt pÄ vÀlbekanta platser, pÄ platser dÀr de kÀnner mÄnga mÀnniskor, samt pÄ dagtid. De mest framtrÀdande faktorerna som ligger till grund för upplevelsen av trygghet Àr kunskap och erfarenheter, kontroll och samhörighet.

Bakgrund En ryggm?rgsskada p?verkar funktionen och f?rm?gan att kunna vara delaktig i dagliga aktiviteter p? flera s?tt. Personer som drabbats av en ryggm?rgsskada har visat sig ha st?rre risk att utveckla psykisk oh?lsa ?n den ?vriga befolkningen. De som i ett tidigt stadium efter skadan m?r s?mre psykisk har ?ven en ?kad risk att isolera sig och inte vara delaktig i aktiviteter i samh?llet.

I dagens moderna samha?lle finns syntetiska kemikalier i princip o?verallt. De kan tas upp av ma?nniskor pa? olika sa?tt, till exempel genom inandning, upptag genom huden och genom mat. Barn och unga a?r mer ka?nsliga fo?r kemikalier a?n vuxna, bland annat eftersom hja?rnan, immun- och hormonsystemet inte a?r fa?rdigutvecklade.

Samarbetet inom Europeiska Unionen har inneburit ett alltmer integrerat Europa. Skapandet av den inre marknaden, en marknad utan handelshinder och med fri ro?rlighet fo?r varor, personer, tja?nster och kapital, inneba?r att privatpersoner och fo?retag i stort ska vara ofo?rhindrade att ro?ra sig o?ver landsgra?nserna. Ett bolag etablerat i en medlemsstat kan exempelvis ha intresse av att flytta till en annan medlemsstat. Av princip kan tyckas att EU-ra?tten, med ha?nvisning till etableringsfriheten, ska mo?jliggo?ra en sa?dan allokering utan att bolaget ifra?ga tvingas utsta? na?gon negativ sa?rbehandling.

Examensarbetet har till syfte att undersöka hur diskussionen om aspekterna trygghet, grönstruktur samt den tÀta och glesa staden förs av forskare, myndigheter, författare och kommuner..

Syfte: Att kartla?gga likheter och skillnader i a?tga?rder och hja?lpmedel mot dehydrering hos a?ldre i teori och praktik.Metod: Initialt utfo?rdes litteraturstudier via universitetsbibliotekets so?ktja?nst OneSearch. Tre intervjuer utfo?rdes pa? undersko?terskor pa? gruppboende, demensboende och hemtja?nst. Dessa erbjuder en inblick i den praktiska verksamheten.Resultat: Fo?ljande faktorer av betydelse fo?r att fo?rebygga eller motverka dehydrering identifierades samsta?mmigt i litteratur och vid intervjuer: (1) kunskap om den a?ldre via dokumentation, (2) anpassning av tillva?gaga?ngssa?tt vid servering av dryck efter den a?ldres preferenser och tillsta?nd, (3) hemtrevlig miljo? med sociala interaktioner, (4) bedo?mning av va?tskeintag, va?skebalans och riskfaktorer via uppma?rksamhet, va?tskeregistrering och med hja?lp av flera andra yrkesgrupper samt med ha?nsyn till den a?ldres historik, (5) pa?minnelser (sa?rskilt vid demens) och en stor ma?ngd la?ttabsorberade drycker som intas succesivt vid diarre? och kra?kningar, (6) la?ttanva?nda och specialutformade hja?lpmedel.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier (MRB) ?r bakterier som har skapat resistens mot antibiotika. Antibiotikaresistens har blivit ett globalt problem som leder till att vissa infektioner blir allt sv?rare att behandla. Problemet har ocks? blivit alltmer omtalat, och det arbetas aktivt f?r att f?rhindra fortskridande utveckling.

VoIP-system inom fo?retag blir mer vanligt. Sa?kerheten bo?r da? beaktas fo?r att undvika hot som riskerar konfidentialitet, integritet och tillga?nglighet. Denna rapport visar resultat fra?n tva? olika VoIP-systems sa?kerhet med hja?lp av praktiska penetrationstestscenarion i labbmiljo?.

Följande arbete analyserar ordnings- och disciplinfrÄgor i skolan. Baserat pÄ litteratur, egna analyser, och intervjuer med en gymnasielÀrare och en universitetsadjunkt i pedagogik pÄ lÀrarutbildningen, presenteras ett konkret förslag till handlingsplan för hur man kan skapa en skola dÀr det rÄder trygghet, trivsel och arbetsro. Mer specifikt undersöker jag vad en lÀrare kan göra i ett fall med en elev som trots lÀrarens uppmaning vÀgrar att lÀmna klassrummet. Sammanfattningsvis pekar resultaten av mina undersökningar pÄ behovet av att skapa en lugnare och sÀkrare miljö i dagens skola..

Examensarbetet har till syfte att undersöka hur diskussionen om aspekterna trygghet, grönstruktur samt den tÀta och glesa staden förs av forskare, myndigheter, författare och kommuner.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av deras första yrkesverksamma Ă„r och om utbildningen ger en tillrĂ€cklig förberedelse inför yrket. Metod: Åtta nyutexaminerade sjuksköterskor intervjuades om deras upplevelser och innehĂ„llet analyserades med hjĂ€lp av en kvalitativ innehĂ„llsanalys. Sju kategorier och 19 subkategorier framkom. Resultat: Studien visar att de nyutexaminerade sjuksköterskorna var förvĂ€ntansfulla inför sitt nya yrke men kĂ€nde samtidigt rĂ€dsla och oro inför det stora ansvaret och kraven som stĂ€lls inom sjuksköterskans profession. Arbetet upplevdes som stressigt och svĂ„rt men med hjĂ€lp av stöd och gott bemötande frĂ„n kollegor och arbetsledare kunde arbetet underlĂ€ttas och sjuksköterskan kunde kĂ€nna trygghet.

Kan trygghet skapas? TrygghetsfrÄgorna har fÄtt ett allt större utrymme i debatten om staden. Forskningen och debatten Àr lÄngt ifrÄn entydig och recepten pÄ trygghet varierar kraftigt mellan olika lÀnder. Grovt kan de föresprÄkade ÄtgÀrderna delas in i tvÄ lÀger: sÀkerhet och trygghet. ?SÀkerhet? med framför allt situationell brottsprevention med den filosofin att skadegörelse, vÄld och stölder leder till otrygghet, vilket i sin tur leder till att mÀnniskor inte vÄgar ta plats i det offentliga rummet.

Introduktion: VÄrd i livets slutskede Àr nÀr döden vÀntar inom veckor eller dagar och syftar till symtomlindring och en förbÀttrad livskvalité för patienten och de nÀrstÄende.NÀrstÄende upplever palliativ vÄrd ofta som en frÀmmande situation och pÄverkas fysiskt, kÀnslomÀssigt och socialt. De nÀrstÄende spelar en stor roll för vÀlbefinnande och trygghet för patienten i den palliativa fasen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur nÀrstÄende till patienter i palliativ vÄrd upplever trygghet. Metod: Metoden var litteraturstudie och utgick frÄn Polit & Beck (2008) niostegsmodelll. Sökningar gjordes i CINAHLoch PubMed efter utformning av lÀmpliga sökord.