Möjligheter och begrĂ€nsningar, möten och motstridigheter. Att försöka ta plats i tid och rum, kĂ€nna skuld och lĂ€ngta efter trygghet. Min utgĂ„ngspunkt har varit ett utforskande av relationerna mellan mig och mina saker. Ägandet. Tankar som rört sig frĂ„n personliga möten till tillhörighet i större sammanhang.

Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Àr den fjÀrde vanligaste dödsorsaken i vÀrlden och berÀknas öka i omfattning. Det Àr en irreversibel sjukdom som förvÀrras med tiden och som innebÀr att lungorna fÄr svÄrare att ta upp syre. Rökning Àr den frÀmsta orsaken att drabbas av KOL, vilket gör rökstopp till den viktigaste ÄtgÀrden för att begrÀnsa sjukdomens förlopp. Trots det fortsÀtter mÄnga att röka efter att de har fÄtt sin diagnos. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters erfarenheter av att röka vid KOL.

Syftet med detta arbete a?r att vi vill undersöka vilken syn lÀrare, specialpedagoger och rektorer har pa? transitionen mellan a?r 6 och 7, med fokus pa? elever i behov av sa?rskilt sto?d. Ett viktigt perspektiv a?r hur de olika akto?rerna, utifra?n ett professionsperspektiv, ser pa? o?verga?ngarna och hur organisationen i samband med dessa a?r upplagd. Fortsa?ttningsvis vill vi underso?ka hur skolans akto?rer kan underla?tta o?verga?ngarna fo?r ba?de elever och pedagoger och vilken roll specialpedagogen kan ha..

Syftet med denna studie har varit att fÄ fördjupad kunskap om lÀrares uppfattning om sittledarskap i klassrummet och vilken betydelse lÀrare anser att ledarskapet har förklassrumsklimatet/miljön och elevers studieresultat. UtifrÄn syftet med studien har jag tagitdel av relevant litteratur och tidigare och aktuell forskning i Àmnet samt fördjupat mig igenerell systemteori och utvecklingsekologisk systemteori som fÄtt utgöra grunden föruppsatsens teoretiska förankring.Studien har en kvalitativ forskningsansats, dÀr individuella kvalitativa intervjuer anvÀntssom datainsamlingsmetod. Sammantaget intervjuades sju grundskollÀrare med erfarenhet avundervisning i Ärskurserna 1-9, inom den ordinarie grundskolan. Studiens resultat utgörsendast av dessa lÀrares uppfattningar om sitt ledarskap i klassrummet och dess inverkan pÄklassrumsklimatet/miljön och elevers studieresultat.Enligt studiens resultat prÀglas ett bra ledarskap generellt sett av tydlighet. UtmÀrkandeför ett bra ledarskap direkt kopplat till lÀrares ledarskap prÀglas framförallt av det som ÀrutmÀrkande för ett demokratiskt ledarskap.

Syftet med den hÀr C-uppsatsen har varit att undersöka vilka omstÀndigheter som kan leda till att starta en permanent sÀrskild undervisningsgrupp vid en waldorfskola. Jag har ocksÄ genomfört intervjuer med fem waldorflÀrare vid samma skola för att fÄ deras syn pÄ denna sÀrskilda undervisningsgrupp. I denna waldorfskola Àr antalet elever i behov av sÀrskilt stöd ökande. DÀrför behöver de resurser skolan förfogar över utvecklas.Jag har fokuserat pÄ frÄgestÀllningar rörande pÄ vilka grunder en waldorfskola startar en sÀrskild undervisningsgrupp samt hur elever vÀljs ut till deltagande i denna grupp. Vidare hur skolans personal kan frÀmja elevernas grupptillhörighet och trygghet i den sÀrskilda undervisningsgruppen och samtidigt i den egentliga klassen.

Bakgrund Det finns stora risker att personer med autism och utvecklingsstörning har ett problemskapande beteende. Omgivningen behöver tydliga rutiner och ett genomtÀnkt bemötande i kritiska och vÄldsamma situationer. Personalen spelar en avgörande roll för hÀndelseutvecklingen. Ett lÄgaffektivt bemötande erbjuder metoder att förebygga och hantera problemskapande beteende pÄ ett icke-krÀnkande och icke-vÄldsamt sÀtt genom flexibel kravanpassning.Metod Tre fokusgruppsamtal med sammanlagt 12 pedagoger pÄ tre olika sÀrskolor för elever med autism. Samtliga pedagoger har det senaste Äret gÄtt en tredagarskurs i lÄgaffektivt bemötande.

Vi som a?r fo?rfattare a?r ba?da fo?dda och uppvuxna i eller runt omkring Falkenberg. Vi har pa? sa? vis av erfarenhet sett och under va?ra a?r pa? studie- och yrkesva?gledarutbildningen analyserat Falkenbergs ungdomars kulturella upplevelser och fo?rha?llningssa?tt gentemot att flytta ifra?n hemstaden fo?r sa?va?l studier som arbete. Fo?r ett a?r sedan skrev vi va?r B-uppsats med fokus pa? ungdomar i Falkenbergs tankar om ett liv utanfo?r hemstaden.

Lagstiftningen om skattefrihet pa? kapitalvinster pa? na?ringsbetingade andelar samt RA? 2004 not. 59 innebar startskottet fo?r en ny typ av skatteplanering som kom att kallas Peru-uppla?gg. Skatteavtalet med Peru utnyttjades och stora skattevinster i de aktuella bolagen var fo?ljden.

