Att starta en särskild undervisningsgrupp gemensam för ?årskurs 1-3 i en waldorfskola
Syftet med den här C-uppsatsen har varit att undersöka vilka omständigheter som kan leda till att starta en permanent särskild undervisningsgrupp vid en waldorfskola. Jag har också genomfört intervjuer med fem waldorflärare vid samma skola för att få deras syn på denna särskilda undervisningsgrupp. I denna waldorfskola är antalet elever i behov av särskilt stöd ökande. Därför behöver de resurser skolan förfogar över utvecklas.Jag har fokuserat på frågeställningar rörande på vilka grunder en waldorfskola startar en särskild undervisningsgrupp samt hur elever väljs ut till deltagande i denna grupp. Vidare hur skolans personal kan främja elevernas grupptillhörighet och trygghet i den särskilda undervisningsgruppen och samtidigt i den egentliga klassen. Dessutom hur waldorflärarna beskriver den process som leder till att ett barn ska kunna återvända till och fungera i sin egentliga klass?Både som bakomliggande teori i detta arbete och som användbar arbetsmodell i förståelsen av de barn som kommer att beröras av den särskilda undervisningen, redogör jag för Urie Bronfenbrenners ?Ekologiska modell?. Dessutom lyfter jag fram delar ur relevanta styrdokument och läroplaner som inverkar på den särskilda undervisningen. Metoderna för datainsamling som jag använt är litteraturstudier och kvalitativa intervjuer. Databearbetningen har skett genom att jag har relaterat mina frågeställningar till respondenternas intervjusvar och till viss tidigare forskning.Resultatet visar att waldorflärarna stödjer tanken på att starta en särskilda undervisningsgrupp. Ett sådant beslut har också stöd i de gällande styrdokumenten även om det inte finns en entydig definition på "barn i behov av särskilt stöd". Avgörande för barnens trygghet och arbete i stödinsatserna som respondenterna lyfter fram i arbetet med dessa elever är föräldrarnas attityd. Utan deras stöd haltar insatsen eller kan inte sättas in.