Sök:

Sökresultat:

915 Uppsatser om Trygg lärandemiljö - Sida 56 av 61

Avskaffande och Äterinförande av ett och samma styrverktyg

Bakgrund och problem: Företag möter idag hÄrdare konkurrens och en allt snabbareteknologisk utveckling och det medför att företag stÀller allt högre krav pÄ den ekonomiskastyrningen. Kritikerna hÀvdar att den traditionella budgeten som styrverktyg inte Àr tillrÀckligför att företaget ska kunna styra effektivt. I Sverige har den traditionella budgeten ett starktfÀste, men det finns idag en rÄdande trend att inte anvÀnda sig av budget. Författarna harintervjuat respondenter för fyra företag som har anvÀnt sig av budget, men avskaffat den för attanvÀnda sig av alternativa styrverktyg. Företagen har efter en tid ÄtergÄtt till att anvÀnda sig avbudget igen.

Familjesituationen nÀr ett bam i familjen drabbats av andningssvÄrigheter

Bakgrund: Astma har ökat frekvent speciellt hos barn och ungdomar i Sverige. Sammanlagt besvÀras 5-10% av alla skolbarn av astma och 600 000 barn och ungdomar lider av sjukdomen. Det Àr familjens ansvar att se till att bamen fÄr en bra utvecklingsprocess, bÄde deras fysiska och psykiska behov. NÀr ett bam fÄr en kronisk sjukdom ökar behovet av stödet frÄn familjen. Den nya livssituationen för familjen krÀver anpassning och begrÀnsningar i det sociala livet.

Service ur ett medborgarperspektiv : Skatteverket: service eller kontroll?

Service Àr ett svÄrdefinierat ord och upplevs pÄ olika sÀtt beroende pÄ situation och person. Service kan ocksÄ yttra sig, och erbjudas pÄ olika sÀtt beroende pÄ organisation. Tanken med uppsatsen var att undersöka hur service genom personlig kontakt upplevs i en offentlig organisation, dÀr service kanske inte direkt förknippas med just den organisationen, nÀmligen Skatteverket. Undersökningen genomfördes pÄ Skatteverkets lokalkontor pÄ Södermalm i Stockholm under vÄren 2004. Större delen av materialet samlades in pÄ plats genom enkÀter, som besökarna besvarade.

Hur motiveras en projektledare?

Inom den moderna projektorganisationen blir det allt vanligare att projekt förlÀggsparallellt löpande med varandra. SÄvÀl projektmedlemmar som projektledare har oftaansvarsomrÄden inom flera projekt parallellt och dÀrmed ett delat fokus. För att kunnasÀkerstÀlla projektens resultat krÀvs det att organisationsmedlemmarna kan hantera denpÄfrestande miljön och den tidspress som projektarbete kan innebÀra. Det Àr dÀrförcentralt att organisationen arbetar aktivt med att skapa en motiverande och stimulerandearbetssituation.DÄ projektorganisationen leds och drivs av projektledaren Àr det ofta genomprojektledaren som medlemmarna fÄr sin feedback och kommunikation frÄn denomgivande organisationen. Projektledarens engagemang och insats spelar en central rolli dennes förmÄga att motivera andra och Àr dÀrmed en avgörande faktor för projektetsresultat.

Familjemedlemmars upplevelser av demensproblematik i ett relationsperspektiv

Under senare Är har det skett en uppluckring av instÀllningen att samhÀllet skall bÀra ansvaret för Àldres vÄrd och omsorg. Mycket pÄ grund av att ekonomin Àr kÀrvare, men Àven att behovet av prioriteringar inom vÄrd och omsorg vÀxer. PÄ senare tid har man sett att i bedömningar av Àldres behov rÀknar man inte bara med makars insatser för varandra utan Àven om det finns vuxna barn som kan bistÄ den Àldre. I en rapport frÄn om Àldre uppskattas att man i bistÄndsbedömningen i ca en fjÀrdedel av landets kommuner vÀger in anhörigas möjligheter att hjÀlpa. Upplevelsen av att vÄrda en familjemedlem med en demensproblematik i hemmet Àr ett komplext fenomen som pÄverkar familjen pÄ olika sÀtt.

