Bakgrund: I takt med att befolkningen ?ldras, och andelen patienter med demenssjukdomar ?kar, uppst?r utmaningar i h?lso- och sjukv?rden. En utmaning ?r att sm?rta ofta blir odiagnostiserad och underbehandlad inom denna patientgrupp. Syfte: Syftet ?r att unders?ka sjuksk?terskors erfarenheter av att identifiera och lindra sm?rta hos patienter med demenssjukdom.

Genom att urskilja de faktorer som medfo?r en fo?rho?jd risk fo?r brottslighet kan preventiva a?tga?rder anpassas fo?r att motverka den enskilde individens a?terfallsbena?genhet i brottslighet. Individer med psykisk sto?rning utgo?r en betydande del av de individer som bega?r brott och a?tga?rderna bo?r da?rmed anpassas utifra?n deras riskfaktorer. Fo?r att underso?ka vilka bakomliggande faktorer som medfo?r att individer med psykisk sto?rning a?terfaller i na?gon form av brottslighet gjordes en retrospektiv registerstudie med fokus pa? de individer som genomga?tt en ra?ttspsykiatrisk underso?kning under a?ren 1992-2002 och genom denna blivit diagnostiserade med en sexuell sto?rning (N = 153).

Personer i behov av vÄrd kÀnner sig trygga med sjuksköterskor som inger naturligt förtroende. Trygghet uppstÄr dÄ personer i behov av vÄrd har förmÄga att bilda en relation med sjuksköterskor. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av trygghet i relationen till sjuksköterskor beskrivet av personer i behov av vÄrd. Studien Àr baserad pÄ 12 vetenskapliga artiklar som publicerades mellan Ären 1998-2008. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats.

Syftet med uppsatsen a?r att o?ka fo?rsta?elsen dels fo?r hur olika brukargruppers samutnyttjande av offentliga platser fungerar och dels fo?r hur detta hanteras inom planeringen. Anva?nda teorier behandlar det offentliga rummets demokratiska funktion och brukares upplevelse av det. En kvalitativ metod har anva?nts da?r observationer och intervjuer med brukare i Trekantsparken och planerare samt planeringsdokument fra?n Stockholms stad har varit grunden fo?r empirin, en kvalitativ analys har sedan utfo?rts.

Studien underso?ker fenomenet na?that pa? bloggar med fra?gesta?llningen ?hur ser processen fo?r na?that pa? bloggar ut?? Fo?r att kunna besvara fra?gesta?llningen letade vi data pa? olika bloggar i form av blogginla?gg och kommentarer. Da?refter genomfo?rdes fem intervjuer med fyra blog- gare, samt en representant fra?n organisationen Friends. Da? vi till en bo?rjan bara hade ett fe- nomen som vi ville titta na?rmare pa?, valde vi att anva?nda oss av grundad teori som metodo- logiskt angreppssa?tt.

Energianva?ndningen i Sverige och va?rlden fo?rva?ntas o?ka och bostads- och servicesektorn sta?r fo?r 40 % av va?rldens totala energibehov. Det a?r viktigt att energieffektivisera redan befintliga byggnader och optimera dess system da? en la?gre energianva?ndning gynnar ba?de miljo?n och ekonomin. En byggnads ventilationssystem sta?r fo?r en stor del av en fastighets energianva?ndning och det finns ofta stor potential fo?r systemet att optimeras och effektiviseras.En fastighetsa?gare vill inte ha fastigheter som sta?r outhyrda.

I det hÀr examensarbetet behandlas problematiken i krypgrunder i allmÀnhet och för Kungsmadskolan i VÀxjö i synnerhet, dÀr undersökning av energiförlust samt en klimatutredning gjorts för nuvarande konstruktion. En lÀmplig energieffektiviserande ÄtgÀrd i form av tillÀggsisolering tas fram och dess pÄverkan pÄ klimatet i krypgrunden utvÀrderas. Kalkyler innehÄllande investeringskostnad och Ärlig besparing presenteras..

Den elektroniska kommunikationen a?r idag en stor och viktig del i vardagen, da?rfo?r beslutade sig La?nsstyrelsen i Hallands la?n fo?r att starta ett projekt da?r de i ett samarbete med Ho?gskolan i Halmstad skulle utfo?ra en fullsta?ndig risk- och sa?rbarhetsanalys inom sektorn elektronisk kommunikation, tillsammans med kommunerna och regionen i Hallands la?n. Som en fo?rsta del i en risk- och sa?rbarhetsanalys, ma?ste en riskidentifiering go?ras och det a?r det som a?r syftet med rapporten. Resultatdelen i rapporten bygger pa? en sammansta?llning av svar fra?n intervjuer med ansta?llda inom kommunerna och Region Halland.Riskerna som fo?ranletts av de identifierade hoten a?r relativt ma?nga och a?r av olika form och allvarlighetsgrad.