Den tidigare friska mÀnniskan blir plötsligt beroende av frÀmmande mÀnniskor och tvingas sÀtta sinlit till deras professionella kompetens. Patienter som kommer till akutmottagningen uppleverextrem oro, smÀrta och mÄnga Àven rÀdsla över att dö. AkutsjukvÄrd bygger pÄ ett triagesystem,som syftar till att den som har det största och mest akuta behovet av vÄrd ska fÄ företrÀde, vilketinnebÀr att ickeakuta patienter fÄr vÀnta. Den anstÀllde bÀr ansvaret för att bemötandet blir gott,oavsett hur patienten beter sig. Syftet var att beskriva hur patienter upplever vÄrdpersonalensbemötande pÄ somatisk akutmottagning, för att vÄrdpersonal ska fÄ en större förstÄelse för hurpatienter upplever deras bemötande.

Lagstiftningen om skattefrihet pa? kapitalvinster pa? na?ringsbetingade andelar samt RA? 2004 not. 59 innebar startskottet fo?r en ny typ av skatteplanering som kom att kallas Peru-uppla?gg. Skatteavtalet med Peru utnyttjades och stora skattevinster i de aktuella bolagen var fo?ljden.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka faktorer ingenjörsstudenter tror kommer vara attraktiva och motiverande vid kommande val av arbetsgivare/arbetsplats. FrÄgestÀllningarna studien besvarar Àr följande: ?Vad tror ingenjörsstudenter attraherar och motiverar dem vid val av kommande arbetsplats?? samt ?Vilka faktorer tror ingenjörsstudenterna kommer vara avgörande vid val av arbetsplats??. Ingenjörer arbetar inom mÄnga olika omrÄden pÄ arbetsmarknaden och i dagens lÀge Àr det stor efterfrÄgan pÄ ingenjörer. Den teoretiska referensramen denna studie lutar sig mot, och diskuteras kring, gÀller teorier kring generation Y, arbetsgivares strategier för att vara attraktiva, motivationsteorier, motivationsfaktorer i arbetet och utveckling i arbetet.

 HIV (humant immunbristvirus) Àr en sjukdom som bryter ned kroppens immunförsvar och utan bromsmedicin Àr risken stor att drabbas av den sekundÀra fasen, AIDS. Sjukdomen, som globalt innefattar cirka 33 miljoner virusbÀrare, har inget botemedel, vilket leder till att mÄnga mÀnniskor avlider av sjukdomen. Eftersom det finns sÄ mÄnga HIV-smittade mÀnniskor, Àr sannolikheten stor att sjukvÄrdspersonalen möter dessa patienter inom de olika delarna av sjukvÄrden. FörstÄelsen för hur dessa patienter upplever en vÄrdrelation med sjukvÄrdspersonal Àr viktig för att kunna ge dessa patienter en god vÄrd.Syftet med studien Àr att beskriva HIV/AIDS-positiva patienters upplevelser av vÄrdrelationen med sjukvÄrdspersonal. I detta examensarbete inom vÄrdvetenskap gjordes en systematisk litteraturstudie efter Evans (2002) modell, dÀr vetenskapliga artiklar av kvalitativ design analyseras vilket Àr en metod för att finna ny kunskap som besvarar syftet.

Bakgrund: Etiska dilemman ?r en del av barnmorskans vardag inom f?rlossningsv?rd. Ett etiskt dilemma uppst?r n?r motstridiga v?rden kolliderar och det f?religger en sv?righet att bed?ma vilket v?rde som b?r ges f?retr?de. Barnmorskans etiska kod ?r v?gledande i beslutet men i slut?ndan ?r det barnmorskan sj?lv som avg?r. Att tvingas kompromissa med barnmorskeprofessionens v?rdegrund kan f?ranleda moralisk stress och oh?lsa. Litteratur?versiktens teoretiska referensram utg?rs av kvinnocentrerad v?rd och teorier om st?d. Syfte: Att beskriva barnmorskors och barnmorskestudenters erfarenheter av etiska dilemman inom f?rlossningsv?rd. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativa studier.

I samhÀllet idag har mÀnniskor genom media blivit allt mer medvetna om att vÀrlden Àr osÀker, vilket för mÄnga skapar en kÀnsla av otrygghet. MÄnga vill lösa problemet med otrygga miljöer genom att bygga sÀkrare, vilket kan ha lett till att mÀnniskor i Sverige kÀnner sig tryggare nu 2013 Àn Ären dessförinnan. Ett exempel pÄ ett försök att lösa otryggheten Àr Victoria Park, det nyligen byggda sÄ kallade livsstilsboendet i Malmö. Den bÀrande idén dÀr Àr att det ska finnas en möjlighet till gemenskap mellan de boende, dÄ de förser gemensamma och privata utrymmen med hög service. Victoria Park har fÄtt blandad kritik.

En pacemaker eller implantable cardioverter defibrillator (ICD) kan för mÄnga innebÀra en upplevelse av att de fÄr en ny chans till livet. Sedan den första pacemakern sattes in pÄ 50-talet har utvecklingen gÄtt framÄt och mÄnga livshotande rytmrubbningar kan behandlas. Att behandlas med pacemaker eller ICD kan innebÀra bÄde fysiska och psykiska omstÀllningar i det vardagliga livet. Dessa fysiska och psykiska omstÀllningar kan pÄverka patientens livsvÀrld, levda kropp, hÀlsa och vÀlbefinnande samtidigt som det kan inge ett hopp inför framtiden. För att vÄrdpersonal och nÀrstÄende ska kunna ge ett bra stöd till personerna med pacemaker eller ICD Àr det av stor vikt att belysa upplevelsen av hur det Àr att leva med detta hjÀlpmedel.