Fastighetsbolagens strategi i samband med med finanskrisen 2008

Ingen visste riktigt vilka konsekvenserna skulle bli för aktörerna pÄ fastighetsmarknaden i samband med finans och fastighetskrisen 2008. Kriser av detta slag sker alltför sÀllan för att man med sÀkerhet ska kunna förutspÄ utgÄngen men tillrÀckligt ofta för att aktörerna tvingas att strategiskt skydda sig.Denna uppsats tittar nÀrmare pÄ hur aktörerna strategiskt anvÀnder sig av olika kÀnda skyddsÄtgÀrder i syfte att klara konjunkturnedgÄngar sÄvÀl som att fÄ ut maximal avkastning vid konjunkturuppgÄngar. Berörda aktörer Äterfinns inom segmenteninstitutioner, börsnoterade, fonder, utlÀndska samt opportunistiska.Den svenska fastighetsmarknaden har pÄ kort tid upplevt stora förÀndringar. Utvecklingen lÀr Àven fortsÀtta i högt tempo framöver. Detta medför ett allt större krav pÄ en tydlig strategi som inte bara tar hÀnsyn till idag, utan som Àven klarar av att möta morgondagen.Av empirin framgÄr det att aktörerna pÄ den svenska fastighetsmarknaden har olika strategier.

Tiga Àr silver - Tala Àr guld : En kvalitativ studie om hur fo?retag arbetar med fra?gor, kritik och feedback genom dialog i sociala medier

Sociala medier inneba?r ba?de stora hot och mo?jligheter. Mo?jligheterna a?r sto?rre a?n na?gonsin fo?r organisationer att integrera med sina intressenter och utifra?n det bygga starka relationer. Samtidigt inneba?r den snabba spridning av information som kanalerna inneba?r ett hot fo?r organisationer.

Att finna sin unika egenart och bygga en positiv sjÀlvbild för elever med utvecklingsstörning : - en fallstudie

I lÀroplanerna för grund- och grundsÀrskolan stÄr att lÀsa om skolans uppdrag att lÄta varje elev finna sin unika egenart för att aktivt kunna ta del i samhÀllet. MÄnga lÀrare inom och utom sÀrskolan bÀr pÄ frÄgan om hur de ska möta elever med utvecklingsstörning pÄ bÀsta sÀtt. UtifrÄn syftet att undersöka hur elever med utvecklingsstörning uttrycker sig kring bilden av sig sjÀlva och hur de ser pÄ sina möjligheter att verka i samhÀllet, samt genom arbetets frÄgestÀllning, söks efter hur elever med utvecklingsstörning beskriver bilden av sig sjÀlva och sig sjÀlva i relation till sin egen utvecklingsstörning, hur de beskriver samhÀllets syn pÄ gruppen utvecklingsstörda samt hur de beskriver sin framtid som samhÀllsmedlemmar. Goffmans stigma-teori, tillsammans med Anonowskys KASAM, anvÀnds som arbetets teoretiska ramverk. SjÀlvbilden, hur du ser pÄ och vÀrderar dig sjÀlv, stÄr i nÀra samklang med samtidens syn pÄ mÀnniska och samhÀlle. Dels formas bilden av dig sjÀlv genom reflektion över det egna jaget, dels genom interaktion med omgivningen.