Kan trygghet skapas? TrygghetsfrÄgorna har fÄtt ett allt större utrymme i debatten om staden. Forskningen och debatten Àr lÄngt ifrÄn entydig och recepten pÄ trygghet varierar kraftigt mellan olika lÀnder. Grovt kan de föresprÄkade ÄtgÀrderna delas in i tvÄ lÀger: sÀkerhet och trygghet. ?SÀkerhet? med framför allt situationell brottsprevention med den filosofin att skadegörelse, vÄld och stölder leder till otrygghet, vilket i sin tur leder till att mÀnniskor inte vÄgar ta plats i det offentliga rummet.

Gang crime has increased significantly in Sweden over the past decade, deadly shootings are becoming more common. This led to the year 2022 being established as the deadliest year in Swedish crime statistics since the police began compiling national statistics on shootings. Gang crime is, therefore, a highly relevant topic in the Swedish mass media. Besides the mass media, the phenomenon is also of interest to politicians and the general public. Because of the escalation of violence in Sweden, daily reports discuss the measures that should be implemented to combat gang crime.

Trygghet Àr en mÀnsklig rÀttighet för alla individer. Det finns dock sociala, ekonomiska och miljömÀssiga faktorer i samhÀllet som kan pÄverka den upplevda tryggheten. Denna uppsats har avgrÀnsats till att undersöka vad som upplevs pÄverka tryggheten pÄ ett bostadsomrÄde i en större stad i mellersta Sverige. BostadsomrÄdets invÄnare har sÀmre socioekonomisk status Àn generellt i staden. Boende pÄ bostadsomrÄdet har Àven visat pÄ otrygghet och oro att gÄ ut efter det blivit mörkt.

Syfte och frÄgestÀllningar : Det övergripande syftet Àr att studera begreppet trygghet och dess anvÀndning i lokaltidningen VÄrt Göteborg inom tidningens egen kategori Tema trygghet. Meningen Àr att komma Ät trygghetsbegreppets innebörd sÄsom den Àr presenterad i tidningen genom att mer specifikt analysera vilka möjligheter det finns att diskutera trygghet och vad som i sjÀlva fallet diskuteras. Studien utgÄr frÄn följande allmÀnna och specifika frÄgestÀllningar: Vad handlar artiklarna om? Vilka aktörer lyfts fram? Vad finns det för olika perspektiv pÄ trygghet framstÀllt i form av ramar, tema och diskurs? Vilka andra begrepp och idéer kan kopplas till trygghetsbegreppet?Metod och material : Metoden för studien Àr en kvalitativ, begreppsorienterad textanalys inspirerad av David L. Altheides etnografiska innehÄllsanalys vars centrala begrepp: format, ram, tema och diskurs har styrt analysprocessen.

Syftet med denna uppsats avser att undersöka vad verksamma lÀrare anser att trygghet hos eleven innebÀr, hur de arbetar för att skapa trygga elever samt om de anser att tryggheten har förÀndrats. Teoridelen beskriver vad trygghet innebÀr, mÀnniskans behov av trygghet, lÀrarens förhÄllningssÀtt och slutligen kÀnnetecken pÄ en otrygg elev. Teoridelen utmynnar i fyra problempreciseringar. I empiridelen presenteras urval och avgrÀnsningar för undersökningen samt behandlas tillförlitlighet och metodkritik, genomförande och etiska aspekter. Undersökningen genomfördes utifrÄn kvalitativ metod.

I den hÀr studien har vi, med hermeneutisk filosofisk forskningsansats och kvalitativ intervju som metod, undersökt hur begreppet trygghet kan tolkas och anvÀndas i relation till pedagogisk handling. Hur pedagogens syn pÄ trygghetsbegreppet kan visa sig i lÀrandesituationen mellan barn och pedagog. Intresset för begreppet trygghet vÀxte fram frÄn egna minnen frÄn vÄr första tid i skolan dÄ vi drog oss till minnes att trygghet var viktigt för att vilja lÀra. Med hermeneutiken som forskningsansats anvÀnds och problematiseras vÄr egen förförstÄelse kontinuerligt med egna reflektioner och tolkningar genom hela processen. Studien behandlar och problematiserar teoretiska perspektiv av begreppet trygghet och begreppet lÀrande.

Eftersom frÄgan om trygghet Àr en mycket viktig frÄga som kopplas till demokrati och jÀmstÀlldhet ? om allas rÀtt att fÄ anvÀnda staden sÄ som de önskar, utan att stanna inomhus pÄ grund av rÀdsla ? sÄ har i detta arbete undersökts vilka faktorer i den fysiska miljön som pÄverkar upplevelsen av trygghet. Arbetets fallstudie bestÄr av ett strÄk i centrala Göteborg som har analyserats ur trygghetsaspekten. Genom intervjuer, platsbesök och en undersökning av litteraturoch myndigheters bild av trygghet, har en platsanalys gjorts och ett antal gestaltningsprinciper för utformning av tryggare stadsrum, tagits fram. Dessa har sedan applicerats pÄ fallstudie-strÄket för att visa hur kÀnslan av trygghet skulle kunna höjas dÀr.