Testdriven utveckling ? En utvÀrdering av Jordbruksverkets metod för systemutveckling

Ingen visste riktigt vilka konsekvenserna skulle bli för aktörerna pÄ fastighetsmarknaden i samband med finans och fastighetskrisen 2008. Kriser av detta slag sker alltför sÀllan för att man med sÀkerhet ska kunna förutspÄ utgÄngen men tillrÀckligt ofta för att aktörerna tvingas att strategiskt skydda sig.Denna uppsats tittar nÀrmare pÄ hur aktörerna strategiskt anvÀnder sig av olika kÀnda skyddsÄtgÀrder i syfte att klara konjunkturnedgÄngar sÄvÀl som att fÄ ut maximal avkastning vid konjunkturuppgÄngar. Berörda aktörer Äterfinns inom segmenteninstitutioner, börsnoterade, fonder, utlÀndska samt opportunistiska.Den svenska fastighetsmarknaden har pÄ kort tid upplevt stora förÀndringar. Utvecklingen lÀr Àven fortsÀtta i högt tempo framöver. Detta medför ett allt större krav pÄ en tydlig strategi som inte bara tar hÀnsyn till idag, utan som Àven klarar av att möta morgondagen.Av empirin framgÄr det att aktörerna pÄ den svenska fastighetsmarknaden har olika strategier.

Konsten att mediera begrepp. NÄgra lÀrares didaktiska arbete med matematiska begrepp

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka möjligheter och dilemman som uppstÄr nÀr tre lÀrare medierar begrepp i matematik med hjÀlp av olika artefakter. Syftet Àr ocksÄ att, genom det sociokulturella perspektivet, synliggöra vad dessa artefakter ger för möjligheter till begreppslÀrande för alla elever.Teori: För att undersöka möjligheter och dilemman nÀr lÀrare medierar, d.v.s. förtolkar eller representerar begrepp i matematik, fokuserades i denna studie bÄde verbala och fysiska handlingar i samspelet mellan lÀrare och elever. Som stöd i denna undersökningsprocess anvÀndes begrepp ur det sociokulturella perspektivet. I detta perspektiv ses anvÀndandet av artefakter som mediering av kunskap och utveckling.

FastighetsÀgarens ansvar för hyresgÀsters sÀkerhet mot olyckor : AllmÀnna utrymmen kopplade till hyresrÀtter

Att Àga och förvalta fastigheter innebÀr ett ansvarstagande gÀllande sÀkerheten för mÀnniskor som vistats i och i anknytning till dessa fastigheter. En stor mÀngd lagar och förordningar stÀller höga krav pÄ fastighetsÀgaren. För att fullgöra sin skyldighet krÀvs det att fastighetsÀgaren har god kÀnnedom om lagen och dess innebörd.Syftet med denna uppsats var att sammanstÀlla de viktigaste lagar, förordningar, föreskrifter och allmÀnna rÄd som en fastighetsÀgare ska ha kÀnnedom om för att uppfylla sÀkerhetskraven. Vidare var Àven syftet att ta reda pÄ fastighetsÀgarnas synpunkter om gÀllande lagstiftning i frÄga om överblickbarhet, innehÄll och behov av förÀndringar eller kompletteringar. Vad fastighetsÀgarna ansÄg om den ansvarsfördelning lagen ger upphov till var ocksÄ en frÄga som utreddes genom en enkÀtundersökning.

KrÀnkande behandling i skolan. En analys av skolans ansvar att skydda sina elever frÄn varandra.

Uppsatsen behandlar det intressanta och högaktuella problemet med krÀnkningar och trakasserier inom grundskolan och den skyldighet som skolans personal och huvudmannen har för att ÄtgÀrda dessa. I Sverige omfattas alla unga i grundskoleÄldern av skolplikt. För att uppfylla sin skolplikt Àr dÀrför alla barn i Äldern sju till sexton Är tvungna att spendera nÀrmare en tredjedel av sin tid i skolan. Skolplikten Àr inte endast en skyldighet för unga att gÄ i skolan utan den kan Àven ses som en rÀttighet för eleverna att fÄ lÀra sig det som krÀvs för att bli kompetenta och ansvarstagande vuxna. För mÄnga elever bestÄr skolan till största del av undervisning och kamratskap men för andra elever Àr mobbning och trakasserier ett stort problem.

Hur sprids tyst kunskap inom ett tekniskt konsultföretag?

Kunskap Àr fakta och information som en individ erhÄllit och utvecklat genom erfarenhet och utbildning. Med tyst kunskap menas den kunskap som Àr högst personlig, svÄr att formulera och finns vanligtvis i de fÀrdigheter samt rutiner som en individ besitter. Under de senaste Ären har betydelsen av kunskap i nÀringslivet stigit dramatiskt och skiftat frÄn att vara en resurs bland mÄnga till att bli den frÀmsta resursen. Det Àr viktigt för en kunskapsintensiv verksamhet att omvandla tyst kunskap till strukturkapital, för att kunskap ska stanna kvar i organisationen vid bortfall av personal. Detta Àr grunden för kandidatarbetet som syftar till att ta reda pÄ hur tyst kunskap sprids inom en specifik avdelning pÄ det tekniska konsultföretaget WSP.

Elevers mediekompetens i fokus ? En studie av hur elever pÄ ett gymnasium upplevde att de utvecklade sin mediekompetens i ett FN?rollspel.

Elevers mediekompetens i fokus ? En studie av hur elever pÄ ett gymnasium upplevde attde utvecklade sin mediekompetens i ett FN?rollspel.Författare: Maud Ahlström & Peo GranbergKurs: Examensarbete i Medie? och kommunikationsvetenskapTermin: Hösttermin 2009Syfte: VÄrt syfte Àr att analysera hur elever pÄ ett gymnasium upplevde att de utvecklade sinmediekompetens i ett FN?rollspel.Metod och material: Undersökningen bestÄr av tre delar. Respondent intervjuer med sexelever som vi analyserat enligt kvalitativ metod. Informantintervjuer med tre lÀrare och enskolledare som vi analyserat enligt kvalitativ metod men som frÀmst anvÀnds sombakgrundsmaterial. En enkÀtundersökning som vi har analyserat enligt kvantitativ metod.Huvudresultat: Vi fann att eleverna utvecklande olika förhÄllningssÀtt till innehÄllet i media ochatt deras mediekunskaper skilde sig Ät pÄ flera plan.

Dags att bli stor lilla vÀn : En kvalitativ studie om förskollÀrares resonemang om och förhÄllningssÀtt till femÄringen som Àldst pÄ förskolan.

Synliggöra och diskutera förskollÀrares olika konstruktioner av det femÄriga förskolebarnet samt den pÄverkan dessa har pÄ förskolans praktik. FrÄgestÀllningar?Vilka konstruktioner av det femÄriga barnet framtrÀder i förskollÀrares skriftliga reflektioner och vilka antaganden ligger till grund för dessa? ?Hur kan dessa konstruktioner av barnet förstÄs i relation till förskolans verksamhet och mötet med femÄringen? ?Hur pÄverkar konstruktionerna femÄrsverksamheten pÄ förskolorna och de möjligheter och begrÀnsningar som följer nÀr det gÀller Lpfö98 (Skolverket, 2011a) riktlinje om att omvÄrdnad, omsorg, fostran och lÀrande ska bilda en helhet?Jag skickade ut 24 inbjudningar till att delta i studien via skriftliga reflektioner med tvÄ öppna frÄgor frÄn samtliga förskollÀrare anstÀllda inom kommunen för att synliggöra deras grundlÀggande antaganden om det femÄriga förskolebarnet och kunna diskutera hur dessa bidrar till konstruktioner av barnen och hur dessa konstruktioner pÄverkar verksamheternas praktiker. Jag fick tillbaka nio reflektioner som sedan bearbetades enligt en diskursanalys vilket synliggjorde nyckelord som lÄg till grund för de tvÄ konstruktioner studien synliggjorde. Mitt resultat visade att förskollÀrarnas förestÀllningar, förvÀntningar och krav pÄ femÄringen leder till ett bemötande utifrÄn tvÄ olika konstruktioner av barnen.

<- FöregÄende sida 56 NÀsta sida ->